Emsfors

tätort i Oskarshamns och Mönsterås kommuner, Kalmar län

Emsfors är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Oskarshamns kommun i Kalmar län, men även med en del i Mönsterås kommun.

Emsfors
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommuner Mönsterås kommun, Oskarshamns kommun
Distrikt Döderhults distrikt,
Mönsterås distrikt
Koordinater 57°8′51″N 16°27′25″Ö / 57.14750°N 16.45694°Ö / 57.14750; 16.45694
Area 71 hektar (2020)[2]
 - Mönsterås kommun 23 hektar (2020)[3]
 - Oskarshamns kommun 48 hektar (2020)[3]
Folkmängd 317 (2020)[1][2]
 - Mönsterås kommun 41 (2020)[3]
 - Oskarshamns kommun 276 (2020)[3]
Befolkningstäthet 4,5 inv./hektar
 - Mönsterås kommun 1,8 inv./hektar
 - Oskarshamns kommun 5,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC 1)
 - sommartid CEST (UTC 2)
Postort Påskallavik
Postnummer 570 90
Riktnummer 0491
Tätortskod T2164[4]
Beb.områdeskod 0882TB102 (1960–)[5]
Geonames 2716271
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Emsfors
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Delen i Oskarshamns kommun tillhör Döderhults distrikt och resterande del Mönsterås distrikt.

Emsfors bruk

redigera

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken.[6] Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk[7] av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 175 år.[8] Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men 1873 installerades en fourdriniermaskin som kraftigt ökade kapacitetet och gjorde att man nu även kunde framställa omslagspapper, påspapper och tidningspapper.[9] På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907.[7] Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats.

Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn[10][11], som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilokaler AB och Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten.[7][12]

Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades.[7][13][14]

Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik.[15] Banan öppnades 1920.[16]

 
Tidigare brigadloket Emsfors nr 2, numera lok ÖSIJ nr 8 EmsforsÖstra Södermanlands Järnväg, tidigare industrilok för Emsfors bruks smalspårsjärnväg

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Emsfors 1960–2020[17]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
499
1965
  
450
1970
  
355
1975
  
296
1980
  
300
1990
  
367 61
1995
  
355 62
2000
  
360 62
2005
  
353 62
2010
  
332 61
2015
  
317 70
2018
  
320 70
2020
  
317 71

Referenser

redigera
  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Skruvshults pappersbruk - troligen det äldsta i Kalmar län”. Mönsteråsbloggen. http://monsterasbloggen.blogspot.com/2010/04/skruvshults-pappersbruk.html. Läst 2 januari 2013. 
  7. ^ [a b c d] Elert, Mark och Höglund, Lars Olof (April 2011). ”Huvudstudie för Nötöfjärden Oskarshamns kommun” (PDF). Kemakta Konsult AB. Arkiverad från originalet den 28 december 2014. https://web.archive.org/web/20141228040221/http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/ebh/Rapport Nötöfjärden slutver Adobe.pdf. Läst 2 januari 2013. 
  8. ^ Ett stycke mark mot havet- Ur Påskallavikstraktens historia (red. Annika Stigsdotter & Ulla Gustafsson) s. 29
  9. ^ Ett stycke mark mot havet- Ur Påskallavikstraktens historia (red. Annika Stigsdotter & Ulla Gustafsson) s. 36
  10. ^ ”Emsfors”. Svensk uppslagsbok. 1955. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150819135650/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_08/0591_0592-0046.jpg. Läst 3 januari 2013. 
  11. ^ Pravitz, Gunnar. ”Örn, Gustaf Oskar”. Vem är vem inom handel och industri? 1944-45. https://runeberg.org/vemindu/0584.html. Läst 3 januari 2013. 
  12. ^ ”Riksdagens protokoll 1984/85:93”. 1 mars 1985. sid. 73. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll-1984859_G80993/?html=true. Läst 3 januari 2013. 
  13. ^ Byman, Torbjörn (2 oktober 2009). ”Maskinerna tystnade”. Nyheterna.net. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502110610/http://www.nyheterna.net/NYHETER/Oskarshamn/maskinerna_tystnade. Läst 3 januari 2013. 
  14. ^ Lindén, Liselotte (5 oktober 2007). ”Brukssamhälle med tryck”. Barometern. http://www.barometern.se/nyheter/artikelserier/brukssamhalle-med-tryck(49113).gm. Läst 3 januari 2013. 
  15. ^ ”Påskallavik, officiellt”. Svensk uppslagsbok. 1955. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418102440/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_23/0613_0614-0057.jpg#. Läst 3 januari 2013. 
  16. ^ ”Järnvägar i historien Händelser år 1920”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1900.htm#år1920. Läst 3 januari 2013. 
  17. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.