Diskussion:Franz Berwald

Den målning som återges är ganska tydligt en avmålning av det foto som finns i artikeln. Ska båda stå kvar? ////Fredz 29 april 2008 kl. 09.52 (CEST)

Jag har ingen stark uppfattning: för min del kan du göra som du tycker. Jag ser inte själv att det skulle vara samma ursprung, men tror dig.//--IP 29 april 2008 kl. 10.03 (CEST)

Tog bort ett kort stycke i ingressen om vad han skrivit, eftersom det var så otydligt ("skrev fem (fyra) operor, tre (fyra) symfonier...) ///Fredz 29 april 2008 kl. 10.28 (CEST)

Man borde nog skriva ett stycke under en rubrik om hans verk, med redogöralse för hans estetik, musikaliska utveckling, viktigare uppsättningar (t.ex. med Elisabeth Söderström) osv.//--IP 29 april 2008 kl. 10.46 (CEST)

När tar man bort en stubbe? Även om artikeln säkert inte på något sätt är komplett kan man nog anse att den inte bara är påbörjad i alla fall. ///Fredz 29 april 2008 kl. 11.05 (CEST)

Hans bror August var mer framgångsrik under samtiden. Han har en kort artikel i Svenska män och kvinnor. Man kanske kan införa infon här..?//--IP 29 april 2008 kl. 11.14 (CEST)

Sjukgymnast eller ortoped

En oinloggad ändrade ingressen ortoped-titel till sjukgymnast med hänvisning till en av de angivna källorna. Jag anser att ändringen borde återställas. Han hade officiellt tillstånd att bedriva ortopedisk verksamhet, och ägnade sig åt "mekanisk sjukgymnastik", dvs med apparater. Den nutida betydelsen av sjukgymnast är att det handlar om att utgöra gymnastiska och andra kroppsliga övningar, medan ortopedi använder sådant som korsetter och spjälningar. Det var alltså det sistnämnda som Berwald gjorde. Det benämns också så här i Svenskt biografiskt lexikon, ortopedi och mekanisk sjukgymnastik.[1] Klementin (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 22.30 (CEST)

Att kalla honom ortoped får det att framstå som om han var läkare, vilket han inte var. I artikeln om Berwald, under rubriken Berlin, skriver Bengt Holmstrand i Sohlmans musiklexikon, 2:a upplagan:

”Istället för musiken kom hans insikter i svensk sjukgymnastik att ge honom försörjning. Han öppnade 1835 ett ortopediskt institut och det drev han med stor framgång både ekonomiskt och medicinskt. Där mötte han också sin blivande hustru den unga Mathilde Scherer som biträdde vid institutet […]”.

Rex Sueciæ (disk) 24 oktober 2014 kl. 00.32 (CEST)

Iofs, angående läkare... men det är heller inte bra med att titulera honom sjukgymnast. De gör andra saker.Klementin (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 00.44 (CEST)

I början av 1800-talet fanns ingen formell utbildning för sjukgymnaster. Moderna sjukgymnastiska metoder utvecklades först mot slutet av 1800-talet, och enligt Wp:s engelska artikel om fysioterapi kunde sjukgymnaster bli legitimerade i Sverige fr.o.m. 1887. Fram tills dess kunde vem som helst kalla sig sjukgymnast. Begreppet ortopedi förknippas idag med den kirurgiska specialiteten ortopedi, men ordet ortopedi syftade från början på behandling av barn med skolios. Den moderna ortopedin började utvecklas från mitten av 1800-talet. Jag skulle föreslå (för att undvika förväxling med de nutida yrkesbegreppen), att man kan säga att Berwald ägnade sig åt sjukgymnastisk och ortopedisk verksamhet. Ett yrke som idag tangerar det Berwald sysslade med, är ortopedtekniker. Peterappelros (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 11.10 (CEST)

Jag har skrivit lite grand i den riktningen nu. Men vid närmare efterforskning märker jag att problemet kvarstår senare i brödtexten. Klementin (diskussion) 24 oktober 2014 kl. 14.08 (CEST)