Diskussion:Katodstrålerör
Tjena rogper! Bra artikel. Vad tror du om att döpa om den till "katodstrålerör"? Det verkar vara en accepterad svensk term. E23 27 september 2003 kl.18.38 (CEST)
Hej :-) Jeg har lige uploadet nye, store versioner af de illustrationer vi har i den danske udgave af samme artikel. Se dem her:
- http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:CRT_color
- http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:CRT_monochrome
- http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:CRT_oscilloscope
Hilsen Peo - bruger på den danske Wikipedia
Gammalt stycke
redigeraDetta är ett gammalt stycke då artikeln hade en illustration med beteckningar.
- Kraften som accelererar elektronerna, , där |q| = 1,6·10-19 C och E = elektrisk fältstyrka (V/m), verkar längst med elektriska fältet (i motsatt riktning, då laddningarna är elektroner). Kraften som verkar på elektronerna från magnetfältet B (för att positionera strålen) är , där B = magnetfält (T) och v = elektronernas hastighet (m/s), och är vinkelrät till magnetfältets riktning. För att bestämma vilket elektriskt fält och tubens längd som är erforderligt för att accelerera elektronerna så att de fluorescerar ytan i tubändan kan man använda sambandet (energiprincipen) , där s = tubens längd (m).
Avlänkning med elektriskt fält
redigeraDen variant av katorstrålerör som används i oscilloskop använder inte ett magnetiskt utan ett elektriskt fält även för avlänkningen. Så vitt jag förstår beror detta på att det blir lättare att göra avlänkningen linjär.
Bildrör
redigeraVi har även en artikel om bildrör, men det framgår inte på någondera sidan vad som är skillnaden mellan ett katodstrålerör och ett bildrör. Om det finns katodstrålerör som inte visar bilder bör kanske relevanta delar flyttas till bildröret. --Idrougge 25 april 2007 kl. 02.30 (CEST)
Deflection coil
redigeraDen vedertagna svenska termen för "deflection coil" är "avlänkningsspole", jag vet tyvärr inte hur man redigera i bildtexten //Anders
Fel angående energiförbrukning
redigeraDet är antagligen fel att hävda att t.ex. plasmaskärmar generellt är "dyrare i drift" än katodstråleskärmar av gammal teknik. Man bör kontrollera dessa fakta innan man skriver om dem. Min egen gamla 21-tums-teve (sidor 3:4) av märket Philips drar bara 54 watt. Min Grundig teve med plasmateknik (sidor enl. wide-screen) 40 tum drar 330 watt. Aktuella bildytor är 1300 resp. 4400 kvcm. Detta betyder att plasmaskärmen förbrukar ungefär dubbelt så mycket energi som det gamla bildröret per ytenhet. Låt vara att denna Philipsmodell var extra snål och plasma kostsammare än LCD. Först i och med modellerna med led bakgrundsljus kan man tala om sann besparing. -Hanseman i Gefvle
Bildrör = Katodstrålerör?
redigeraArtikeln använder ordet "bildrör" på ett antal ställen. Är detta att räkna som ett synonym till katodstrålerör. I så fall kan väl detta med fördel anges i introduktionen.
Nackdelar
redigeraStryker detta påstående: Ljusstyrkan försämras med tiden något fortare än LCD
LCD har ingen ljusstyrka alls, utan är beroende av bakgrundsbelysning, som för det mesta sker genom ett s k kallt katodstrålerör. Den som sett gamla lcd:er kan också intyga att ljusstyrkan inte var särskilt bra till att börja med och inte blir bättre med åren. --Idrougge 25 januari 2012 kl. 19.05 (CET)
Tillverkare som upphört med sin katodstrålerörstillverkning???
redigeraVad tillför kapitlet "Tillverkare som upphört med sin katodstrålerörstillverkning"? Bör kanske kompletteras med "Tillverkare som aldrig tillverkat katodstrålerör"? :) Svjo (disk) 29 december 2012 kl. 22.44 (CET)