Ernst Detlof von Krassow
Ernst Detlof von Krassow, född runt 1660 i Pommern, död 23 januari 1714, var en svensk friherre (1707) och militär. Han var bror till Adam Philipp von Krassow.
Ernst Detlof von Krassow | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1699–1706 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Generalmajor i kavalleriet
| ||
Tidsperiod | 1706–1710 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Tidsperiod | 1707–1714 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Generallöjtnant i kavalleriet
| ||
Tidsperiod | 1710–1714 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Vice generalguvernör över Bremen-Verden
| ||
Tidsperiod | 1710–1712 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Tidsperiod | 1712–1714 | |
Utnämnd av | Karl XII | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Försvarsgren | Infanteriet | |
Tjänstetid | 1685–1717 | |
Grad | Generallöjtnant | |
Befäl | Carl Gustaf Erskins värvade infanteriregemente Bremiska dragonregementet | |
Slag/krig | Skånska kriget
| |
| ||
Personfakta
| ||
Födelsenamn | Ernst Detlof von Krassow | |
Född | 1660 Pansevitz på Rügen, Svenska Pommern | |
Död | 23 januari 1714 Harburg, Pommern | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | von Krassow | |
Far | Christian von Krassow | |
Mor | Margareta Catharina von Holstein | |
Familj
| ||
Gift | 1687 | |
Make/maka | Augusta Wilhelmina von Wulfradt | |
Krassow utmärkte sig först under skånska kriget som fänrik och löjtnant vid livgardet. Han deltog därefter i pfalziska tronföljdskriget som major och slutligen överste i de svenska hjälptrupperna till Nederländerna. 1699 blev Krassow överste för Bremiska dragonregementet, deltog i Karl XII:s polska fälttåg och utmärkte sig särskilt vid Lemberg och Fraustadt. Han blev generalmajor vid kavalleriet 1706, kvarlämnades 1708 i Polen som befälhavare för de svenska trupperna där, vilka han räddade till Pommern 1709, blev 1710 generallöjtnant och vice generalguvernör i Bremen och Verden. Han tog avsked 1712, men blev samma år vice guvernör i Wismar och 1713 åter generallöjtnant.[1]
Ernst Detlof von Krassow hade fyra döttrar och sonen Karl Vilhelm von Krassow, född 1699, död 1735, diplomat och militär, vilken avled ogift och därmed slöt ätten.[2]
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1220
- ^ Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna
Externa länkar
redigera- Wikisource har originalverk som rör von Krassows roll under inledningen av Stora nordiska kriget.
Vidare läsning
redigera- Sven Grauers: E Detlof Krassow, von i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)