Wikipedia

E22 (Sverige)

svenska delen av Europaväg 22
E22

E22 är en av Sveriges stamvägar, och ingår i Europaväg 22. Vägen börjar i Trelleborg och går tvärs igenom Skåne och Blekinge och längs med ostkusten i Småland och Östergötland upp till Norrköping. Sträckan är kring 560 km lång.

Europaväg
E22
Basfakta
LandSverige
KlassificeringStamväg
Längd560 km
BeläggningAsfalt
Antal filer1 1 - 2 2
Geografiska fakta
Börjar iTrelleborg
ViaMalmö
Kristianstad
Karlskrona
Kalmar
Söderköping
Slutar iNorrköping
AnmärkningarLängd avser inom Sverige
Sträckning
Karta
E22 vid Lunds södra.

Vägen är ett viktigt nationellt och regionalt stråk som förbinder länen Skåne, Blekinge, Kalmar och Östergötland och hamnarna i dessa län med varandra. Eftersom vägutbyggnaden till motorväg och andra förbättrade väglösningar har gått relativt långsamt finns här ett spann av olika synsätt och vägplanering bakom de nyare vägavsnitten som sträcker sig över flera planerargenerationer. Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund ingår här, liksom ett par av de nyare avsnitten på det svenska motorvägsnätet vid Sätaröd och Vä.

Sträckning

redigera
 
Gamla E22 igenom Linderöd i Skåne.
 
E22 utanför Gualöv i Skåne.
 
Motorväg vid Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge.
 
Gamla E22:an i Norje vid festivalplatsen för Sweden Rock Festival.
 
Gamla E22:an utanför Norje i Blekinge.

Trelleborg - Malmö - Lund - Kristianstad - Sölvesborg - Karlshamn - Ronneby - Karlskrona - Kalmar - Oskarshamn - Västervik - Söderköping - Norrköping.

Från Trelleborg skyltas vägen som E6/E22 mot Malmö, därefter som E22 mot Kalmar. Från Kalmar skyltas vägen som E22 mot Norrköping.

Alternativa vägar

redigera

På flera sträckor längs vägen finns alternativa resvägar, som ofta innebär såväl kortare restid och kortare avstånd, jämfört med att följa E22:[1]

Län och kommuner

redigera

E22 passerar genom följande län och kommuner i Sverige, räknat från söder till norr:

Beskrivning av vägen

redigera

Motorvägen börjar söderifrån vid Maglarp strax norr om Trelleborg, passerar förbi Malmö på Yttre ringvägen och därefter går vägen mot Lund vid trafikplats Kronetorp. Både norr och söder om Lund har man en utsikt över staden och skånska slätten och det är inte så konstigt eftersom vägen genom Lund stiger med 70 meter i höjdskillnad. Efter Fogdarp upphör motorvägen. Här tar en 2 1-väg vid, först som vanlig landsväg, sedan som motortrafikled förbi Hörby. Vid förbifartens slut övergår E22 till motorväg igen. Vägen fortsätter över Linderödsåsen och vid Sätaröd går den nedför Linderödsåsens nordostsluttning och ut på Kristianstadsslätten norr om Tollarp. Kristianstad passeras och motorvägen slutar vid Fjälkinge, dit den förlängdes 2003. Efter kring 10 km landsväg med 2 1-utformning återkommer motorvägen vid Gualöv och passerar förbi Bromölla och Sölvesborg. På denna sträcka passerar man genom tallskogar, bokskogar och slätter.

Strax väster om Mörrum övergår motorvägen till motortrafikled fram till Björketorp öster om Ronneby. Vid Nättraby, väster om Karlskrona, finns en liten snutt motorväg på kring fem kilometer. På denna korta sträcka kör man bl.a. under en bro som ska föreställa ett segelskepp med sina kablar. Vägen övergår sedan till en kort motortrafikled och därefter till landsväg vid Lösen öster om Karlskrona. Mellan Karlskrona och Kalmar finns en bit[förtydliga] motortrafikledsliknande väg, i övrigt är vägen landsväg. Vid Kalmar återkommer motorvägen och passerar väster om staden (där den ansluter till Ölandsleden som är påfart till Ölandsbron) innan den upphör vid Lindsdal. Vägen passerar Mönsterås, Oskarshamn, Västervik, samt Söderköping - där vägen utgör en känd flaskhals, eftersom den passerar ett antal rödljus i centrala Söderköping och sommartid sker broöppningar vid Göta Kanal var 30:e minut. I Norrköping är infarten söderifrån staden en cirka 4 km lång tvåfilig väg som E22 lämnar efter 3,5 km för att förenas med E4 via Söderleden.

Vägstandard

redigera

[2]

Delsträcka Avstånd Hastighet Vägstandard
Trelleborg
Färjeterminal		 Maglarp
Cirkulationsplats Maglarp		 4 km   Landsväg. 50-60 km/h i Trelleborg. Gemensam med E6.
Maglarp
Cirkulationsplats Maglarp		 Fogdarp 70 km   Motorväg (2 2).   Gemensam med E6 till trafikplats Kronetorp. Gemensam med E20 från trafikplats Petersborg till trafikplats Kronetorp.
Fogdarp Osbyholm 3 km   2 1-väg.
Osbyholm Hörby
Trafikplats Hörby N		 7 km   Motortrafikled (2 1).  
Hörby
Trafikplats Hörby N		 Fjälkinge 44,5 km   Motorväg (2 2).  
Fjälkinge Gualöv 9 km     2 1-väg.
Gualöv Mörrum
Trafikplats Mörrum V		 30 km   Motorväg (2 2).  
Mörrum
Trafikplats Mörrum V		 Listerby 45 km   Motortrafikled (2 1).  
Listerby Nättraby 9 km   2 1-väg.
Nättraby Karlskrona
Trafikplats Karlskrona V		 4 km   Motorväg (2 2).  
Karlskrona
Trafikplats Karlskrona V		 Karlskrona
Trafikplats Karlskrona Ö		 3 km   Motortrafikled (2 1).  
Karlskrona
Trafikplats Karlskrona Ö		 Jämjö 13 km   Motortrafikled (2 2 / 2 1)  
Jämjö Brömsebro
Lökaryd		 20 km   2 1-väg. Landsväg 50-70 km/h genom Fågelmara och Brömsebro.
Brömsebro
Lökaryd		 Söderåkra 13 km   Landsväg. 50-80 km/h förbi Bergkvara.
Söderåkra Trafikplats Dörby 29 km   Motortrafikled (2 1).  
Kalmar
Trafikplats Dörby		 Lindsdal 9 km   Motorväg (2 2).  
Lindsdal Rockneby 9 km   Motortrafikled (2 1).  
Rockneby Nygård 75 km   2 1-väg. 70-90 km/h förbi Ålem. Landsväg 80 km/h förbi Mönsterås.
Nygård Hyttan 36 km   Landsväg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Hyttan Verkebäck
Verkebäcksbron		 4 km   Landsväg.
Verkebäck
Verkebäcksbron		 Söderköping
Skönberga		 95 km   2 1-väg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Söderköping
Skönberga		 Söderköping
Trafikplats Klevbrinken		 5 km     Landsväg / stadsgata.
Söderköping
Trafikplats Klevbrinken		 Norrköping
Navestad		 9 km   2 1-väg. 70 km/h genom vissa korsningar.
Norrköping
Navestad		 Norrköping
E4 Trafikplats Norrköping S		 10 km    
   		 2 2-väg.
 

E22 är utbyggd till motorväg följande sträckor:

Motortrafikleder:

I motorvägsavsnitten längs E22 finns flera av Sveriges äldsta respektive nyaste motorvägar. Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund som öppnades 8 september 1953 ingår i E22, liksom ett par av de nyaste avsnitten som mellan Linderöd och Vä, samt norr om Sölvesborg. I övrigt är motorvägsavsnitten varken särskilt långa eller sammankopplade med varandra utan väldigt fragmentiserade; bortsett från Maglarp–Fogdarp, Hörby–Fjälkinge och Gualöv–Stensnäs gård är sträckorna sällan mer än en fem kilometer långa. Under 2000-talet har bland annat bristande anslag försenat utbyggnaden, t.ex. av avsnittet Hurva–Vä som avbröts år 2004 för att finansiera regeringens dåvarande Trollhättepaket[3].

Planerade utbyggnader

redigera
Sträcka (listade från söder till norr) Längd Målstandard Status
Fogdarp – Hörby N 10 km   21,5 m bred Projektet vilande i väntan på finansiering
Fjälkinge – Gualöv 9 km   21,5 m bred   Pågår. Klart 2025[4]
Björketorp – Nättraby 11 km   21,5 m bred Byggstart 2027[5]
Förbifart Bergkvara 8 km   2 1 Byggstart 2028, klart 2030[6]
Nygård – Gladhammar 34 km   /   2 1 /   1 1 Byggstart 2024[7]
Gladhammar – Verkebäck 5 km   /   2 1 Byggstart tidigast 2029, klart 2032[8]
Förbifart Söderköping 7 km   2 1/2 2 Byggstart tidigast 2026[9]

Trafikverkets nuvarande nationella plan gäller för åren 2022–2033, och flera delar av E22 är med där.[10][11][12]

En gammal idé som studerades under 1950-talet visade att man skulle kunna korta ned den dåvarande vägen med tio kilometer mellan Gladhammar och Almvik ifall man byggde en rak väg mellan dessa sträckor som ersättning för dagens böj österut för att nå Västervik. Detta skulle gynna all trafik på E22 som skall förbi Västervik på väg norr och söder om staden. Västerviks kommun har hela tiden motsatt sig idén[16], inte minst för att man varit orolig över att mista företagsetableringar i fall E22 gick väster om dagens väg förbi Västervik, och vägrar bygglov och planändringar. En ny vägsträcka drogs på 1990-talet förbi Hörtingerum (och, långt tidigare, förbi Almvik) vilket i nuläget skulle ge en förkortning på åtta kilometer i fall man byggde en rak väg förbi Västervik. Denna idé är inte med i planen fram till 2021.[uppföljning saknas] Istället planeras[när?] en mindre genväg vid Gladhammar, så att vägen fortsatt går nära Västervik.[13]

 
Söderleden i Norrköping.

Trafikverket planerar att bygga ut sträckan från Söderköping till Navestad i södra Norrköping till fyrfältsväg. En förbifart förbi Söderköping ingår, eftersom trafiken på den befintliga vägen stoppas när bron över Göta kanal måste öppnas sommartid. På sträckan Korsbrinken - Navestad kommer fyrfältsvägen att gå i en helt ny sträckning väster om den befintliga tvåfilsvägen. Investeringskostnaden beräknas till 267 miljoner kronor. Projektet är ännu på planeringsstadiet, slutgiltigt beslut har inte fattats.[17] Trafikverkets plan säger byggstart runt 2024, med en byggtid på fyra år. Från Navestad till E4 är E22 fyrfältsväg sedan Söderledens ombyggnad stod klar 2008. Projektet har förkortats till att avse förbifart förbi Söderköping, medan resten inte nämns i förslaget till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029, vilket gör att det sannolikt skjuts upp till 2030-talet.[18]

I Norrköping har studier genomförts för en ny del av en framtida ringled i Norrköping, känd som Norrleden som skulle leda trafiken från E22 öst om stadskärnan, och vidare norrut på E4. En åtgärdsvalsstudie har genomförts, samt en samlad effektbedömning där åtgärden bedömdes som samhällsekonomiskt olönsam.[19] En liten del av Norrleden har byggts. Den går från E4:an fram till Järngatan, där den slutar i en rondell.[20][21]

Tabell över utbyggnader

redigera
  •   1953: Malmö Sege - Lund södra
  •   1954: Lund södra - Lund norra
  •   1964: Malmö Östervärn - Malmö Sege
  •   1964: Stensnäs - Trensum
  •   1969: Härlöv - Hammar (förbifart Kristianstad)
  • 1969: Norrköping (Navestad - centrala Norrköping, motorväg t.o.m. augusti 2006)
  •   1972: Kalmar södra - Lindsdal
  •   1972: Lindsdal - Mosekrog
  •   1972: Ronneby västra - Björketorp
  •   1973: Vellinge södra - Malmö
  •   1974: Malmö Inre Ringvägen
  •   1974: Bräkne-Hoby - Ronneby västra
  •   1975: Trensum - Bräkne-Hoby
  •   1984: Lund norra - Gårdstånga
  •   1985: Rosenholm - Karlskrona östra
  •   1985: Osbyholm - Hörby norra
  •   1993: Lund norra - Gårdstånga
  •   1993: Nättraby - Rosenholm
  •   1994: Vä södra - Härlöv
  •   1995: Bromölla - Sölve
  •   2000: Malmö Yttre ringvägen
  •   2000: Söderåkra - Hossmo
  • 2001: Gårdstånga - Hurva (2 2-väg med planskilda korsningar)
  •   2001: Påboda - Söderåkra
  •   2003: Hammar - Fjälkinge
  •   2004: Gualöv - Bromölla
  •   2010: Lindsdal - Rockneby
  •   2010: Gårdstånga - Hurva (ombyggd från fyrfältsväg)
  •   2011: Maglarp - Vellinge södra
  •   2012: Hurva - Rolsberga
  •   2012: Hörby norra - Linderöd
  •   2014: Rolsberga - Fogdarp
  •   2014: Sölve - Stensnäs
  •   2017: Hossmo - Trafikplats Dörby
  •   2017: Trafikplats Dörby - Trafikplats Kalmar Södra
  •   2017: Förbifart Linderöd
  •   2020: Förbifart Tollarp
  •   2024: Lösen - Jämjö

Historia

redigera
4
Huvudartikel: Riksvägar i Sverige § De klassiska riksvägarna
 
Motorvägen mellan Lund och Malmö byggdes 1952-1954.

Vägen Malmö-Norrköping var från början Riksfyran. Då riksvägsnumren reviderades 1962 blev Riksfyran till riksväg 15 vars nummer man behöll till 1980. Under tiden som vägen var riksväg blev vägen kraftigt upprustad.

Sträckan Lund - Kristianstad rustades upp och blev mestadels 13 meter bred landsväg på 1950-talet, dock utan att dras utanför de större tätorterna längs vägen.

En ny bred landsväg byggdes längs smålandskusten mellan Valdemarsvik - Västervik - Oskarshamn - Kalmar som AMS-arbete i det som är dagens E22 på 1950 och 1960-talen. Berättelserna är otaliga om alla de arbetslösa arbetarna som fick jobb på vägbygget mellan Oskarshamn-Västervik och hundratals män låg förlagda i baracker i Misterhultsskogarna i början av 1960-talet. Många av dessa arbetare bestod av alkoholister och andra människor som hade det svårt att få jobb, därför spreds mängder med rykten och skvaller bland urinvånarna i trakterna där den nya vägen drogs förbi om slagsmål, misshandel och andra syndigheter som sades hända i baracklägrens "zigenarliknande liv"[22]. När arbetet var klart hade man dock en verklig kustväg längs smålandskusten. Tidigare hade "kustvägen" gått ett stycke i inlandet igenom samhällen som Ishult och Hjorted. Den nya vägen fick även den effekten att den huvudsakliga landsvägen mellan Kalmar och Stockholm kom att gå längs östersjökusten. Tidigare hade riksväg 34 genom Högsby, Vimmerby och Linköping varit det vanligaste alternativet. Kustvägen ansågs helt enkelt vara alldeles för dålig fram tills den nya kustvägen invigdes successivt under 1960-talet. Under de senaste decennierna har vissa ytterligare vägförbättringar gjorts, bl.a. den till Verkebäcksbron (1956) anslutande trettonmetersvägen mot Västervik söderifrån (1994), då den s.k. Hörtingerumskurvans kraftiga hårnål byggdes bort. Vid en rutinkontroll av bron över Botorpsström 22 km söder om Västervik 2007 visade det sig att bron från 1962 hade allvarliga sättningsskador, orsakat av dåligt pålningsarbete. En ny bro byggdes strax öster om den befintliga 2009-2010 och invigdes år 2010. Därefter revs den gamla bron. Idag syns spåren främst i att bergsskärningen går ett tiotal meter väster om den befintliga vägen söder om brofästet.

En av Sveriges första motortrafikleder byggdes i Blekinge förbi Ronneby och Karlshamn under tiden vägen hette riksväg 15, liksom Kalmar fick sin motorväg som anslutningsväg till Ölandsbron och motorvägen i Norrköping och en sträcka motorväg förbi Kristianstad byggdes under tiden vägen var numrerad som riksväg 15.

1980 bestämdes det att vägen skulle bli till europaväg under beteckningen E66. Anledningen till detta var att Kristianstad, Karlskrona och Kalmar hade en önskan om att få en europaväg vid sina städer i hopp om att kommunikationerna skulle förbättras med en uppklassificerad väg. Vägen anslöt då till färjorna i Limhamn som gick till Dragör och därmed var en del av det internationella vägnätet. 1992 uppdaterade Vägverket de svenska vägnumren i enlighet med det reviderade europavägnätet, så E66 ersattes av E22 med början i Trelleborg istället för som tidigare Limhamn.

Äldre planering för E22:an i Skåne

redigera

1969 invigdes motorvägen mellan trafikplatserna Härlöv och Hammar vid Kristianstad. Vid Härlöv fortsätter vägen som Riksväg 21 västerut mot Hässleholm och Helsingborg medan E22:an svänger av i nittio grader söderut. Anledningen till att vägen byggdes så var att man under 1960- och 1970-talen planerade för en fortsättning på motorvägen från Kristianstad mot Lund över Höör och Eslöv, orter som vuxit upp efter järnvägsbyggandet på 1800-talet och som saknade bra vägförbindelser mot de äldre och etablerade större städerna. En arbetsplan för dåvarande riksväg 15 togs fram 1976 som grundligt lade fram ett tänkt alternativ. Vägen skulle fortsätta västerut med en trafikplats väster om Vä där vägarna 21 och Riksväg 19 skulle mötas. Motorvägen tänktes fortsätta mot Höör i västlig riktning och sedan nästan identiskt följa med Södra stambanan söderut mot Eslöv och vidare till Lund, där vägen skulle ansluta till befintlig motorväg. Sträckningen Lund-Kristianstad skulle bli 75 kilometer lång. Förutsättningen för att vägen skulle byggas var att trafiken antogs öka mer än vad som kom att ske efter oljekriserna 1973 och 1979 vilket gjorde att prognoserna inte längre stämde. Det största bekymret var att man hade blivit tvungen att bygga långa etapper som Lund-Höör och Höör-Kristianstad på varandra, vilket var svårt att äska pengar för i en tid när vägar som ansågs mer prioriterade - t.ex. E6:an längs Skånes västkust - ännu inte var motorvägar. I slutet av 1970-talet skrotades planerna för motorväg Lund - Kristianstad i en helt ny sträckning och man beslöt istället att satsa på etappvis utbyggnad mellan städerna i form av motortrafikled och 13 meter bred landsväg längs med befintliga vägen. I dåvarande Malmöhus län byggdes förbifart Hurva 1981-1982, Lund - Gårdstånga 1983-1984 och förbifart Hörby invigdes 1986. Med undantag för Malmö, Lund och de mindre byarna Rolsberga och Fogdarp gick vägen inte längre igenom någon bebyggelse i Malmöhus län.

I Kristianstads län upprättades en ny arbetsplan 1980 mellan länsgränsen mot Malmöhus län och trafikplats Härlöv där vägen antogs bli en motortrafikled. Planen var att bygga i två etapper där man i första etappen ville bygga en motortrafikled söder om Linderöd rakt väster om Tollarp igenom Knopparps bokskog fram till länsgränsen vid Kylestorp. I en andra etapp skulle man bygga om vägen från trafikplats Härlöv till Tollarp som en motortrafikled. Vägverket löste i mitten av 1980-talet in ett antal fastigheter vid Tollarp för att kunna bygga vägen. Vägdragningen blev en mycket känslig politisk strid då Knopparpsdalen ansågs vara mycket skyddsvärd och så småningom 1989 omvandlades till naturreservat. Detta ledde till att Vägverket i början av 1990-talet konstaterade att planen på att bygga en väg igenom Knopparp var död. Sedan dess har planeringen i huvudsak utgått från att en ny väg skall dras norr om Tollarp mot Vä.

Anslutningar

redigera

E22 (Sverige) ansluter till följande vägar:

     

Korsande järnvägar

redigera

E22:an korsar följande järnvägar:

Samtliga järnvägskorsningar är i skilda plan med undantag för godsbanan i Mönsterås. I de planer som finns på en mittseparerad väg vid Mönsterås skall denna plankorsning försvinna och ersättas av en bro för vägtrafiken.

Trafikplatser och korsningar

redigera

Bilder

redigera
  •  
    E22 mellan Malmö och Lund.
  •  
    E22 Nättraby-Karlskrona (Trafikplats Nättraby).
  •  
    Bron vid Karlskrona Väst.
  •  
    E22 i södra Norrköping (Tpl Brånnestad).

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ nr 1/2007 av Riksettan
  2. ^ NVDB på webb, läst 15 maj 2017
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201214917/http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Vastervik/Vart-partiny/Vara-politiker/Krister-Ornfjader/nyheter/Arkiv/Pressmeddelanden/2004--/2004-11-16---Nya-finansieringsmodeller-behovs---Fel-att-pengar-flyttas-fran-E22-till-Vastsverige/. Läst 24 januari 2014. 
  4. ^ ”E22, Fjälkinge–Gualöv, motorvägsutbyggnad”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-skane-lan/e22-fjalkingegualov-motorvagsutbyggnad/. Läst 10 oktober 2024. 
  5. ^ Trafikverket. ”E22, motorvägsutbyggnad mellan trafikplats Ronneby Öst och Nättraby”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/blekinge/vi-bygger-och-forbattrar/E22-genom-Blekinge/e22-delen-trafikplats-ronneby-ost-nattraby/. Läst 4 januari 2022. 
  6. ^ ”E22 förbi Bergkvara”. trafikverket.se. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-kalmar-lan/e22-forbi-bergkvara/. Läst 24 januari 2024. 
  7. ^ [a b] ”E22, Målbäcken–Gladhammar, mötesfri väg”. trafikverket.se. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-kalmar-lan/e22-malbackengladhammar-motesfri-vag/. Läst 22 januari 2024. 
  8. ^ Trafikverket. ”E22, Gladhammar–Verkebäck, mötesfri väg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Kalmar/vi-bygger-och-forbattrar/E22-genom-Kalmar/gladhammar-verkeback/. Läst 4 januari 2022. 
  9. ^ ”E22, Förbifart Söderköping, ny väg”. trafikverket.se. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-ostergotlands-lan/E22-forbifart-soderkoping/. Läst 30 september 2024. 
  10. ^ Trafikverket. ”E22 genom Skåne”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/alla-strak/e22-genom-skane/. Läst 30 september 2024. 
  11. ^ Trafikverket. ”E22 genom Blekinge”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/alla-strak/e22-genom-blekinge/. Läst 30 september 2024. 
  12. ^ Trafikverket. ”E22 genom Kalmar”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/alla-strak/e22-genom-kalmar/. Läst 30 september 2024. 
  13. ^ [a b] E22, delen Gladhammar–Verkebäck Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. (TrV:s projektsida), läst 2017-11-18
  14. ^ ”Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033, beslut om byggstarter 2022–2024, beslut om förberedelse för byggstarter 2025–2027 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2022–2033 (rskr. 2020/21:409)”. Infrastrukturdepartementet. 7 juni 2022. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/3ee0d3b16cfa41c0be2323951ec26793/rb-i-13-i2022-01294-m.fl.-faststallelse-av-nationell-trafikslagsovergripande-plan-for-transportinfrastrukturen-for-perioden-202220331.pdf. Läst 1 oktober 2024. 
  15. ^ ”E22 förbi Bergkvara”. Trafikverket. 11 september 2024. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-kalmar-lan/e22-forbi-bergkvara/. Läst 1 oktober 2024. 
  16. ^ "Vägen vi Verket: 50 år med Vägverket i Kalmar län 1944-1994", Vägverket Region Sydöst i Jönköping 1997
  17. ^ ”E22 Söderköping - Norrköping” (  PDF). Vägverket. 15 januari 2009. https://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Planera_o_utreda/Objekt_i_nationell_plan_region_ost/VSÖ_018 22 Söderköping-Norrköping/vso_018_22_soderkoping_norrkoping_samlad_effekt_bedom_r.pdf. 
  18. ^ Trafikverket. ”E22, Förbifart Söderköping, ny väg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-ostergotlands-lan/E22-forbifart-soderkoping/. Läst 2 augusti 2022. 
  19. ^ ”E22/E4 Tvärförbindelse i Norrköping, VO1804”. Trafikverket. 5 april 2017. https://bransch.trafikverket.se/TrvSeFiler/Samhallsekonomiskt_beslutsunderlag/Region_Ost/Region Öst/3 Investering/VO1804 E22 E4 Tvärförbindelse Norrköping/vo1804_e22e4_tvarforbindelse_norrkoping_seb_170216_kort_g.pdf. Läst 1 oktober 2024. 
  20. ^ [1][död länk]
  21. ^ ”Program tillhörande fördjupning av översiktsplanen för Norrleden” (  PDF). Norrköpings kommun. 17 augusti 2006. Arkiverad från originalet den 27 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070927030347/http://www.norrkoping.se/bo-bygga/planer/oversiktsplan/fop/program_tillhorande_fordj/program.pdf. 
  22. ^ Vägen Vi Verket - 50 år med vägverket i Kalmar län. Vägverket, Region Sydöst. 1994

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=E22_(Sverige)&oldid=56537879”