Ekonomikritik

Ekonomikritik är kritik av “det ekonomiska” i sig, och i synnerhet mot uppfattningen av "det ekonomiska" som ett samhälleligt a priori.^[1]^[2]^[3]^[4]^[5] Ekonomikritiken menar att de praktiker, axiom och naturaliserade kategoriseringar som förekommer inom ramen för ekonomin är uppburna av samhälleliga (normativa) praktiker och metafysiska antaganden, snarare än några som helst förmenta "lagbundenheter" eller eviga sanningar.^[1]^[6]^[7] Ekonomikritiker lutar sig ofta på historiska bevis för att det vi idag uppfattar som "det ekonomiska", inte är någonting evigt, utan snarare något relativt nytt som uppkommit i samband med moderniteten.^[8]^[9]^[10]^[11]^[12] Den så kallade "ekonomin" ses alltså till följd av detta bara som ett (ofta högst suboptimalt) vis att fördela resurser som har förekommit genom människans historia. Det förekommer också att ekonomikritiker, men ibland också ekonomer själva, anser att de synsätt som praktiseras av ekonomer är felaktiga, eller direkt pseudovetenskapliga.^[13]^[14]^[15]

Det finns idag många olika ekonomikritiska infallsvinklar, men vad de har gemensamt är kritik av vad som uppfattas som ekonomernas dogma och normativa praktiker.^[16] Till följd av att ekonomikritiker kritiserar kategorin ekonomi i sig, är de inte intresserade av att skapa teoribildningar angående hur man ska kunna administrera och upprätthålla de samtida resursfördelningspraktikerna.^[2]^[17]^[3]

Historia

Ekonomikritiken förutsätter att det finns ett koncept av "det ekonomiska", vilket är ett relativt nytt fenomen som uppkommit först i samband med moderniteten dessförinnan var andra resursfördelningspraktiker, och historiemetafysiska konfigurationer förhärskande.^[9]

Ekonomikritik i kontrast till vanlig kritik av ekonomiska fenomen

Det är möjligt att göra en distinktion mellan verklig kritik av den politiska ekonomin i sig, alltså ekonomikritik, och vanlig kritik av "ekonomin". Författare som exempelvis Marx, kritiserar de fundamentala grundkoncepten och kategorierna i den politiska ekonomin i sig medan författare som intresserar sig för vanlig kritik av ekonomiska fenomen snarare bekymrar sig med hur "banker är dåliga" eller att "folk köper för få varor" eller hävdar att "lösningen" ligger i att "reporäntan måste höjas eller sänkas", och så vidare. Dessa senare författare angriper vissa praktiker, institutioner, eller fenomen, ofta i försök att "rädda" den politiska ekonomin, genom att kritisera vad de uppfattar som källan till problematiken. Dessa författare kan således föreslå exempelvis basinkomst eller andra liknande förslag för att hålla konsumtionen på en tillräcklig nivå trots att lönearbete blir allt mer värdelöst på grund av automatisering, för att på det viset lyckas hålla "ekonomin" i rullning.^[18]^[19]^[20]

Ruskins romantiska ekonomikritik

Ruskin

Under 1860-talet publicerade ruskin sin essä Unto this last, som han kom att se som sitt mest centrala verk. Skriften skrevs ursprungligen som en serie magasin, men de var tvungna att sluta publiceras, på grund av den stora kontroversen som följde.

Ruskin är dock mest känd som en av sin tids allra mest centrala konsthistoriker, något som gjorde att han redan hade viss insikt i medeltidens förkapitalistiska samhällens civilisation, och dess väsensskilda sociala organisation. Genom denna insikt kunde Ruskin skärskåda den klassiska nationalekonomin, (som på den tiden kallades den politiska ekonomin), så som den skapats av John Stuart Mill, Adam Smith och David Ricardo. Ruskin betraktade ekonomin som "en sorts kollektivt hjärnsläpp". Detta till följd av att den var så häpnadsväckande dåraktig att den intresserade honom lika lite som ”en vetenskap om gymnastiken som utgick från att människorna inte hade några skelett”. ”Den moderna nationalekonomin”, menade Ruskin, ”står på en exakt likadan grund. Enligt Ruskin genom ett antagande som liknar att tro, inte att människan saknar skelett, utan att hon helt består av skelett, och den grundar en förbenande framstegsteori på detta förnekande av en själ; och sedan den har visat allt, som kan göras av ben, och konstruerat ett antal intressanta geometriska figurer med dödskalle och benpipor, bevisar den framgångsrikt olägligheten av att en själ åter visar sig i dessa kroppsstrukturer. Ruskin skrev: "jag förnekar inte sanningen i denna teori: jag förnekar bara dess tillämplighet på världens nuvarande stadium.”^[21]

Ghandi blev influerad av Ruskin, och översatte hans verk Unto this last år 1908, som han släppte under titeln Sarvodaya, som betyder "framåtskridande för alla".

Ruskin myntade också termen 'Illth' för att referera till oprouktiv rikedom.

[...] the art of becoming "rich," in the common sense, is not absolutely nor finally the art of accumulating much money for ourselves, but also of contriving that our neighbours shall have less. In accurate terms, it is "the art of establishing the maximum inequality in our own favour." - Ruskin

Marx ekonomikritik

Karl Marx, troligt den kändaste ekonomikritikern.^[22]

Marx ekonomikritik omfattar hans undersökning av vad som senare har kommit att kallas reella abstraktioner av vissa forskare.^[23]^[24] Marx är vidare troligt den kändaste ekonomikritikern.^[5] Marx centrala ekonomikritiska verk är Grundrisse, Till kritiken av den politiska ekonomin och Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Att de explicit döpts till Till kritiken av den politiska ekonomin och Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin har dock inte stoppat kontrovers gällande att dessa verk skulle vara "ekonomiska teorier". Vilka då anses gälla hur ett (implicit) kapitalistiskt produktionssätt ska förvaltas, något som förespråkades flitigt av ortodoxin i det forna östblockets samhällen, snarare än kritiska undersökningar. Det fanns dock även under den perioden vissa som snarare mer eller mindre explicit lutade mot ekonomikritik, som Roman Rosdolsky. Den Marxska ekonomikritiken skärskådar alltså de förment "naturliga" och "transhistoriska" kategorier som ligger till grund för analysen i Kapitalet: vara, pengar, värde, arbete, kapital.^[25]

”	De / anm: ekonomerna/ liknar i detta avseende också teologerna, som också skiljer på två slags religioner. Varje religion, som inte är deras egen, är en uppfinning av människorna, medan deras egen religion är en uppenbarelse av Gud. När ekonomerna säger att de nuvarande förhållandena - de borgerliga produktionsförhållandena - är naturliga vill de därmed låta förstå att det är förhållanden, i vilka rikedomsalstringen och produktivkrafternas utveckling sker i enlighet med naturlagarna. På så sätt är dessa förhållanden själva av tidens inflytande oavhängiga naturlagar. Det är eviga lagar, som alltid måste styra samhället. På så sätt har det funnits en historia, men det finns inte längre någon; det har funnits en historia därför att feodala institutioner ägt bestånd och därför att man i dessa feodala institutioner finner produktionsförhållanden fullständigt olika det borgerliga samhällets, som ekonomerna vill ha erkända som naturliga och följaktligen eviga.	„
– Karl Marx - Sjunde och sista anmärkningen, Filosofins elände, 1847

Övriga ekonomikritiker

Carl Jonas Love Almqvist har också en romantisk ekonomikritik.^[26]^[27]
En arbetskritiker som också var ekonomikritiker är Paul Lafargue.^[28]
En sociologisk ekonomikritiker är Orlando Patterson. - Patterson har specifikt kritiserat nationalekonomin för pseudovetenskapliga praktiker.^[29]
Claus Peter Ortlieb är en tysk matematiker som bland annat var ekonomikritisk, men beklagade sig över bristerna gällande matematisk modellering hos samtida vetenskap generellt.
Rasmus Fleischer har använt sig av ekonomikritiskt tankegods i sin avhandling Musikens politiska ekonomi - Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000.^[30]
Peter Nobel har kritiserat att man upprättat ett faskt "nobelpris" vid namn "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne". Vilket han hävdar är till vanära av hans släkting Alfred Nobel. Då han anser att "ekonomi" en pseudovetenskap, och att de flesta ekonomipris har gått till personer som spekulerar i aktier och optioner. Som Nobel verkar emot Alfred Nobels mål att förbättra människans villkor och gagna mänsklighetens överlevnad.^[31]^[32]

Se även

Källor

^ [a b] Ruskin, John. Unto this Last. sid. 128–129. https://www.gutenberg.org/cache/epub/36541/pg36541-images.html. ”Observe, I neither impugn nor doubt the conclusions of the science if its terms are accepted. I am simply uninterested in them, as I should be in those of a science of gymnastics that assumed that men had no skeletons. It might be shown, on that supposition, that it would be advantageous to roll the students up into pellets, flatten them into cakes, or stretch them into cables; and that when these results were effected, the re-insertion of the skeleton would be attended with various inconveniences to their constitution. The reasoning might be admirable, the conclusions true, and the science deficient only inapplicability. Modern political economy stands on a precisely similar basis. Assuming, not that the human being has no skeleton, but that it is all skeleton, it founds an ossifiant theory of progress on this negation of a soul; and having shown the utmost that may be made of bones, and constructed a number of interesting geometrical figures with death's-heads and humeri, successfully proves the inconvenience of the reappearance of a soul among these corpuscular structures. I do not deny the truth of this theory: I simply deny its applicability to the present phase of the world.”
^ [a b] Henderson, Willie (2000). John Ruskin's political economy. London: Routledge. ISBN 0-203-18636-2. OCLC 48139638. https://www.worldcat.org/oclc/48139638. ”[...]Ruskin attempted a methodological/scientific critique of political economy. He fixed on ideas of ‘natural laws’, ‘economic man’ and the prevailing notion of ‘value’ to point out gaps and inconsistencies in the system of classical economics.”
^ [a b] Ruccio, David (10 December 2020). ”Toward a critique of political economy | MR Online”. mronline.org. https://mronline.org/2020/12/10/toward-a-critique-of-political-economy/. ”Marx arrives at conclusions and formulates new terms that run directly counter to those of Smith, Ricardo, and the other classical political economists.”
^ Jung, Henrik (2019-01-01). ”Slagen av abstraktioner: Förnuftiga och reala abstraktioner i Marx ekonomikritik”. Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. ISSN 0076-1648. https://tidskriftenlychnos.se/article/view/21307. Läst 1 september 2021.
^ [a b] ”MARX EKONOMIKRITIK | Fronesis”. https://fronesis.nu/nummer/marxekonomikritik/. Läst 1 september 2021.
^ Peperell, Nicole. ”Beyond reification: Reclaiming Marx's Concept of the Fetish Character of the Commodity”. Kontradikce: A Journal for Critical Thought. https://kontradikce.flu.cas.cz/upload/__issues/kontradikce-2-49.pdf. ”The critical edge of Marx's analysis does not derive, therefore, from any sort of declaration that this impersonal social relation does not exist, or is not 'truly' impersonal. Instead, it derives from the demonstration of how such a peculiar and counter-intuitive sort of social relationMall:Snd one that possesses qualitative characteristics more normally associated with our interactions with non-social realityMall:Snd comes to be unintentionally generated in collective practice.”.
^ Patterson, Orlando; Fosse, Ethan. ”Overreliance on the Pseudo-Science of Economics”. The New York Times. https://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics. ”[...] the real-world implementation of mainstream economic ideas has been a string of massive failures. Economic thinking undergirded the "deregulation" mantra leading up to the Great Recession of 2007-2009 and has fared no better in attempts to "fix" the ongoing crisis in Europe. [...] nowhere is the discipline's failure more apparent than in the area of development economics. In fact, the only countries that have effectively transformed from the "Third" to the "First World" since World War II violated the main principles of current and previous economic orthodoxies: [...] Only recently have economists come to accept the primacy of institutions in explaining and promoting economic growth, a position long held by sociologists [...]” (OpEd)
^ ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm. Läst 1 september 2021. ”When the economists say that present-day relations – the relations of bourgeois production – are natural, they imply that these are the relations in which wealth is created and productive forces developed in conformity with the laws of nature. These relations therefore are themselves natural laws independent of the influence of time. They are eternal laws which must always govern society. Thus, there has been history, but there is no longer any. There has been history, since there were the institutions of feudalism, and in these institutions of feudalism we find quite different relations of production from those of bourgeois society, which the economists try to pass off as natural and as such, eternal.”
^ [a b] Chouquer, Gérard (2002-01-01). ”Alain Guerreau, L'avenir d'un passé incertain. Quelle histoire du Moyen Âge au XXIesiècle? Paris, Le Seuil, 2001.”. Études rurales (161–162). doi:10.4000/etudesrurales.106. ISSN 0014-2182. http://dx.doi.org/10.4000/etudesrurales.106.
^ Moishe., Postone (1995). Time, labor, and social domination : a reinterpretation of Marx's critical theory. sid. 130, 5. ISBN 0-521-56540-5. OCLC 910250140. http://worldcat.org/oclc/910250140
^ Jönsson, Dan. ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid? - OBS”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. ”Den klassiska nationalekonomin, som den utarbetats av John Stuart Mill, Adam Smith och David Ricardo, betraktade han som en sorts kollektivt hjärnsläpp ... [Transl. Ruskin viewed the classical political economy as it was developed by Mill, Smith, and Ricardo, as a kind of "collective mental lapse.]”
^ Ruccio, David (10 December 2020). ”Toward a critique of political economy | MR Online”. mronline.org. https://mronline.org/2020/12/10/toward-a-critique-of-political-economy/. ”Second, Marx's concern is always with social and historical specificity, as against looking for or finding what others would consider being given and universal.”
^ Badeen, Dennis; Murray, Patrick. ”A Marxian Critique of Neoclassical Economics' Reliance on Shadows of Capital's Constitutive Social Forms”. crisiscritique.org. http://crisiscritique.org/political11/Dennis Badeen and Patrick Murray-3.pdf. Arkiverad 16 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.
^ Murray, Patrick (March 2020). ”The Illusion of the Economic: Social Theory without Social Forms”. Critical Historical Studies 7 (1): sid. 19–27. doi:10.1086/708005. ISSN 2326-4462. http://dx.doi.org/10.1086/708005. ”"Bourgeois or capitalist production . . . is consequently for [Ricardo]," Marx writes, "not a specific definite mode of production, but simply the mode of production." [...] The illusion of the economic arises within what Marx calls the "bourgeois horizon," which trades in phenomenologically false bifurcations such as the purely subjective versus the purely objective, form versus content, forces versus relatisusons of production, the labor process versus the valorization process, distribution versus production, and more.”.
^ ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm#s7.
^ Ruda, Frank; Hamza, Agon (2016). ”Introduction: Critique of Political Economy”. Crisis and Critique 3 (3): sid. 5–7. http://crisiscritique.org/political11/Introduction-2.pdf. Arkiverad 16 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2021. https://web.archive.org/web/20211116135722/http://crisiscritique.org/political11/Introduction-2.pdf. Läst 16 mars 2022.
^ Ramsay, Anders (21 December 2009). ”Marx? Which Marx? Marx's work and its history of reception”. www.eurozine.com. https://www.eurozine.com/marx-which-marx/. ”When it is based on the naturalistic understanding, the entire theoretical edifice of the critique of political economy breaks down. What is left is a theory not entirely unlike Adam Smith's, one in which individual labour creates value, and the capacity to create value becomes an ontological determination of labour. With good reason, one could speak of a Smithian Marxism ...”
^ https://renegadeinc.com/universal-basic-income-capitulation-capitalism/
^ https://evonomics.com/how-universal-basic-income-solves/
^ Roland., Paulsen, (2017). Arbetssamhället : hur arbetet överlevde teknologin. Atlas. ISBN 978-91-7389-563-7. OCLC 1001429875. http://worldcat.org/oclc/1001429875. Läst 10 september 2021
^ ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid?”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - OBS). https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. Läst 2 september 2021.
^ ”Karl Marx gör grön comeback”. DN.SE. 18 oktober 2013. https://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/karl-marx-gor-gron-comeback/. Läst 2 september 2021.
^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53697/1/gupea_2077_53697_1.pdf
^ https://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR02806.pdf
^ Kris och kritik (2-3). 2014.
^ ”Litteraturens värden - Lunds universitet”. portal.research.lu.se. https://portal.research.lu.se/portal/sv/projects/the-values-of-literature(e09220e9-00cc-4e05-be87-9f5f6a58407d).html. Läst 2 september 2021.
^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1086360/FULLTEXT01.pdf
^ ”Rätten till lättja”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/lafargue/1883/1883.htm. Läst 2 september 2021.
^ https://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics
^ Fleischer, Rasmus. Musikens politiska ekonomi Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000
^ ”The Local - Nobel descendant slams Economics prize”. web.archive.org. 14 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071014012248/http://www.thelocal.se/2173/20050928/. Läst 10 september 2021.
^ ”Abolish the Nobel in Economics, Many Scientists Agree by Hazel Henderson”. web.archive.org. 17 november 2011. Arkiverad från originalet den 17 november 2011. https://web.archive.org/web/20111117002603/http://www.hazelhenderson.com/editorials/abolishTheNobel.html. Läst 10 september 2021.

[Ruskin2-1] [a b] Ruskin, John. Unto this Last. sid. 128–129. https://www.gutenberg.org/cache/epub/36541/pg36541-images.html. ”Observe, I neither impugn nor doubt the conclusions of the science if its terms are accepted. I am simply uninterested in them, as I should be in those of a science of gymnastics that assumed that men had no skeletons. It might be shown, on that supposition, that it would be advantageous to roll the students up into pellets, flatten them into cakes, or stretch them into cables; and that when these results were effected, the re-insertion of the skeleton would be attended with various inconveniences to their constitution. The reasoning might be admirable, the conclusions true, and the science deficient only inapplicability. Modern political economy stands on a precisely similar basis. Assuming, not that the human being has no skeleton, but that it is all skeleton, it founds an ossifiant theory of progress on this negation of a soul; and having shown the utmost that may be made of bones, and constructed a number of interesting geometrical figures with death's-heads and humeri, successfully proves the inconvenience of the reappearance of a soul among these corpuscular structures. I do not deny the truth of this theory: I simply deny its applicability to the present phase of the world.”

[:3-2] [a b] Henderson, Willie (2000). John Ruskin's political economy. London: Routledge. ISBN 0-203-18636-2. OCLC 48139638. https://www.worldcat.org/oclc/48139638. ”[...]Ruskin attempted a methodological/scientific critique of political economy. He fixed on ideas of ‘natural laws’, ‘economic man’ and the prevailing notion of ‘value’ to point out gaps and inconsistencies in the system of classical economics.”

[Ruccio22-3] [a b] Ruccio, David (10 December 2020). ”Toward a critique of political economy | MR Online”. mronline.org. https://mronline.org/2020/12/10/toward-a-critique-of-political-economy/. ”Marx arrives at conclusions and formulates new terms that run directly counter to those of Smith, Ricardo, and the other classical political economists.”

[4] Jung, Henrik (2019-01-01). ”Slagen av abstraktioner: Förnuftiga och reala abstraktioner i Marx ekonomikritik”. Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. ISSN 0076-1648. https://tidskriftenlychnos.se/article/view/21307. Läst 1 september 2021.

[marx-5] [a b] ”MARX EKONOMIKRITIK | Fronesis”. https://fronesis.nu/nummer/marxekonomikritik/. Läst 1 september 2021.

[:03-6] Peperell, Nicole. ”Beyond reification: Reclaiming Marx's Concept of the Fetish Character of the Commodity”. Kontradikce: A Journal for Critical Thought. https://kontradikce.flu.cas.cz/upload/__issues/kontradikce-2-49.pdf. ”The critical edge of Marx's analysis does not derive, therefore, from any sort of declaration that this impersonal social relation does not exist, or is not 'truly' impersonal. Instead, it derives from the demonstration of how such a peculiar and counter-intuitive sort of social relationMall:Snd one that possesses qualitative characteristics more normally associated with our interactions with non-social realityMall:Snd comes to be unintentionally generated in collective practice.”.

[7] Patterson, Orlando; Fosse, Ethan. ”Overreliance on the Pseudo-Science of Economics”. The New York Times. https://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics. ”[...] the real-world implementation of mainstream economic ideas has been a string of massive failures. Economic thinking undergirded the "deregulation" mantra leading up to the Great Recession of 2007-2009 and has fared no better in attempts to "fix" the ongoing crisis in Europe. [...] nowhere is the discipline's failure more apparent than in the area of development economics. In fact, the only countries that have effectively transformed from the "Third" to the "First World" since World War II violated the main principles of current and previous economic orthodoxies: [...] Only recently have economists come to accept the primacy of institutions in explaining and promoting economic growth, a position long held by sociologists [...]” (OpEd)

[8] ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm. Läst 1 september 2021. ”When the economists say that present-day relations – the relations of bourgeois production – are natural, they imply that these are the relations in which wealth is created and productive forces developed in conformity with the laws of nature. These relations therefore are themselves natural laws independent of the influence of time. They are eternal laws which must always govern society. Thus, there has been history, but there is no longer any. There has been history, since there were the institutions of feudalism, and in these institutions of feudalism we find quite different relations of production from those of bourgeois society, which the economists try to pass off as natural and as such, eternal.”

[:022-9] [a b] Chouquer, Gérard (2002-01-01). ”Alain Guerreau, L'avenir d'un passé incertain. Quelle histoire du Moyen Âge au XXIesiècle? Paris, Le Seuil, 2001.”. Études rurales (161–162). doi:10.4000/etudesrurales.106. ISSN 0014-2182. http://dx.doi.org/10.4000/etudesrurales.106.

[10] Moishe., Postone (1995). Time, labor, and social domination : a reinterpretation of Marx's critical theory. sid. 130, 5. ISBN 0-521-56540-5. OCLC 910250140. http://worldcat.org/oclc/910250140

[:22-11] Jönsson, Dan. ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid? - OBS”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. ”Den klassiska nationalekonomin, som den utarbetats av John Stuart Mill, Adam Smith och David Ricardo, betraktade han som en sorts kollektivt hjärnsläpp ... [Transl. Ruskin viewed the classical political economy as it was developed by Mill, Smith, and Ricardo, as a kind of "collective mental lapse.]”

[Ruccio3-12] Ruccio, David (10 December 2020). ”Toward a critique of political economy | MR Online”. mronline.org. https://mronline.org/2020/12/10/toward-a-critique-of-political-economy/. ”Second, Marx's concern is always with social and historical specificity, as against looking for or finding what others would consider being given and universal.”

[Murray-32-13] Badeen, Dennis; Murray, Patrick. ”A Marxian Critique of Neoclassical Economics' Reliance on Shadows of Capital's Constitutive Social Forms”. crisiscritique.org. http://crisiscritique.org/political11/Dennis Badeen and Patrick Murray-3.pdf. Arkiverad 16 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.

[14] Murray, Patrick (March 2020). ”The Illusion of the Economic: Social Theory without Social Forms”. Critical Historical Studies 7 (1): sid. 19–27. doi:10.1086/708005. ISSN 2326-4462. http://dx.doi.org/10.1086/708005. ”"Bourgeois or capitalist production . . . is consequently for [Ricardo]," Marx writes, "not a specific definite mode of production, but simply the mode of production." [...] The illusion of the economic arises within what Marx calls the "bourgeois horizon," which trades in phenomenologically false bifurcations such as the purely subjective versus the purely objective, form versus content, forces versus relatisusons of production, the labor process versus the valorization process, distribution versus production, and more.”.

[Poverty2-15] ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm#s7.

[RudaHamza2-16] Ruda, Frank; Hamza, Agon (2016). ”Introduction: Critique of Political Economy”. Crisis and Critique 3 (3): sid. 5–7. http://crisiscritique.org/political11/Introduction-2.pdf. Arkiverad 16 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2021. https://web.archive.org/web/20211116135722/http://crisiscritique.org/political11/Introduction-2.pdf. Läst 16 mars 2022.

[Anders2-17] Ramsay, Anders (21 December 2009). ”Marx? Which Marx? Marx's work and its history of reception”. www.eurozine.com. https://www.eurozine.com/marx-which-marx/. ”When it is based on the naturalistic understanding, the entire theoretical edifice of the critique of political economy breaks down. What is left is a theory not entirely unlike Adam Smith's, one in which individual labour creates value, and the capacity to create value becomes an ontological determination of labour. With good reason, one could speak of a Smithian Marxism ...”

[18] ttps://renegadeinc.com/universal-basic-income-capitulation-capitalism/

[19] ttps://evonomics.com/how-universal-basic-income-solves/

[20] Roland., Paulsen, (2017). Arbetssamhället : hur arbetet överlevde teknologin. Atlas. ISBN 978-91-7389-563-7. OCLC 1001429875. http://worldcat.org/oclc/1001429875. Läst 10 september 2021

[21] ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid?”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - OBS). https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. Läst 2 september 2021.

[22] ”Karl Marx gör grön comeback”. DN.SE. 18 oktober 2013. https://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/karl-marx-gor-gron-comeback/. Läst 2 september 2021.

[23] ttps://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53697/1/gupea_2077_53697_1.pdf

[24] ttps://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR02806.pdf

[25] Kris och kritik (2-3). 2014.

[26] ”Litteraturens värden - Lunds universitet”. portal.research.lu.se. https://portal.research.lu.se/portal/sv/projects/the-values-of-literature(e09220e9-00cc-4e05-be87-9f5f6a58407d).html. Läst 2 september 2021.

[27] ttps://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1086360/FULLTEXT01.pdf

[28] ”Rätten till lättja”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/lafargue/1883/1883.htm. Läst 2 september 2021.

[29] ttps://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics

[30] Fleischer, Rasmus. Musikens politiska ekonomi Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000

[31] ”The Local - Nobel descendant slams Economics prize”. web.archive.org. 14 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071014012248/http://www.thelocal.se/2173/20050928/. Läst 10 september 2021.

[32] ”Abolish the Nobel in Economics, Many Scientists Agree by Hazel Henderson”. web.archive.org. 17 november 2011. Arkiverad från originalet den 17 november 2011. https://web.archive.org/web/20111117002603/http://www.hazelhenderson.com/editorials/abolishTheNobel.html. Läst 10 september 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]