Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Till största del är ytan bevuxen med skog men knappt en femtedel utgörs av jordbruksmark. Det är dock de goda transportmöjligheterna som främst kommit att påverka det lokala näringslivet. Ett flertal industrier har verksamhet i kommunen och företag som Statoil Logistik och GB Glace har sina lager där.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 minskade kommunens befolkning med cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 personer.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 1998, undantaget mandatperioden 2002–2006. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.
1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.
Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).[8]
Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Det senare förekommer främst i de östra och norra delarna av kommunen. Flera markanta rullstensåsar går genom kommunen:
Dessutom går ytterligare en ås genom centralorten. Eftersom den följer den ojämna terrängen har den fått en säregen form. Kommunen är rik på sjöar. Som exempel kan nämnas Gårdsjön och Orrhammaren vid Flen och Båven i sydöst.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
År 2020 bodde 76 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Flens kommun:[16]
Mellersta delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 57. Vidare genomkorsas kommunen av riksvägarna 52, 53 och 55. Länsväg 221 går genom sydvästra delen av kommunen.[10]
I mitten på 1800-talet började Västra stambanan stakas ut i det som nu är centralorten Flen. År 1943 hade banan blivit dubbelspårig.[32]
I kommunen hittas ett flertal slott. Vibyholms slott stod klart 1630 och tillhör sedan början av 1700-talet släkten Bonde. Vibyholms slott har fungerat som inspiration vid renoveringen av Rockelsta slott i början av 1900-talet. Stenhammars slott uppfördes på 1658 men egendomen har är känd sedan 1300-talet. I början av 1900-talet testamenterades egendomen till staten med förbehållet att den endast fick arrenderar ut till medlemmar ur släkten Bernadotte. I kommunen finns även Sparreholms slott och Yxtaholms slott. Herrgården Harpsund fungerar sedan 1950-talet som rekreationsområde för svenska statsministern.
Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.
Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Malmköpings köping
Mellösa landskommun
Bettna landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Flens kommun.