Diskussion:Ånglok
Axelföljd
redigeraJag är inte på något sätt expert på ånglok, men har läst några böcker om dem, delvis med ett barnbarn i förskoleåldern på knät, alltså med ett visst kvardröjand barnasinne. I beskrivningar av ånglok, speciellt på engelska, är en av de första upplysningar som ges det som på svenska heter axelföljd och som för den tekniskt relativt obevandrade ger en första beskrvning av lokets utseende. Hjulen på ett ånglok är antingen drivhjul eller löphjul, och de senare kan finnas framför eller bakom drivhjulen. Det är antalet axlar eller hjul av olika slag som avgör hur loket skall betecknas.
Jag menar att information om detta bör finnas i alla artiklar om ångloksmodeller. Det finns i princip två beteckningssätt. Engelskspråkig litteratur inklusive Wikipedia använder s.k. Whyte-notation, som räknar hjul, medan man på andra språk gärna använder UIC-systemet och räknar axlar. De berömda svenska F-loken från 1914-1916 har hjuluppsättningen enligt Whyte 4-6-2 och axelföljden enligt UIC 2'C1', alltså 6 drivande hjul med 4 löphjul framför och 2 bakom.
Jag uppfattar vidare att Whyte-beteckningen är typografiskt enklare och menar att den bör finnas med i faktarutan för svenska ångloksartiklar. Många ångloksartiklar saknar idag tyvärr helt denna typ av information - se till exempel F-lokens konkurrent, Bergslagsbanans H3s-lok. Medföljande fotografier är inte alltid så tydliga att man kan se alla hjul. Det behövs därför bidrag från dem som har sakkunskap på området för att få detta till stånd. Roufu (diskussion) 3 september 2014 kl. 07.25 (CEST)
- Jag kan bara instämma att för ånglok är axelföljd extremt relevant (men för diesellok, nja, det är en helt annan diskussion...). Whytesystemet är vad jag vet vanligt i engelsktalande länder, men inte så vanligt i Sverige. Vi kan möjligtvis göra som de gör på enwp med en:Template:Infobox locomotive där UIC, AAR och Whytessystemet tas med (exempel med tre ifyllda en:British Rail Class 31). Kan poängteras dock att alla tre är snarlika när det gäller vanliga diessellok. I fallet BR Class 31 (A1A-A1A) så betyder det att loket har två boggier, som båda har två drivaxlar med en löpaxel mitt emellan.
- Fast, det är inte alltid att axelföljden talar högt för hur ett ånglok ser ut. Se bilderna till höger, båda på 4-6-0-lok. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 september 2014 kl. 08.19 (CEST)
- Jag skulle föredra Whyte-systemet. UIC-systemet tycker jag är onödigt krångligt. I alla fall när det gäller ånglok. /ℇsquilo 3 september 2014 kl. 09.26 (CEST)
- Jag vet ännu mindre om diesellok än om ånglok. Jag menar att det bör vara plats för den information som är relevant för olika loktyper. För ånglok är det axelföljd eller hjulkonfiguration, eller vad det kan heta, och man bör räkna med att de som är intresserade lägger in informationen efter det system som de själva tycker är bäst. Sedan får de som föredrar ett annat system, komplettera med det. Eftersom det för mig är fråga om ånglok, föredrar jag liksom Esquilo Whyte-systemet. Det jag inte vet, är om det måste skrivas en ny mall för att få detta på plats, eller om det går att sätta in i den mall som redan finns. Roufu (diskussion) 3 september 2014 kl. 17.03 (CEST)
- Vad jag ser har vi två möjligheter. Eftersom mallen
{{infobox Tåg}}
redan innehåller parameternaxelföljd
kan man skriva något som2'C1' (UIC) <br> 4-6-2 (Whyte)
, detta skulle ge en lista med de olika beteckningarna. Det andra alternativet är att gå in och ändra mallen så att vi lägger till tre nya parametrar, nämligenaxelföljd-UIC
,axelföljd-AAR
ochaxelföljd-Whyte
. Detta kan lätt åstadkommas, det är bara en fråga om att komma överens. Själv tycker jag det är snyggare med nya parametrar, för då kan vi länka till respektive artikel (när/om de väl skapas, förstås) och de presenteras i samma ordning i alla lokartiklar. Vad tycks? Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 september 2014 kl. 03.07 (CEST)- Jag tycker som Dieselmotorvagnar bäst om den snyggare lösningen. Men vad skall Whyte-alternativet heta på svenska? Det räknar ju inte axlar utan hjul. Hjulkonfiguration är ett möjligt ord, men det finns kanske något bättre. Roufu (diskussion) 4 september 2014 kl. 03.40 (CEST)
- Vad jag ser har vi två möjligheter. Eftersom mallen
- Jag har för mig att hjulställning används lite, men jag minns inte om det finns något mer passande ord. Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 september 2014 kl. 04.21 (CEST)
- Hjulställning låter bra i mina utlandssvenska öron. Roufu (diskussion) 4 september 2014 kl. 05.18 (CEST)
- Här finns mitt förslag, och här finns ett exempel med parametrar ifyllda. Jag har behållit axelföljd som en parameter av två anledningar. För det första behöver vi inte uppdatera alla mallar, och för det andra underlättar det för folk som inte har stort järnvägsintresse. Om man har läst i en bok att loket har axelföljden 2'C1', så kan man bara lägga in det direkt utan att oroa sig för att uppgiften står under fel rubrik. Av samma anledning finns det
hjulställning
samthjulställning-Whyte
. Jag ville göra det så att Axelföljd dyker upp på en högre rad när man fyller i antingenaxelföljd-UIC
elleraxelföljd-AAR
(och då skulle det stå –UIC-systemet istället för Axelföljd (UIC-systemet), men så fiffig med mallkod är jag inte. Vad tycks? Dieselmotorvagnar (till stationen) 4 september 2014 kl. 06.56 (CEST)- Axelföljden är bra. Spårvidd bör vara med. Det är ofta bland smalspårsloken man finner de avvikande konstruktionerna. Kanske är det fler saker, men det är sent nu där jag befinner mig - 6 timmar före svensk sommartid. Roufu (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.26 (CEST)
- Utfört, har uppdaterat mallen och F-lok. Tar emot andra förslag/synpunkter. Dieselmotorvagnar (till stationen) 6 september 2014 kl. 09.05 (CEST)
- Axelföljden är bra. Spårvidd bör vara med. Det är ofta bland smalspårsloken man finner de avvikande konstruktionerna. Kanske är det fler saker, men det är sent nu där jag befinner mig - 6 timmar före svensk sommartid. Roufu (diskussion) 4 september 2014 kl. 17.26 (CEST)
- Här finns mitt förslag, och här finns ett exempel med parametrar ifyllda. Jag har behållit axelföljd som en parameter av två anledningar. För det första behöver vi inte uppdatera alla mallar, och för det andra underlättar det för folk som inte har stort järnvägsintresse. Om man har läst i en bok att loket har axelföljden 2'C1', så kan man bara lägga in det direkt utan att oroa sig för att uppgiften står under fel rubrik. Av samma anledning finns det
Slidstyrning
redigeraDetta avsnitt är obegripligt. Det är bara en uppräkning av namn utan förklaring av vad de står för. Referenser saknas helt. Jag stryker det nu, men hoppas att en kunnig person kan lägga tillbaka något som är förståeligt om detta ämne. Roufu (diskussion) 18 december 2014 kl. 16.36 (CET)
Tenderlok
redigeraArtikeln påstod tidigare: "Observera att direktöversättningar från engelskan och tyskan till svenska, av ordet "tenderlok" blir direkt fel. Ett tenderlok i England och framförallt i Tyskland är ett ånglok som bär med sig sitt eget kol, alltså det som på svenska kallas "tanklok"."
Iallafall på engelska framstår termerna betyda nästintill samma sak som på svenska.
"A tank locomotive or tank engine is a steam locomotive that carries its water in one or more on-board water tanks, instead of a more traditional tender. Most tank engines also have bunkers (or fuel tanks) to hold fuel; in a tender-tank locomotive a tender holds some or all of the fuel, and may hold some water also. " https://en.wikipedia.org/wiki/Tank_locomotive
"A locomotive that pulls a tender is called a tender locomotive." https://en.wikipedia.org/wiki/Tender_(rail)
CapnZapp (diskussion) 1 mars 2023 kl. 16.57 (CET)
- På tyska är Tenderlokomotive detsamma som tanklok på svenska. Kitayama (diskussion) 1 mars 2023 kl. 19.00 (CET)