Eric Gustav Grate, född 14 augusti 1896 i Stockholm, död 3 augusti 1983 i Solna, var en svensk skulptör, tecknare, målare och grafiker.
Eric Grate | |
Erik Grate (till höger) med arkitekt Ture Ryberg 1958 | |
Född | 14 augusti 1896[1][2][3] Klara församling[2][4], Sverige |
---|---|
Död | 3 augusti 1983[1][3][5] (86 år) Stockholm[6] |
Medborgare i | Sverige[7][8] |
Sysselsättning | Målare[9], skulptör[9], grafiker[9] |
Noterbara verk | Bergslagsurnan, Sommaren, Snäckfågel, Våren (skulptur av Eric Grate), Vindarnas grotta och Det entomologiska kvinnorovet |
Barn | Pontus Grate (f. 1922) |
Släktingar | Signe Bohman (syskon)[2] |
Utmärkelser | |
Prins Eugen-medaljen (1945) Sergelpriset (1960) | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraEric Grate var son till civilingenjör Georg Erikson och Hilma Erikson, född Bredberg, bror till Signe Bohman samt far till Pontus Grate. Han gifte sig första gången 1922 med Astri Nordgren, andra gången 1937 med Marianne Peyron och tredje gången 1976[10] med Ann-Margret Kirsebom, född Bergendahl (1920–2014).[11] Grate är begravd på Ulriksdals begravningsplats.[12][13]
År 1968 flyttade Grate till Väntorp på Ulriksdals slottsområde i Solna. Där hade han sin ateljé och levde de sista femton åren av sitt liv, till sin död 1983. Sedan oktober 1993 finns Eric Grates park, en skulpturpark på Centralvägen 15 mitt i Solna Centrum. De tre bronsskulpturerna Oberon, som köptes in av Solna stad 1979, Nike de Sant Andria och Sparvguden finns i parken.[14]
Grate finns representerad vid Norrköpings konstmuseum[15] med oljemålningen Lustgård, och Västerås konstmuseum[16].
Utbildning
redigeraEric Grate avlade studentexamen 1916 och studerade därefter en tid vid Tekniska skolan innan han gick över till studier vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1917–1921. Han företog därefter en studieresa som stipendiat i Danmark och gjorde därefter studieresor till Tyskland, framför allt München, och till Österrike, Spanien, Italien och Grekland. Under tiden i Tyskland sysslade Grate främst med kubistiskt måleri och skulpturexperiment. Han började även influeras av klassisk skulptur.[17] Han bodde i Paris 1924–1933. Där hade han sällskap av andra svenska konstnärer som Nils Dardel, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Otto G. Carlsund och Otte Sköld. Under den här tiden kom han att influeras av samtida franska skulptörer som Aristide Maillol och Charles Despiau.[17] 1936 blev han ledamot av Konstakademien[17], där han 1941–1951 även var professor. 1952–1955 var han ledamot av Statens konstråd, från 1954 ledamot av Thielska galleriets styrelse.[18]
Eric Grate har utfört ett flertal offentliga skulpturer i Sverige. Det mest uppmärksammade är verket Det entomologiska kvinnorovet vid entrén till Karolinska Institutet i Solna 1958.[18]
” | Jag måste tillstå och gör det med stor glädje att denna första kontakt med den stora grekiska skulpturen sådan jag upplevde den i Olympia blev för många år framåt av avgörande betydelse. Jag fick en känsla av att jag var tvungen att börja på ny kula i byggande av skulptur. Ompröva hela min inställning, Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna. | „ |
– Eric Grate vid 78 års ålder om sin ungdoms studieresa till Grekland |
Offentliga verk i urval
redigera- Bergslagsurnan gjutjärn 109 cm hög (1921–1922), Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. Urnan har tillverkats i elva exemplar av Näfvekvarns bruk och finns på flera platser i Sverige
- Faunfigur (1923), Hotell Liseberg, Kryddgården, Heden, Göteborg
- Statyer på Norra Kungstornet (1925), Kungsgatan i Stockholm
- Fontän med dryad (1932), Örebro konserthus
- Relief över ingången till Konsthallen i Falun (1936)
- Folkvisan (1937), Bromma gymnasium i Stockholm, Liseberg i Göteborg och Bäckängsgymnasiet i Borås
- Årstiderna kalksten (1937–1941), Rosenbad, Stockholm
- Folket och tekniken del av relief chamotte-lera (1937), väggutsmyckning för världsutställningen i Paris 1937, Runö kursgård, Åkersberga
- De fyra vindarna fyra reliefer (1937–1941), på Gunnar Asplunds tillbyggnad till Göteborgs rådhus
- Predikstol i Nikolaikyrkan i Örebro (1939)
- Humlan (1939), kalksten, utanför Örebro läns museum[19]
- Badet och Nereid två reliefer i terrakotta (1943), Badhuset i Trelleborg
- Sommaren eller Ung man granit 224 cm hög (1944), Utmarksgatan i Lundby i Göteborg
- Våren brons 125 cm hög (1944), Kaggeledstorget i Härlanda i Göteborg och Museiparken i Alingsås
- Anadyomene (1947–1952), Hudiksvall
- Förvandlingarnas brunn granit (1943–1955), Marabouparken i Sundbyberg
- Navigare necesse est brons 1953, Rödabergsskolan, Stockholm
- Liggande kvinna (omkring 1954) brons i fontän, Torget, Västertorps centrum, Stockholm
- Trädet (omkring 1954) brons, Torget i Västertorps centrum, Stockholm
- Två dansande (1955), Byttorpskolan i Borås
- Rituell dans (1959), granit, Olle Olsson Hagalund-museets trädgård
- Vindarnas grotta (1960–1971), på Fiskartorget utanför Sven Ahlboms Västerås stadshus
- Monument över Yxman brons 3,5 m hög (uppsatt 1967), Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. Replik i mindre format på Blockhusudden på Djurgården i Stockholmi samt i Europaparlamentet, Strasbourg
- Gudinna vid hyperboreiskt hav granit i fontän 4 m lång (1949–1956), Rådhustorget i Gävle.
- Det entomologiska kvinnorovet brons (1956–1958), Karolinska Institutet i Solna
- Snäckfågel brons 255 cm hög (1960–1961), Skånegatan-Engelbrektsgatan, utanför Hotell Opalen, Göteborg samt på Stora Torg i Eslöv
- Silvatica brons, Esplanaden i Nässjö
- Nike från Sant Andria (Nike) brons 206 cm hög (1967–1968), Södra Promenaden, utanför Stadsbiblioteket, i Norrköping
- Apollo (1966), skulptur vid Ulricehamns stadshus i Ulricehamn.
- Apoteus till Norrland (1970–1971), relief i röd älvdalssandsten, Karlavägen 45 i Stockholm
- Sparvguden (1972–1973), Eric Grates park vid Stadshuset i Solna
- Hjärtblad (1974), Landstingshuset i Kristianstad
- Urnkvinna Daphne (1956–1960), Diagnostiskt centrum UMAS, Malmö
- Grate finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[20] i Stockholm och på Scenkonstmuseet[21].
Fotogalleri
redigera-
Yxmannen, Rekarneskolan i Eskilstuna
-
Våren, Kaggeledstorget i Göteborg
-
Clown på klot, Alviks torg i Bromma
-
Samothrake i Lidingö
-
Humlan i Örebro
-
Silvatica i Nässjö
-
Bergslagsurnan i Göteborg
-
Folkvisan, Bromma gymnasium i Bromma
-
Apollo, Ulricehamn
-
Vindarnas grotta i Västerås
-
Sparvguden i Solna
-
Fontänkar på tidigare Katarina realskola, Stockholm
-
Skulptur vid Norrköpings konstmuseum
-
Apoteus till Norrland i Stockholm
-
Oberon i Solna
-
Fontän med dryad, Örebro konserthus
-
Hon lyssnar på jorden i Hällefors
-
Förvandlingarnas brunn i Sundbyberg
-
Förvandlingarnas brunn i Sundbyberg
-
Det entomologiska kvinnorovet i Solna
-
Hjärtblad i Kristianstad
-
Liggande kvinna i Stockholm
-
Ung man i Göteborg
-
Trädet i Stockholm
Källor
redigera- Pontus Grate och Ragnar von Holten : Eric Grate, Sveriges allmänna konstförenings årsbok 1978, Uddevalla 1978
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1963, red. Ingeborg Burling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1962 s. 366-367
Noter
redigera- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6g181kk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Nacka (AB) AIIa:3 (1896-1900) Bild 690 / sid 775 (AID: v88833.b690.s775, NAD: SE/SSA/1542), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 4 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: grate-eric-gustaf.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Grate, Eric, Grove Art Online, 12 januari 2018, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T034122.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 4 mars 2013, ULAN: 500122253, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: c9prrvfw0zpj63z, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26070, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ ”Lidingö stad: Hemtjänstbladet nr 8, 2012”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131019123503/http://www.lidingo.se/download/18.2493972d13b1df01aa0170d/Hemtjänstbladet_8_lågupplöst+till+webben.pdf.
- ^ FinnGraven
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.154 har Solna kyrkogård
- ^ Dagens Nyheter, 1993-10-14, Erik Grate får egen park i Solna.
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020
- ^ ”Columbi hemfärd IV”. Västerås konstmuseum, Digitalt Museum. https://digitaltmuseum.se/0210413538490/columbi-hemfard-iv-skulptur. Läst 19 mars 2024.
- ^ [a b c] Grate, Eric i Svenska män och kvinnor (1946)
- ^ [a b] Eric Grate i Konstnärslexikonett Amanda.
- ^ Örebro läns museum
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017.
Vidare läsning
redigera- Pontus Grate: Under grekisk himmel - Eric Grate och antiken. Kristianstad 2005 ISBN 91-7203-722-9
- Pontus Grate och Ragnar von Holten: Eric Grate. Sveriges Allmänna Konstförening nr 87. Uddevalla 1978
- Ragnar von Holten: Surrealismen i svensk konst. Carlssons Bokförlag, Stockholm 1969
- Ragnar von Holten, Sven Sandström m fl: Eric Grate Skulptur. Kalejdoskop förlag, Malmö 1990 ISBN 91-7936-042-4
- En bok om Eric Grate. Allhelms, Malmö 1963. Med bidrag av Gunnar Ekelöf med flera. Även bibliofilupplaga med 99 numrerade exemplar med en signerad originaletsning
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Erik Grate.
- Eric Grates webbplats
- Eric Grate 1896-1983 beskriven hos Signaturer.se