Esbo
Esbo (['ɛsbɔ]
(
lyssna); finska: Espoo) är en kommun (stad) i landskapet Nyland i Finland. Esbo är beläget vid Finska viken och gränsar i öster till Helsingfors och Vanda, i väster till Kyrkslätt och i norr till Vichtis och Nurmijärvi. Esbo bildar huvudstadsregionen (som också ingår i Storhelsingfors) med grannstäderna Helsingfors, Grankulla och Vanda, som tillsammans har 1,2 miljon invånare. Staden Grankulla utgör en enklav inuti Esbo. Esbo är landets näst största stad med 300 748 invånare (30 juni 2022). Esbos sammanhängande bebyggelse ingår i huvudsak i Helsingfors tätort, och kommunen omfattar även tätorten Gunnars samt delar av tätorterna Kolmiranta och Klövskog.[4] Staden är indelad i storområden och stadsdelar (se nedan).
| Esbo | ||
| Espoo (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Nyland | |
| Admin. centrum | Esbo centrum | |
| Area | 528,03 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 312,22 km² | |
| - vatten | 215,81 km² | |
| Folkmängd | 297 132 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 145 892 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 146 904 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 951,68 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Jukka Mäkelä | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Inka Hopsu, Gröna | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Mervi Katainen, Saml | |
| Kommunkod | 049 | |
| Geonames | 660129 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
211 252 (78,3 %)[3] 20 216 (7,5 %)[3] 9 (0,0 %)[3] 38 325 (14,2 %)[3] | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Sydkustens landskapsförbund | |
| - Regioncentrum | Helsingfors | |
| - Skattebyrå | Esbo | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Helsingfors och Nyland | |
| - Försäkringskrets | Södra Finland | |
| - Nödcentral | Nyland | |
| - Räddningsverk | Västra Nyland | |
| - EU-målområde | 2 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
60° 10′ 00″ 24° 42′ 00″ | |
 Esbo stads läge
| ||
| Webbplats: www.esbo.fi | ||
Aalto-universitetet har sitt huvudcampus i Otnäs, Esbo. Många stora företag har sina huvudkontor i Esbo, bland annat Nokia.
Historia
redigeraDe första invånarna flyttade till Esbo redan för 9 000 år sedan och permanent bosättning har funnits på området åtminstone sedan 1100- och 1200-talen. Den viktiga Kungsvägen från Åbo till Viborg har gått genom staden sedan 1200-talet, då den svenska kolonisationen[förtydliga] av Esbo inleddes. Namnet Esbo härstammar troligen från det gamla svenska ordet äspe för ’aspskog’ och ’å’, alltså asp(skog)-å. Namnet omtalas första gången 1421 i formen ”Espa”. Även de flesta bynamnen har svenskt ursprung. Esbo församling avskildes från Kyrkslätts kapell år 1458, och Esbo gråstenskyrka härstammar från 1480-talet. Den är också Esbos äldsta byggnad.
År 1920 hade Esbo 9 000 invånare, varav 70 procent hade svenska som modersmål och 75 procent arbetade inom jordbruket. Grankulla villasamhälle avskildes från Esbo landskommun och blev en separat köping år 1920. På 1940- och 1950-talen började Esbo växa kraftigt som en förort till Helsingfors, och landsortskommunen växte till en handels- och industristad. Esbo blev köping år 1963 och blev upphöjd till stad år 1972. Esbo växte från 22 000 invånare till 210 000 invånare mellan 1950 och 2000. Finlandssvenskarna utgör i dag cirka nio procent (20 000 personer) av Esbos befolkning.
Administrativ historik
redigera1 januari 1994 tillfördes ett område med 35 invånare från Vichtis kommun.[5]
Geografi
redigeraEsbo är indelat i 7 storområden och 56 stadsdelar. Esbo är en märkvärdig stad på så sätt att staden inte har något egentligt centrum som är mera betydande än andra centra. Man säger att Esbo har fem skilda centra:
- Esbo centrum, som är administrativt centrum,
- Hagalund, som är kulturellt centrum,
- Alberga, med Sello köpcentrum,
- Mattby, med köpcentret Iso Omena i norra Mattby, och
- Esboviken
Helsingfors centrum har en stor betydelse för hela Esbo.
Storområden och stadsdelar
redigera
Norra Esbo
Bodom · Kalajärvi · Gunnars · Lahnus · Lakisto · Luk · Nipert · Grundbacka · Rödskog · Gammelgård · Vällskog
Gamla Esbo
Esbo centrum · Gumböle · Högnäs · Träskända · Björnkärr · Karvasbacka · Stadsberget · Kolmpers · Kurängen · Morby · Nupurböle · Noux · Siikajärvi · Gamla Noux · Käringmossen
Stor-Alberga
Karabacka · Kilo · Dalsvik · Alberga · Fågelberga · Klappträsk · Smedsby · Gröndal
Stor-Köklax
Esbogård · Köklax · Kurtby · Fantsby
Stor-Hagalund
Gäddvik · Bredvik · Mankans · Ängskulla · Otnäs · Norra Hagalund · Hagalund · Westend
Stor-Mattby
Hemtans · Mattby · Olars
Stor-Esboviken
Esboviken · Kaitans · Ladusved · Nöykis · Bastvik · Sökö · Sommaröarna
Byar och platser
redigera
- Backby (finska: Pakankylä)
- Bergans (en del av Alberga, finska: Perkkaa)
- Björkmankans (del av Norra Hagalund, finska: Koivu-Mankkaa)
- Björnholm (en udde i Westend, där motorvägen Västerleden går, finska: Karhusaari)
- Boställsbacken (del av Alberga, finska: Puustellinmäki)
- Bruksstranden (del av Bredvik, finska: Ruukinranta)
- Bölsby (finska: Pyöli)
- Estmalmen (del av Nöykis, finska: Eestinmalmi)
- Fölisholmen (holme, finska: Varsasaari)
- Karlö (en ö, finska: Miessaari)
- Karlöfjärden (finska: Miessaarenselkä)
- Kytö (uttalas tjy:tö, holme)
- Kytökäringen (skär)
- Lövöarna (holmar, finska: Lehtisaaret)
- Mössenholmen (en holme, finska: Vehkasaari)
- Niemis (finska: Niemelä)
- Sperrings (en by, finska: Perinki)
- Storhoplax (finska: Iso Huopalahti)
- Tvihjälp (holme)
- Urberga (finska: Vuorela)
- Svinö sund (finska Suino)
Styre och politik
redigeraMandatfördelning i Esbo, valen 1964–2021
redigeraStatistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[6]
| Valår | VF | DA | ASSF | SDP | GRÖN | KA | ÖVR | SAF | C | UNGF | LFP | LIBE | SFP | RN | KD | SAML | KHP | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1964 | 9 | 16 | 22 |
| 47 | 77,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 6 | 1 | 14 | 1 | 2 | 6 | 6 | 11 |
| 47 | 75,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1972 | 8 | 16 | 1 | 7 | 6 | 15 |
| 53 | 75,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 9 | 17 | 2 | 7 | 7 | 1 | 22 | 2 |
| 67 | 79,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 8 | 17 | 2 | 5 | 7 | 2 | 25 | 1 |
| 67 | 75,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 3 | 15 | 7 | 4 | 1 | 2 | 8 | 1 | 26 |
| 67 | 71,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 1 | 15 | 4 | 3 | 1 | 3 | 1 | 8 | 1 | 27 |
| 67 | 66,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 4 | 14 | 11 | 5 | 2 | 8 | 2 | 21 |
| 67 | 70,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 3 | 14 | 8 | 3 | 2 | 4 | 8 | 1 | 24 |
| 67 | 61,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 4 | 13 | 11 | 2 | 4 | 7 | 1 | 25 |
| 67 | 53,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 3 | 13 | 9 | 3 | 4 | 7 | 2 | 26 |
| 67 | 59,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 2 | 9 | 11 | 1 | 7 | 3 | 6 | 2 | 26 |
| 67 | 62,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 2 | 10 | 13 | 10 | 2 | 7 | 2 | 29 |
| 75 | 59,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 3 | 10 | 17 | 7 | 3 | 1 | 6 | 2 | 26 |
| 75 | 60,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 2 | 10 | 14 | 8 | 2 | 6 | 2 | 3 | 28 |
| 75 | 58,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter
redigeraEsbo har följande vänorter[7]:
Esztergom, Ungern
Irving, Texas, USA
Kongsberg, Norge
Kristianstad, Sverige
Køge, Danmark
Nõmme, Estland
Shanghai, Kina
Skagafjörður, Island
Esbo har också en partnerstad[7]:
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraDet stora telekommunikationsföretaget Nokia har sitt huvudkontor i Esbo. I och med att Aalto-universitetet ligger i staden har det också vuxit upp en stark it-industri med diverse mjukvaruföretag här. Likaså har hisstillverkaren Kone sitt huvudkontor i staden. Vidare kan nämnas företag som Huhtamäki, M-Real, Tieto och Outokumpu.
Näringslivet är relativt starkt kopplat till huvudstaden Helsingfors, och många vill se städerna som en helhet, Huvudstadsregionen.
Infrastruktur
redigeraVägar
redigera1 Åboleden
51 Västerleden
50 Ring III
101 Ring I
102 Ring II
110 Åbovägen
114 Knektbron
120 Vichtisvägen
1130 Lappbölevägen, Köklaxleden
Kollektivtrafik
redigeraTåg
redigera- Kustbanan Åbo-Helsingfors går genom Esbo och trafikeras med pendeltåg
- Västmetron, som är en förlängning av Helsingfors metro, invigdes 18 november 2017[8]
Buss
redigera- Esbo interna busstrafik: tre-siffriga busslinjer, till exempel 241 och 543
- Helsingfors regionala busslinjer, tresiffriga busslinjer, till exempel 109 längs Västerleden, 210 längs Åboleden, 321 längs Vichtisvägen.
- Busslinjer som passerar flera av huvudstadsregionens städer, kallas regionlinjer. Likadana nummer som på Esbos interna busstrafik.
- Fjärrbussar
Demografi
redigera
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Esbo stad 1975–2020[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 120 632 | |||
| 1980 | 137 409 | |||
| 1985 | 156 778 | |||
| 1990 | 172 629 | |||
| 1995 | 191 247 | |||
| 2000 | 213 271 | |||
| 2005 | 231 704 | |||
| 2010 | 247 970 | |||
| 2015 | 269 802 | |||
| 2020 | 292 796 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Språk
redigeraBefolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 1 000 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[10][11]
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kultur
redigeraSevärdheter
redigera
- Noux nationalpark som finns delvis i nordvästra Esbo
- Esbo domkyrka från 1400-talet
- WeeGee-huset med Esbo moderna konstmuseum
- Världens största bastu[12]
Idrott
redigeraSom idrottsstad är Esbo mest känd för ishockeylaget Espoo Blues. Säsongen 2007-2008 tog sig laget till final i FM-ligan, men fick till slut nöja sig med en andraplats. Inom juniorishockeyn finns det många lag som utmärkt sig. Espoo Blues damlag har vunnit FM sju år i rad, men år 2006 bröts segersviten. Esbo har också många fotbollsföreningar som FC Kasiysi, EPS och FC Honka. Av dessa spelar enbart FC Honka i Tipsligan. Flera klubbar ägnar sig åt friidrott, bland andra EIF. Två paddlingsklubbar, Canoa och Espoon Eskimot är verksamma i Esbo och tre segelföreningar, EPS, Espoon Merenkävijät och Esbo Segelförening[13], vilka haft seglare med internationella framgångar.
Kända personer från Esbo
redigera- Henkka Blacksmith, basist i Children of Bodom
- Krista Kosonen, skådespelerska
- Pekka Kuusisto, violinist
- Alexi Laiho, gitarrist, sångare i Children of Bodom
- Jere Lehtinen, ishockeyspelare
- Petri Lindroos, sångare och gitarrist i bandet Ensiferum, tidigare Norther
- Marjo Matikainen-Kallström, politiker (MEP) och skidåkare
- Samer el Nahhal, basist i Lordi
- Jaska Raatikainen, trummis i Children of Bodom
- Kristian Ranta, gitarris i bandet Norther
- Kimi Räikkönen, racerförare
- Jussi Sydänmaa, gitarrist i Lordi
- Janne Warman, keyboardist i Children of Bodom
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.
- ^ Statistikcentralen, Finland; Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2013 Läst den 13 februari 2015.
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Befolkningens sammansättning 1994. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1995:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1995. sid. 140 (141 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158247/xvaerak_199400_1995_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
- ^ ”Kunnallisvaalit” (på finska & svenska). Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 29 november 2021.
- ^ [a b] ”Nätverk och vänorter”. Esbo stad. https://www.espoo.fi/sv/staden-och-beslutsfattandet/internationella-esbo/natverk-och-vanorter. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”Västmetrons invigning”. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/18/munkar-champagne-och-humpsvakar-nar-vastmetron-startade. Läst 8 februari 2018.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ Philip Teir (2016.04.30). ”Studenter vill slå hett rekord med världens största bastu”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/studenter-vill-sla-hett-rekord-med-varldens-storsta-bastu/. Läst 2016.04.30.
- ^ (svenska) ESF
Externa länkar
redigera
- Esbo stads webbplats
- Esbo i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0