Diskussion:Jetmotor

Effekt?

har någon kunskap om vilka effekter man får ur olika jetmotorer, och vilka effekter som används i flygplan i drift i dag och tidigare. likaså vore det fint med aktuella uppgifter om de omdiskuterade koldioxidutsläppen

Med undantag av gasturbiner så är effekten dels omöjlig att mäta, dels helt ointressant. Jetmotorer producerar dragkraft, inte effekt. /Kemikungen 14 november 2010 kl. 12.26 (CET)

Perpetum Mobile?

I sista raden under rubriken "Gasturbinmotor" står det så här: "Historiskt utvecklades denna först. Norrmannen Ægidius Elling patenterade principen redan 1884, och 1903 hade han konstruerat en prototyp som gav mer energi än den konsumerade." Det låter som om norrmannen Elling hade uppfunnit ett perpetum mobile. Så är det naturligtvis inte. Meningen är troligtvis felformulerad. Vad bör det stå istället?

Effekt:

300 hk vid 40 kg är en ca vikt. Sitter i gamla försvarets HKP 6 .

Jag förstår inte på vilket sätt ovanstående besvarar min fråga. Stigfinnare 14 juli 2008 kl. 12.53 (CEST)

I bokmålsnorska Wikipedias artikel om Ægidius Elling står det kraft i stället för energi. Jag har ändrat till detta ord i artikeln nu. Stigfinnare 25 september 2008 kl. 21.54 (CEST)

Miljarder

Oklart om amerikanska miljarder (= 100 miljoner) eller europeiska/svenska miljarder (= 1 000 miljoner). Kan någon verifiera hur det ska tolkas och ersätta med Gigadollar med lämplig placering av decimalkommat, så att det blir entydigt?
/ 82.182.149.179 13 september 2009 kl. 22.00 (CEST)

Petigt om benämningar

Kanske skulle någon referens till något referensverk anges angående om man får säga "turbofläkt" m flera ord, istf att bara ensidigt påstå att "benämningen är felaktig". Själv säger jag "Kommersiellt A" om kanelbullen, tecken nr 64 :) Detta är helt enligt TNC Tekniska Nomenklaturcentralens standard från nån gång på 1900talet.

Vad hände med principen?

Såvitt jag vet påstår bernoullis ekvation att för en vätska eller gas som färdas i ett rör så ökar hastigheten när röret smalnar av, samtidigt som trycket minskar. När röret vidgas så sänks hastigheten däremot, och trycket stiger.

När jag nu kom och läste igenom sidan fann jag till min häpnad att avsnittet "princip" beskrev en motor varuti trycksatta gaser, utan synlig logisk förklaring för beteendet, hellre pressar sig igenom en smalnande passage än en som vidgar sig, trots att normalt lufttryck råder utanför båda ändar av röret som gaserna innestängts i. Texten beskriver en förbränningsmotor av typen turbojet med en brännkammare som har ett insug vars tvärsnittsarea är större än den hos brännkammarens utblås. Skrivaren anser att de heta gaserna från förbränningen kommer att söka sig till den avsmalnande delen av brännkammaren för att där öka farten och producera drivkraft trots att gasens tryck faller avsevärt under denna process, vilket då utblåset omges av friskluft vid normalt lufttryck (Inget annat anges, och då ämnet är grundprincipen bakom gasturbinen, en motortyp som bevisligen fungerar utan fartvind både på land, till sjöss och i luften, så utgår jag ifrån att skrivaren själv anser att motorn som han/hon beskriver bör fungera utan fartvind). Samtidigt påstår han/hon indirekt (eftersom motorer av den typ som skrivaren beskriver, liksom motorn som han/hon beskriver, endast har ett insug och ett utblås, och skrivaren redan sagt att den änden som smalnar av bort från brännkammaren är ett utblås) att avgaserna inte kan expandera ut igenom "insuget" trots att den av skrivaren beskrivda vidgningen av brännkammaren åt det hållet kommer att orsaka en sänkning av avgasernas hastighet, samt en ökning av trycket (och därmed avgasernas förmåga att trycka undan luften utanför insuget och fortsätta att tränga ut genom denna ände av brännkammaren).

Såvitt jag kan förstå kan en gasturbin/turbojetmotor och jetmotorer i allmänhet endast fungera om avgasernas förmåga att tränga ut igenom motorns framände förhindras av ett högre tryck här än vad som finns i utblåset. I gasturbinen är det kompressorns uppgift att hålla lufttrycket i brännkammarens insug högt.

Om insugets tvärsnittsarea är större än utblåsets, då måste turbinen drivas av gaser med högre tryck än vad som kompressorn blåser in igenom insuget, annars kommer mottrycket mot kompressorn p.g.a. insugets större tvärsnittsarea att övervinna turbinens drivkraft. Alltså kräver kompressorn mer kraft för att hålla trycket uppe än vad turbinen kan förse den med utan att utblåstrycket överstiger insugstrycket, och om utblåstrycket överstiger insugstrycket så slutar avgaserna att strömma ut igenom utblåset och börjar att läcka ut igenom kompressorn istället. Därför kan motorns som skrivaren beskriver, så som den beskrivs, inte fungera.

Jag har, som svar på den existerande beskrivningen av turbojetmotorns arbetsprincip, nedskrivit ett något mer... logiskt "alternativ" version av hur en turbojetmotor, enligt mitt senaste hjärngympapass, bör fungera. Detta har gjorts i ett överdrivet sarkastiskt format som jag redigerat några gånger innan jag sparade det då jag blev för trött för att orka hålla koll på vad jag gör. Klockan är nu 3:15 på morgonen och jag ger blanka f** i vad som händer med mitt inlägg härnäst så länge ingen återställer den andra stollens text till dess ursprungliga skick. Gonatt/morgon och glad påsk.

Dina fria spånerier är inte ett dugg bättre än de som stod där innan. Lägg till källor annars raderar jag hela stycket. /ℇsquilo 9 april 2017 kl. 07.54 (CEST)

Jag ber om ursäkt för slarvigheten. Tyvärr var jag alldeles för trött och ofokuserad för att förstå hur trött och ofokuserad jag var när jag gav mig på att skriva tillägget. Jag har nu lagt till två källor och skrivit om mitt tillägg rejält, men jag ber dig att tänka om lite då Mina "fria spånerier" var och är korrekta. Fulla av sarkasm ja, men korrekta.

Trycket i inloppet till brännkammaren måste vara högre än trycket i utloppet, om det motsatta var sant så kulle gaserna flöda in genom utloppet och ut genom inloppet. Trycket i inloppet upprätthålles (av kompressorn) genom kraften som tas ur utloppet (av turbinen). Turbinen drivs alltså av gaser med lägre tryck än vad kompressorn matar in, och därför måste dessa lågtrycksgaser arbeta mot en större tvärsnittsarea (med lägre motstånd) för att skapa en kraft jämbördig med kraften som krävs för att kompressorn skall kunna upprätthålla det höga trycket i brännkammarens inlopp.

En mindre tvärsnittsarea kan inte förklaras av att gasernas hastighet är större i utloppet då samma gaser också skulle trycka mot kompressorns utlopp, och där verka med större kraft (p.g.a. den större tvärsnittsarean).

Utloppets tvärsnittsarea bör därför vara större än inloppets.

Du får jättegärna kritisera hur jag skriver mina inlägg, begära källor o.s.v. men du får inte säga att korrekt information ej är bättre än felaktig information om den felaktiga informationen presenteras på ett snyggare sätt.

P.S. Datorn kraschade innan jag sparade mina ändringar, och jag är nu nästan klar med att skriva om dem återigen. Du får själv avgöra vilken beskrivning av motorns arbetsprincip som låter vettigast därefter, och redigera efter behag. Gusten Grodslukare (diskussion) 10 april 2017 kl. 01.11 (CEST)

Det är att tillföra källor som är det viktiga med avsnittet. Då dina tillägg inte tillför sådan tar jag bort det, utan att därför säga den som nu ligger där är bättre.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.09 (CEST)

Delvis håller jag med Grodslukare; Gasströmmningskanalens tvärsnittsarea är som minst vid kompressorns utlopp (eller vid brännkammarens inlopp om man så vill). Däremot är trycket detsamma vid inloppet till turbinen. Diametern (volymen) är större, men eftersom gasmängden också är större och temperaturen är högre är trycket ändå lika högt (se allmänna gaslagen). Det är därför som den delen av motorn brukar kallas "högtrycksdelen". Bakom turbinen sjunker sedan trycket snabbt. /ℇsquilo 10 april 2017 kl. 13.21 (CEST)

Jag har som sagt ingen synpunkt på sakinnehållet, och om ni är överens är det väl OK byta ut en text utan källor mot en annan utan källor. Men inga texter av typ "alternativ skrivning" bara en skall finnas.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.24 (CEST)

Mina ändringar har tre källor fler än den ursprungliga beskrivningen av motorns arbetsprincip (som inte hade några alls), och bryter inte mot Bernoullis princip. Jag återställer därför mina ändringar till det skick de var i då ni raderade dem, och ber er att läsa igenom dem. Gusten Grodslukare (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.31 (CEST)

jag såg inga noter alls. och om du vill ha tillbaks den ersätt då allt, inga rubriker med "alterantivv."Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.32 (CEST)

Meningen med att skriva in mitt eget förslag utan att ta bort det ursprungliga, och att tydligt inrama förslaget i fråga, var att ni lätt skulle kunna jämföra det med den gamla beskrivningen. Om den nya versionen var att föredra kunde ni då enkelt radera den gamla, tillsammans med de markeringar som jag ramat in mitt förslag med ("Alternativ version/" och "/Alternativ version"). Mitt förslag hade därefter, såvitt jag kan se, fungerat utmärkt. Vad gäller källorna så finns det tre av dem i texten, titta noggrannare. Gusten Grodslukare (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.41 (CEST)

Det går inte att föra en diskussion i "texten" och det finns ingen som har till uppgift att göra vad du skriver "ni" kan göra. Men nu har esquilo skrivit han gillar din text och du genomfört utbytet, så nu är allt fris och fröjd.Yger (diskussion) 10 april 2017 kl. 13.47 (CEST)

Vid några sekunders eftertanke insåg jag att jag mycket riktigt borde ha helt ersatt den äldre texten och låtit bli att sätta markörer runt den nya. Diskussioner bör hållas på diskussionssidan, och jag ber om ursäkt för misstaget. I min senaste redigering raderades både den ursprungliga beskrivningen av motorns arbetsprincip och de markeringar som fanns runt den nya beskrivningen. Dock fann jag efter lunchpausen att även denna redigering gjorts ogjord, och den ursprungliga beskrivningen har återigen återigen (återigen) återställts, denna gång av MagnusA. Kan han kanske tänkas lämna en kommentar här om vad jag gör fel när jag redigerar? Att jag är en klåpare vad gäller styckeindelning kan ej förnekas, men av någon anledning tvivlar jag på att det är huvudorsaken bakom MagnusAs handlande. Gusten Grodslukare (diskussion) 10 april 2017 kl. 17.53 (CEST)

ℇsquilo Påpekade att trycket hos gaserna i brännkammarens utlopp bör vara detsamma som hos gaserna i brännkammarens inlopp. Detta motiverades av den allmänna gaslagen. Enligt http://cast-safety.org/pdf/3_engine_fundamentals.pdf (som jag använt som källa i mina redigeringar) bör trycket dock vara lägre i utloppet än i inloppet, detta för att motivera gasflödet från inlopp till utlopp. Att temperaturen och hastigheten är större är ju självklart, men att trycket skulle vara större låter inte rätt. Möjligen har gasens tryck och kraften den utövar på turbinen blandats ihop? Gusten Grodslukare (diskussion) 11 april 2017 kl. 14.31 (CEST)

Det statiska trycket är måhända lägre, men om hastigheten är högre är det dynamiska trycket högre vilket ger samma det totala tryck. /ℇsquilo 11 april 2017 kl. 15.53 (CEST)

Har städat bort diverse fria spånerier som bygger på Bernoullis ekvation, vilken inte har någon som helst bäring när det gäller jetmotorer. Den är giltig för en stationär, inkompressibel och friktionsfri strömning längs en strömlinje under förutsättning att inget värme tillförs fluiden eller axelarbete uträttas, med mycket god vilja skulle man kanske kunna kalla strömningen genom en jetmotor stationär men på alla andra kriterier så är Bernoulli inte applicerbar på jetmotorer. Skrev om avsnittet med hjälp av de källor jag hade liggande hemma, det blev kanske lite korthugget men åtminstone mer korrekt.Magnus242 (diskussion) 13 april 2017 kl. 12.47 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Jetmotor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20071020024349/http://ir.rolls-royce.com/rr/investors/finresults/results/ till http://ir.rolls-royce.com/rr/investors/finresults/results/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 juni 2017 kl. 17.27 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Jetmotor. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20050829120027/http://www.keveney.com/jets.html till http://www.keveney.com/jets.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 4 juni 2018 kl. 16.14 (CEST)