Diskussion:Arbetsgivaravgifter i Sverige

Senaste kommentaren: för 10 år sedan av 1700-talet i ämnet Avgifter och skatter

Tidigare diskussion

redigera

Observera att denna diskussion fördes då denna artikel hette "arbetsgivaravgifter". Artikeln är nu flyttad eftersom den mest handlade om Sverige. En ny artikel bör skapas på arbetsgivaravgifter. Jacob Lundberg (d) 6 oktober 2009 kl. 16.25 (CEST)Svara

  Fixat Tomas e 12 februari 2010 kl. 21.03 (CET)Svara

Denna artikel behandlar bara arbetsgivaravgifter ur ett svenskt perspektiv. Många (de flesta) andra länder har arbetsgivaravgifter ("payroll taxes"). M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 25 mars 2007 kl. 01.05 (CET)Svara

Det finns ingen riktlinje att man inte får skriva en artikel ur ett svenskt perspektiv. Thuresson 25 mars 2007 kl. 01.10 (CET)Svara
Nej, men däremot finns det som jag uppfattar det ett konsensus om att artiklar bör skrivas ur ett globalt perspektiv. Man kan börja skriva ur ett svenskt perspektiv men sedan bör man utöka och åtminstone nämna att begreppet är ett internationellt fenomen. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 25 mars 2007 kl. 01.16 (CET)Svara
Jag tolkar Wikipediadiskussion:Globalt perspektiv som att det inte finns konsensus. Thuresson 25 mars 2007 kl. 01.24 (CET)Svara
Sakta i backarna! Det finns å andra sidan inte heller konsensus om att artiklarna inte ska skrivas ur globalt perspektiv. Ganska många användare betraktar det globala perspektivet som en sådan självklarhet att det knappt ens behöver motiveras, och personligen tycker jag att det verkar väldigt konstigt att man medvetet skulle tacka nej till att ta med hur det funkar i andra länder än Sverige, om det finns någon som kan skriva om det. //Essin 26 mars 2007 kl. 06.47 (CEST)Svara

--ganska meningsløst att diskutera "Svenska arbetsgivaravgifter" ur ett globalt perspektiv då man kan anse att perspektivet redan ær valt.. som underrubrik kan det iofs vara intressant før den komparativt intresserade//Mattias

Globalt perspektiv?

redigera

Det pratas inte bara svenska i Sverige, det pratas svenska i Finland också, därmed är det inte självklart att bara för att artikeln är på svenska så ska den bara behandla Sverige. Arbetsgivaravgifterna ser naturligtvis olika ut i Sverige och Finland. 62.142.45.189 6 oktober 2009 kl. 13.53 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Dold löneskatt

redigera

Hmm, är det fel anser ni att nyansera artikeln som jag gjorde (ange att arbgivavg kallas dold löneskatt)? Eller är det så att ni önskar en mer vederhäftig referens? Att endast återge skatteverkets information verkar ganska, ja vad ska jag säga, distanslöst. /Mattias 85.229.108.186 26 januari 2010 kl. 13.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Avgifter och skatter

redigera

I Svensk rätt och även i de flesta andra rättsordningar så gör man skillnad på skatter och avgifter. En skatt går direkt till den fiskala kassan och staten bestämmer sedan vad pengarna ska gå till. En avgift utgår för ett visst ändamål som är till gagn för avgiftskollektivet och staten eller någon annan får inte ta avgiftspengarna till något annat ändamål. Arbetsgivaravgifterna är därför ingen skatt, jag ändrar detta i texten.85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Arbetsgivaravgifter är naturligtvis i grunden en skatt, på engelska payroll taxes. Om det sedan tekniskt sett kallas något annat kan man förklara det längre ned i artikeln. Läs definitionen av skatt: "Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat gemensamt samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet är att finansiera offentlig sektor." Jacob Lundberg (d) 17 juni 2010 kl. 12.49 (CEST)Svara
Det kan såklart finnas skatter som tas ut på liknande sätt som avgifter. Precis som att vi har en trängselskatt i Stockholm som i många andra länder har formen av avgift istället. Det handlar inte om att kalla det för något, det handlar om vad det faktiskt är. När du betalar en avgift i sjukvården t.ex. så är det ingen skatt även om man skulle kalla det för skatt. Ja precis läs (wikipedias) definitionen av skatt, skillnaden med en avgift är att den går till motprestationen, t.ex. pension, sjukförsäkring osv.85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Vad jurister har för teknisk benämning på saker och ting är inte huvudsaken på Wikipedia. Ur en filosofisk och statsvetenskaplig synvinkel är arbetsgivaravgifterna en skatt. Se t.ex. denna tråd och Ekonomifakta ("arbetsgivaravgifter, eller löneskatt, är..."). Arbetsgivaravgifterna är obligatoriska och går rakt in i statsbudgeten som vilken skatt som helst. Att framställa det som en avgift är inte NPOV eftersom politiker självklart har ett incitament att framställa det som att det inte är en skatt. Men i själva verket räknas ju arbetsgivaravgifterna in i skattetrycket. Jacob Lundberg (d) 23 juni 2010 kl. 11.45 (CEST)Svara

Jo det är huvudsaken för att avgöra vad som är skatt och vad som är avgift. Statsvetenskapligt är det samma definition. Filosofer kan såklart mena att jag betalar skatt när jag köper mjölk på ICA men det spelar ju faktiskt ingen roll.
Arbetsgivaravgifterna (undantaget löneavgiften) går INTE in i stadsbudgeten, det är det som gör dem till avgifter. ja det beror på vem som räknar skattetrycket, ska det vara rättvisande borde då kostnaden för privata socialförsäkringar räknas in i länder där man har sådana istället för offentliga.85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Wikipedia ska benämna saker för vad de är, inte vad de kallas. Kinas jurister och politiker kallar Kina för en demokrati, men det innebär inte att Kina är en demokrati. Det vore ett brott mot NPOV att kalla Kina för en demokrati. Ett annat exempel är nynazistiska Svenskarnas parti, som är nynazistiskt och kallas så av Wikipedia, även om de beskriver sig själva som "nationalister". Detsamma gäller arbetsgivaravgiften. Jacob Lundberg (d) 24 juni 2010 kl. 15.32 (CEST)Svara
Ja det var ju lustigt, kan du berätta då varför arbetsgivaravgifter som ÄR avgifter och INTE ÄR skatter ska benämnas skatter på wikipedia?85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
De är skatter men kallas avgifter, så enkelt är det. Skatter betalas till statskassan och är obligatoriska - alltså är arbetsgivaravgifterna en skatt. Jacob Lundberg (d) 28 juni 2010 kl. 09.30 (CEST)Svara
Fast arbetsgivaravgifterna betalas INTE till statskassan (vilket förresten inte kommunalskatten eller fastighetsskatten heller gör, men det är ju klart; på wikipedia finns det ju inget som heter den fiskala kassan så kanske är inte kommunalskatten en skatt?). 85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Återkom när du har en källa. Hittills är Lodin den enda källa du hänvisat till i alla diskussioner på olika sidor, och Lodin skriver inte det du säger att han gör.Sjö 28 juni 2010 kl. 19.16 (CEST)Svara
WP:V. Så länge tillförlitliga källor säger att arbetsgivaravgifter har inslag av skatt ska det stå så i artikeln. Wikipediaredaktörers åsikter väger lätt jämfört med det. Den som vill att det ska stå något annat behöver styrka det med källor av motsvaranda vikt.Sjö 28 juni 2010 kl. 12.45 (CEST)Svara
Vilka källor är det du tänker på? Hur skulle detta flytande "inslag av skatt" yttra sig? Hur ska skatt och avgift definieras? (det måste ju stå fel angående detta på wikipedia).85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Det finns källor i artikeln. Här är en till: Asbjörn Eriksson:Praktisk beskattningsrätt. Som sagt, vill du hävda något ber jag att du styrker det med källor. Om du fortsätter att hävda sådant som inte är källstyrkt eller som strider mot de källor du uppger är det ingen mening att fortsätta diskussionen.Sjö 28 juni 2010 kl. 19.16 (CEST)Svara
Men trots att du slår i alla dessa böcker så kan du inte motivera din ståndpunkt med mer än att du tycker att det är/känns som skatter? Det ytterst ovanliga påståendet att arbetsgivaravgifterna går in i statsskassan vill jag gärna ha en källa på. Kan du berätta var i någon av böckerna jag kan hitta något sådant?85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara
Har jag sagt det? Som sagt, det är meningsfullt att diskutera när du utgår från tillförlitliga källor. Det krävs självklart också att du sanningsenligt återger vad de säger.Sjö 30 juni 2010 kl. 07.41 (CEST)Svara
Vill bara foga till diskussionen att ekonomifakta.se drivs av Svenskt Näringsliv. hejkompis 25 februari 2013 kl. 12.36 (CET)Svara

Det är samma sak med begreppet "skatt" som med många andra begrepp - det är skillnad mellan det generella begreppet, och vilka ord som används i lagstiftingen eller i olika specialiserade sammanhang. Det senare kan ändras genom politiska beslut. Politikerna skulle mycket väl kunna ta bort ordet "skatt" helt och hållet från lagstiftningen, och hitta på något annat ord. Men det betyder givetvis inte att det inte längre skulle finnas några skatter - bara att ordet "skatt" inte längre används i lagstiftningen. För att ta några paralleller: sedan 1971 då Sverige införde enhetlig kommuntyp finns inte längre "stad" som ett särskilt administrativt eller juridiskt begrepp - men det betyder givetvis inte att det inte finns några städer i Sverige, eller att vi borde ta bort Wikipediaartikeln stad. Eller, om vi skulle göra som Kristdemokraterna föreslagit, och ta bort ordet "äktenskap" från lagstiftningen, skulle det naturligtvis inte innebära att det inte finns några äktenskap. Vad saker kallas för officiellt kan ändras hit eller dit över en natt, och är egentligen inte speciellt intressent ur en vetenskaplig synvinkel. För en nationalekonom som undersöker skatternas effekt på ekonomin spelar det ingen roll vilka ord som används i formella sammanhang. Det samma gäller för kulturgeografer som studerar städers utveckling, eller antropologer som studerar äktenskapet, eller statsvetare som studerar demokratin i olika länder.1700-talet (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 20.12 (CEST)Svara

Mer läsning

redigera

Här är en bra källa: http://www.skatteverket.se/download/18.2ef18e6a125660db8b080001132/15212.pdf s. 22. Det här ledarsticket som Sjö tog bort från artikeln är också intressant: Kjöller, Hanne (2010), "Socialförsäkringarna: Svårt att stå på brutet vänsterben", Dagens Nyheter 22 juni. Jacob Lundberg (d) 29 juni 2010 kl. 00.21 (CEST)Svara

Köller ljuger eller har missuppfattat programmet hon hänvisar till, inga sådana dumheter rapporterades i programmet. Skatteverkets PDF stödjer ju vad JAG påstår, inte vad du påstår. Där står EXAKT det jag säger angående distinktion mellan avgifter och skatter samt VILKEN av arbetsgivaravgifterna som utgör skatt. Du kanske borde ha läst din källa först? Kan vi nu med stöd av DIN källa få konsensus om att JAG hade rätt hela tiden?85.228.249.145 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)Svara

Då kan vi ju se hur väl det du säger stämmer med reportaget i Rapport (jag gissar här att du med "dumheter" menar att socialförsäkringsavgifter används till annat). Ett reportage med inslagets text finns här och jag har tittat på inslaget på SVT Play (tillgängligt begränsad tid). Låt oss se vad Köller skriver om inslaget i Rapport.
Köller skriver:"I Rapport i söndags, och i flera andra medier dagen efter, vidarebefordrades uppgiften om att socialförsäkringarna går med vinst och att staten varje år kammar hem miljarder. 'Ett lagbrott, menar flera kritiker', förkunnar Rapports nyhetsuppläsare." Den uppgifter finns med även om nyhetsuppläsaren inte använder ordet vinst utan "staten tjänar alltså miljarder".
"Fast den ende som faktiskt påstår det i Rapports efterföljande reportage är Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker vid Folksam...Håkan Svärdman säger i Rapport att Folksam skulle få Finansinspektionen på sig om premierna inte kopplades till utbetalningarna." Den uppgiften finns med och Håkan Svärdman är också den ende som pratar om lagbrott. Han säger dessutom "Man har förändrat sjukförsäkringen och därmed minskat kostnaderna men man har ju inte sänkt avgiften i samma utsträckning och därmed gör man ett kraftigt överskott och det går in i statskassan för att användas till andra saker". Nyhetsuppläsaren fortsätter "Även socialdemokratiska regeringar har använt socialförsäkringen till att finansiera helt andra kostnader. Men att i dag använda överskottet från sjukförsäkringen för att sänka skatter är något helt annat, anser vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, Veronica Palm (S)" och Veronica Palm bekräftar att avgifterna går till annat :"Den här regeringen väljer att sänka skatten hutlöst för de som tjänar mest och sedan skär man ner och underminerar förutsättningarna för en trygg sjukförsäkring - och så går den med plus." Så vad jag kan se har Köller varken ljugit eller missuppfattat Rapportinslaget, utan hon refererar det helt riktigt. Att hon sedan har andra delar i ledaren som inte är hämtade ur Rapport (som vänsterns syn på a-kassa) är en annan sak. Jag kan alltså konstatera (igen) att när du hänvisar till källor har det du säger inte stöd i källorna.Sjö 30 juni 2010 kl. 12.37 (CEST)Svara


Historia

redigera

Jag efterlyser en del om historiken bakom de svenska arbetsgivaravgifterna, att bara skriva rakt av från skatteverkets sida har låg bäring på en wiki-sida, lika viktigt är det att berätta hur och varför de tillkom.

Var sökte litteratur idag, men det är svårt att hitta. Om någon har litteraturtips plöjer jag gärna de böckerna. hejkompis 25 februari 2013 kl. 16.19 (CET)Svara