Diskussion:Gymnasieskola

Lista över samtliga gymnasieskolor

En lista över samtliga gymnasieskolor i Sverige är ganska lätt att ordna. Är det kanske något att satsa på? (Lista över gymnasieskolor i Sverige) Väsk 26 april 2004 kl.20.07 (CEST)

Många gymnasier blir det... typ 825. Väldigt mkt röda länkar alltså. Tycker det är bättre med en extern länk, typ: Skolverket listar gymnasieskolor och sen kan man lista de gymnasieskolor som någon skrivit en artikel om. Alltså göra en lista först när det finns ngt att lista. Tror även att en lista med en massa röda länkar om skolor kommer att generera en massa klotter artiklar av typen "Askolan är en xxx-skola, B-skolan är bäääääst!". Men det är bara min åsikt. /Elinnea 26 april 2004 kl.20.29 (CEST) 26 april 2004 kl.20.27 (CEST)

Jo, du har nog rätt i att det skulle bli väldigt många skräpsidor :-( Avvaktar. Väsk 26 april 2004 kl.20.33 (CEST)

Alla gymnasium behöver ju inte vara länkade... / Sander 26 april 2004 kl.20.38 (CEST)

Om nu någon absolut vill lägga upp en komplett lista, åtar han sig då också att hålla den ständigt uppdaterad under åtminstone de närmaste 4-5 åren? Med en så stor mängd skolor kan man räkna med åtminstone ett par ändringar per år. Även om inte listan länkar vidare till "artiklar" om alla enskilda skolor.

Rudolf 1922 26 april 2004 kl.20.48 (CEST)

Jag tycker att listan kan utgå från den här sidan. Det räcker med länken till kategorin /RaSten 30 mars 2005 kl.20.17 (CEST)

Äldsta skolan

Det stod i artikeln att:

Sveriges äldsta gymnsieskola är Katedralskolan i Skara. Den grundandes 1641 av Drottning Kristina.

Eftersom gymnasieskolan som skolform infördes 1971 kan ingen gymnasieskola vara grundad 1641. Det äldsta gymnasiet i 1600-talets mening torde vara det i Västerås. Den äldsta skola som nu är gymnasieskola är antagligen Katedralskolan i Lund. Jag tog bort meningen. Celsius 20 augusti 2006 kl. 17.46 (CEST)

xxxxxxxxxx Infört 2009-01-06 15:49 från IP 85.229.84.230 xxxxxxxxxx

Datum - tisdag den 6e januari, trettondedagen 2009:

En artikel om den högre ungdomsutbildningen i Sverige borde kanske inledas med att berätta om katedralskolorna, den "högre ungdomsutbildning" som bedrevs vid domkyrkorna i Skara, Uppsala, Lund, Linköping, Västerås (sedan fanns det väl inga fler innan Rudbeckius reformarbete?). Därefter skulle väl en kronlogissk uppräkning göras av samtliga de gymnasier som inrättas under 1600-talet med ett rimliigt stopp någonstans där frekvensen ebbar ut s.a.s.

Vad gäller reformer finner jag flera felaktigheter i det som skrivs på sidorna om "den högre ungdomsutbildningen" i Sverige. Det talas t.ex. om en gymnasiereform 1966 och att en artikel därom är oskriven. Tacka för det, det existerar ingen ny läroplan för gymnasiet från 1966, enbart tillägg/ändringar!

Det finns en reform av gymnasiet från 1954, vi kan på framtida analogiska grunder kalla den Lgy-54. Då inrättades den allmänna linjen vid sidan av de tidigare existerande latinlinjen respektive reallinjen. Allmänna linjen omfattade en språklig resp. en social gren vid dess avskaffande 1968 (om det var så redan från 1954 vet jag inte här och nu). På samma sätt fanns då en biologisk och en matematisk gren av reallinjen liksom en halv- respektive helklassisk gren av latinlinjen. (Helklassisk gren innebar att läste både latin och grekiska, på den halvklassika grenen lästes bara ett klassiskt språk.)

1954 års läroplan för gymnasiet ersattes av 1965 års läroplan för gymnasiet (Lgy-65) respektive en helt ny skolform enligt 1965 års läroplan för fackskolan (Lfsk-65). Reformen genomfördes samtidigt i hela landet med start ht-1966. Samtidigt ändrades namnen på mängder av gymnasier runt om i landet vilka tidigare hetat "XX Högre Allmänna Läroverk" eller "XX-läroverket" (det existerade ju dels dessa H.A.L. och dels allmänna gymnasier med namnet xx-läroverket, oftast kommunalt inrättade).

Det påstods på ett ställe att realexamen var något man tog vid ett H.A.L. Detta är inte helt korrekt att påstå. För det första fanns det många fler Realskolor som existerade suveränt än som utgjorde den lägre avdelningen i ett läroverk. För det andra avser ordet "högre" i begreppet H.A.L. gymnasienivån. Ett H.A.L. kunde existera med eller utan att en lägre nivå, realskolan, utgjorde en del därav. Realskolan fanns det flera former utav. Dels kunde de vara 3-, 4- eller 5-åriga. Man började alltså sitt 7e, 6e eller 5e kolår med att börja realskolan. Dessutom fanns det "Praktiska realskolor" och "Mellanskolor" respektive "Praktiska mellanskolor".

Yrkesskolan berördes inte av 1965 års reformer utan kvarstod som en mycket fritt organiserad skolform, ofta utgående från de skiftande lokala eller regionala behoven av arbetskraft. Så fanns t.ex. yrkesskolor i skogsindustriregionerna som inrikade sig mot pappers- och sågverksindustrin. Förutom att vara inrättade på kommunal nivå fanns det också yrkesskolor delvis eller helt i företagsregi som ex.vis SKFs yrkesskola vid SKFs huvudfabrik i Göteborg. Skrivs det om det svenska utbildningssystemet görs detta nästan uteslutande om det statliga/kommunala systemet. Man glömmer bort att det framför allt innan genomförandet av det nya gymnasiet och av fackskolan (Lgy-65 & Lfsk-65) florerade ett privat utbildningssystem vid sidan av. 1965 års reformer innebar begynnelsen av en era av tätt infallande skolreformer och dito reformer vid universiteten vilken under 1970-talet i princip "förstatligade" ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i den mening att de flesta fristående skolor så småningom lades ned (eller i betydligt färre fall, omformades och inrättades i det offentligas led). Ett ganska stort antal privata utbildningsinstitut försvann, framför allt eroderades deras nimbus som väl ansedda skolor.

Talet om "gymnasiet", "gymnasieutbildning", "examen", "studentmössan" och "ta studenten" är inte bara kvar i folkmun sedan tiden innan gymnasiet avskaffades och ersattes av en språklig hybrid, den så kallade gymnasieskolan för nästan 40 år sedan(!), utan har dessutom vidgats till att omfatta alla de utbildningar som ligger inom gymnasieskolan, d.v.s. allt det som tidigare kallades gymnsium, fackskola respektive yrkesskola. Så man kan väl dra till med att säga att alla äldre medborgare vilka inte gått i gymnasieskolan men har en treårig yrkesskoleutbildning motsvarande vad gymnasieskolan omfattar/-at, lika väl som sina barn och barnbarn kan sägas ha en "gymnasieutbildning", då...? Fyrtio års erosion av ett begrepp har gjort det nästan att pinsamt att använda det... Kommentera, fyll på eller korrigera gärna mina uppgifter - men gör det i egna inlägg, så att de syns.

xxxxxxxxxx

Språklänkar

Man har felaktigt länkat till den polska sidan som beskriver någonting som heter "gimnazjum". Detta är inte samma sak som Gymnasium i Sverige, utan motsvarar en högstadieskola (för barn mellan 13-16 år gamla). Till skillnad från Sverige, söker man specifikt till en "gimnazjum" vilka är också ofta ämnesspecifika. Motsvarighet till svensk gymnasieskola istället är "liceum" och/eller technikum Memengwa 19 maj 2008 kl. 16.45 (CEST)

Förkortningen SM

Vilket gymnasieprogram kan tänkas ha förkortningen "SM" ..? Schh 3 november 2009 kl. 07.07 (CET)

Vi pratar då om ett specialutformat program. /83.249.98.178 14 november 2009 kl. 01.47 (CET)

Från 213.65.211.162

Är gymnasieskolan ofta fyraårig som det står i texten. _Jag har läst om de flesta gymnasier och då är det bara treårigt.

Förtydligande/korrigering krävs

En annan[1] av era artiklar nämner att "För att få ett slutbetyg från gymnasieskolan krävs minst godkänt betyg i minst 2250 poäng." men i denna artikel nämns 2500.

[1]http://sv.wikipedia.org/wiki/Gymnasiepoäng

---

Märkligt att det inte står något om den genomgripande reformeringen av gymnasieskolan som infördes 1 juli 1966, med bl a formellt borttagande av studentexamen och 3-åriga linjer utom tekniskt gymnasium som fick ett fjärde frivilligt år för gymnasieingenjör (om man inte fortsatte efter 3 år till tekniska högskolor).

Artikelnamn

Som jag förstår det finns det minst tre artiklar som heter ungefär samma sak: Gymnasieskola, Gymnasium, och Gymnasium (Sverige), där den sistnämnda tydligen handlar om skolformen före 1971. Särskilt det sistnämnda har jag lite svårt att se poängen i, ingen av artiklarna är direkt överlång, och det finns trots allt kontinuitet tillbaka i många fall. Jag tycker inte heller att det ligger någon självklarhet i att "gymnasieskola" och "gymnasium" inte tänks syfta på ungefär samma sak, jag kan tänka mig att det blir en del fellänkningar och felsökningar. Frågan är alltså om artiklar behöver slås ihop och kanske byta namn?

andejons (diskussion) 25 oktober 2021 kl. 22.54 (CEST)

Vad jag förstår liknar det svenska gymnasiet före 1971 det finländska gymnasiet, medan man i gymnasieskolan sammanfört det tidigare gymnasiet med vad som i Finland var yrkesskolor och yrkesinstitut. Kontinuiteten blir alltså något märklig om man inte koncentrerar sig på de högskoleförberedande linjerna.

Jag tycker att uppdelningen är befogad, men Gymnasium borde ytterligare spjälkas upp i artiklar om de antika institutionerna och senare skolformer som i första hand är högskoleförberedande.

Vilka problem blir det med länkningar och sökningar? Är inte gymnasieskola det svenskar i första hand länkar till och söker efter? Problem uppstår i så fall främst ifråga om historiska och utländska företeelser, som mår bra av att kunna länkas till mer specifika artiklar. Artiklar om existerande företeelser får ofta nutidsfokus, och detta blir särskilt tydligt om beskrivningen av det historiska är bristfälligt ("ingen av artiklarna är direkt överlång").

–LPfi (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 10.28 (CEST)

Om jag ville ha reda på något om den nuvarande skolformen skulle jag nog spontant sökt på "gymnasium". Jag skulle inte förväntat mig att man gjorde fundamental skillnad på detta ord och "gymnasieskola". Om man vill skilja nuvarande skolform mot äldre skulle jag snarare väntat mig att de senare behandlades i en generell artikel om sekundärutbildning i Sverige.

andejons (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 11.10 (CEST)

Åhå! Jag antog att namnbytet slagit igenom. Skulle också ungdomar söka på gymnasium? Jag tog förresten bort den här artikeln från wikidataobjektet om skolor för sekundärutbildning, då jag tycker att en landsspecifik artikel aldrig skall wikidatalänkas till de generella. Vi har faktiskt en (mycket kort) artikel om sekundärutbildning som är länkad till dem om sekundärutbildning. Jag började inte botanisera i wikidataträsket. –LPfi (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 11.44 (CEST)

Bilder och relevans

Flyttad från min diskussionssida.--Holger.Ellgaard (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 09.13 (CEST)

En bild kan vara relevant även om den beskriver något mer lokalt än artikelämnet, då den fungerar som ett exempel. Däremot är den inte relevant om den handlar om ett annat ämne. I en artikel om en skolform kan man därför använda bilder på enskilda skolor så länge bilderna lever upp till riktlinjen. Inte för att alla skolor ser precis likadana ut, utan just som exempel. Kyllo (diskussion) 24 oktober 2021 kl. 23.37 (CEST)

Jag förmodar att du syftar på artikeln om gymnasieskola där jag tog bort en ganska schematisk planritning (det heter f.ö. inte "karta") över Falköpings gymnasieskola som enligt min uppfattning inte säger någonting om en "gymnasieskola" i allmänhet. Jag ifrågasätter även varför Ållebergsgymnasiet i Falköping är representerad med tre bilder, men jag lät det vara. Dessutom tycker jag det vore bättre att diskutera detta på gymnasieskolans diskussionssida.--Holger.Ellgaard (diskussion) 25 oktober 2021 kl. 09.34 (CEST)

Är det inte bättre att flytta denna diskussion till rätt artikel så att de som följer den ser detta har diskuterats? Adville (diskussion) 25 oktober 2021 kl. 19.17 (CEST)

Det finns nu ganska många bilder, och bilderna hade ganska lite fokus på verksamheten. Jag lade till ett par bilder från yrkesutbildningar, en med folk, och tog bort ett par för att hålla bildantalet rimligt. Jag tror att nuvarande bilder skulle komma bättre till sin rätt med bildtexter som sätter dem i ett sammanhang: Den jättelika entréhallen torde ha en social funktion, kanske den också används inom undervisningen? Kan man säga något om det? Trappor är inte särskilt intressanta, men det finns skåp på bilden; är skåpen för elevernas tillhörigheter? En korridor är full med elever, men det är korridoren som nämns i bildtexten. –LPfi (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 11.28 (CEST)

Jag försökte hitta bilder på undervisningssituationer, eller ens elever i ett undervisningsutrymme, men med klent resultat. Gymnasieskoleutbildningen har inte egen kategori på Commons, där det annars finns en för sekundärskolor och en för sekundärutbildning, med underkategorier efter land. Kategorin för skolbarn från Sverige har främst historiska bilder. Students in Sweden torde vara för högskolestuderande. –LPfi (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 11.37 (CEST)

Bilderna ska föreställa gymnasieskolor, inte enbart undervisning. Om motivet är intressent är personligt och ovidkommande. Kyllo (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 14.34 (CEST)

Jag kollade de nuvarande bilderna. Det är absolut inte enbart undervisning. Det är bild utifrån, i olika delar av skolorna och en del med människor med. Tycker det är en väldigt bra variation bland bilderna. Adville (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 14.38 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Desto viktigare är variation, så att det inte blir X snarlika bilder, utan att man försöker avspegla ämnet med olika motiv, perspektiv och i olika tider, utifrån tillgång. Bilder från samma skola kan användas flera gånger så länge som bilderna inte är snarlika. Det kan vara för att bilderna är skarpa och detaljerade eller för att det inte finns andra bilder med likvärdiga motiv på Commons. Bilderna representerar inte skolorna i artikeln, utan är exempel inom ämnet. Kyllo (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 14.56 (CEST)

Jag håller med om att det är bra variation. Kyllo (diskussion) 26 oktober 2021 kl. 15.04 (CEST)

Bildurval är ok, men som så ofta med många bilder i högerfilen hänger de i en svans långt under artikeln. Det blir inte snygg. Jag tillåter mig att lägga några bilder i ett galleri. --Holger.Ellgaard (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 09.12 (CEST)

Den bild jag skulle vilja ifrågasätta är den som just nu ligger först i artikeln. Det ser ut som en ganska normal stenbyggnad i stadsmiljö,. Det enda som egentligen säger "skola" är skylten som förbjuder rökning. Då vore en bild på ett klassrum med undervisning lämpligare att inleda med.

andejons (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 12.17 (CEST)

En bild måste som sagt inte föreställa undervisning och en skolbyggnad är inte sämre i sig, utan båda kan vara relevanta. Av okänd anledning ersatte någon den bild som fanns tidigare, där även skolgård eller fotbollsplan fanns med i motivet. Bildutbudet är begränsat för gymnasieskolor så det går inte att välja motiv helt fritt. Det är en av anledningarna till att bilder från samma skola kan förekomma flera gånger. Kyllo (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 12.33 (CEST)

Det känns också olustigt att bilder ersätts med andra bilder som verkar tagna av Holger.Ellgaard, när Holger.Ellgaard är orsaken till diskussionen. Man kan fråga sig om det verkligen är för att bilderna är så mycket bättre och mer relevanta eller om det finns en intressekonflikt inblandad. Kyllo (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 12.40 (CEST)

Problemet med bilden var att den inte sade läsaren någonting. Det är en bild på en byggnad som råkar innehålla en skola. Hade det inte varit för en detalj i bilden hade jag kunnat gissa att huset skulle inhysa t.ex. en läkarmottagning eller vanliga kontor lika gärna som en skola. Att vi har ganska få interiörsbilder från gymnasier innebär inte att vi inte bör se de vi har som mer givande än bilder på husfasader. Sådana har vi faktist inte brist på.

andejons (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 13.24 (CEST)

Jag förstår vad du menar, men enligt riktlinjen bör man då påvisa att bilden är relevant med en beskrivande bildtext. Det är likadant för alla ämnen där motivet inte är helt talande. Så att vända sig emot byggnadsbilder känns inte i enlighet med riktlinjen. Kyllo (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 13.38 (CEST)

Jag tycker att huset på den bilden tydligt är ett äldre skolhus – det arkitektoniska språket hade varit annorlunda för ett kontors- eller bostadshus. Det kanske vore lämpligare med en bild på något som uttryckligen byggts som gymnasieskola. Bilden som fanns förut hade med skolgården, en tom grusplan. Jag tycker att en sådan bild skulle vara bättre, men den här var ganska trist eftersom gården var tom, och fotografiskt sämre. Bilden med undervisning är nog bättre än någondera som första bild. Och jag vidhåller att bilderna skall vara "intressanta" – inte för mig utan för den tänkta läsaren, hur subjektivt det än är, och att en bild på en undervisningssituation är högrelevant ifråga om utbildning (när jag skrev mitt inlägg fanns ingen sådan bild, men flera arkitekturbilder). –LPfi (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 14.50 (CEST)

Apropå det: man kunde gärna skriva om skolarkitektur. Kanske inte här, men någonstans. Jag tror den pedagogiska synen avspeglats på arkitekturen på sätt som vore intressanta att belysa. Jag har sett mysiga småskolor, funktionella högstadier och vördnadsbjudande gymnasier, för att beskriva något av det arkitekten försökt åstadkomma i olika tider och sammanhang. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 14.57 (CEST)

Kyllo, jag tycker inte det är rätt av dig att anklaga Holger.Ellgaard för intressekonflikt här. Att han identifierar ett problem inom sitt specialområde, bilder och byggnader, och försöker åtgärda det med mer varierande bilder, och färre från samma skola. Det kan inte anses vara intressekonflikt. Sedan är det fler som har engagerat sig i diskussionen och editerandet för att förbättra bildutbuded. Du skrev ju själv till mig, efter att Holger hade ändrat en del bilder, och 2 dagar innan anklagelsen att du höll med mig att det var bra variation på bilderna. Varför inte fortsätta diskutera ämnet istället för person? Adville (diskussion) 28 oktober 2021 kl. 19.23 (CEST)

Eftersom jag omnämns här flera gånger vill jag bara förtydliga min "insats". Jag tog bort en bild visande en ganska schematisk planritning. Sedan gjorde jag inte mera. Först när LPfi lade in nya bilder bytte jag introbilden på Hersby gymnasium från 2006 visade utöver skolan en tom skolgård och Hersbyhallen (som har inget med skolan att göra) mot en nytagen bild som visar skolan bättre och flyttade några bilder in i ett galleri. Mitt fotografi från 1975 visande kosmetolog-behandlingsrummet har inte jag placerat i artikeln. Jag tillbakavisar på det bestämdaste att en intressekonflikt skulle vara inblandad!! LPfis idé om en artikel om svensk skolarkitektur tycker jag utmärkt! Kanske jag ta tag i framöver.--Holger.Ellgaard (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 09.54 (CEST)

@Adville:, jag har inte anklagat eftersom man sällan kan bevisa att det är intressekonflikt. Däremot är det olämpligt att en fotograf går in i en artikel och raderar, ersätter eller flyttar ner bilder från andra fotografer till förmån för sina egna eller på annat sätt framhäver sina egna utan att det finns starka skäl. "Bättre bild" som motivering. Det är en personlig åsikt (inte underligt om fotografen själv tycker att sina bilder är bättre än andras) och inte gemenskapens. Jag har aldrig ifrågasatt variation på bilder i den här artikeln, utan intressekonflikten. Kyllo (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 13.30 (CEST)

Pinga mig inte mer, tack. Kyllo (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 13.33 (CEST)

Vem som helst kan kontrollera artikelhistoriken och vem som ligger bakom bilderna på Commons, så försök inte få det till att jag har hoppat på någon utan anledning.

Det ska vara bilder om gymnasieskolan, inte arkitektur, undervisning eller människor på en gymnasieskola i sig. Annat om det varit en artikel om en specifik byggnad eller undervisning. Det man generellt sett eftersträvar i bildväg är både interiörer och exteriörer, helst från lite olika gymnasium och olika decennier. Även andra motiv som är direkt förknippade med gymnasium är välkomna såvida det framgår av motiv och bildtext. Det viktiga är inte att det alltid är skarpa närbilder, utan desto viktigare att bilderna fångar helheten och det som är svårt att beskriva i text. Man ska också undvika snarlika bilder. Samtidigt är man som sagt något begränsad av bildtillgång på Commons. Istället för att ändra bilder och diskutera personliga önskemål i all evighet vore det bättre att lägga fokus på andra artiklar där behovet är större. Kyllo (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 14.13 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Eftersom mitt inlägg var riktat direkt till dig, Kyllo, och om dina anklagelser qå tog jag mig friheten att pinga dig även om du inte gillar det. Det var en fråga som inte var om artikel diskussionen. Jag anser fortfarande att det var en orättvis anklagelse, och du har fått ett bra svar. Nu går jag vidare. Skulle det uppstå fler fall där jag måste adressera dig direkt pga någon direkt fråga så kommer jag göra det det är så Wikipedia fungerar för att vi gemensamt skall kunna föra uppslagsverket framåt. Mvh Adville (diskussion) 29 oktober 2021 kl. 14.18 (CEST)