Birgitta Ney
Birgitta Ney, född 8 juli 1947 i Stockholm, är fil.dr i litteraturvetenskap och docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet.
| Birgitta Ney | |
| Född | 8 juli 1947[1] (77 år) Brännkyrka församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Litteraturvetare[2], universitetslärare[2], genusvetare, litterat[3] |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraNey studerade vid Journalisthögskolan i Stockholm 1978–1980 och därefter litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, fram till disputationen 1993 med avhandlingen Bortom berättelserna som behandlar Stella Kleve/Mathilda Mallings författarskap i början av det moderna genombrottet. Under åren som doktorand deltog hon i ett projekt där kvinnoforskare från samtliga nordiska länder samarbetade och skrev Nordisk kvinnolitteraturhistoria i fem band (1993-2000) som sedan 2012 finns tillgängligt på nätet via Kvinnsam – nationellt bibliotek för genusforskning.[4] Ney medverkar i band 2, Fadershuset, med texten ”På gränsen till det förbjudna. Om Stella Kleve”.
Utöver doktorsavhandlingen 1993 har Ney publicerat böcker om journalistik och kvinnliga journalister, samt medverkat i ett flertal kollektiva verk inom kvinnohistorisk forskning, som Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL.se) vilket sedan 2018 finns tillgängligt på nätet.[5]
Under 1970-talet arbetade Ney som ombudsman i dåvarande HTF, därefter som journalist in på 1990-talet, och senare vid Stockholms universitet och Södertörns högskola med undervisning i journalistik och kvinnoforskning.
Under perioden 2005–2009 var hon föreståndare för Stiftelsen Institutet för mediestudier (SIMO) och redaktör för SIMO:s skriftserie. Efter pensionen var hon redaktör för Presshistorisk årsbok fram till 2017.
Bibliografi (i urval)
redigeraBöcker
redigera- 1993 – Bortom berättelserna – Stella Kleve – Mathilda Malling, Diss., Symposion Graduale, ISBN 91-7139-185-1
- 1993 – Synd. Noveller från kvinnornas moderna genombrott (redaktör Birgitta Ney), Ordfront (pocketutgivning 2000) ISBN 91-7324-731-6
- 1999 – Skriftställarinnor, journalister m.fl. : en förteckning över kvinnor verksamma i pressen ca 1893-1924, Centrum för kvinnoforskning, Stockholms universitet, ISBN 9187792184
- 1999 – Reporter i rörelse. Lotten Ekman i dagspressen vid förra sekelskiftet, Nya Doxa, ISBN 91-578-0325-0
- 1999 – Nyheter – att läsa tidningstext (tillsammans med Kristina Lundgren och Torsten Thurén). Ordfront, ISBN 91-7324-664-6
- 2000 – Tidningskvinnor, 1690-1960 (redaktör tillsammans med Kristina Lundgren), Studentlitteratur, ISBN 9789144010458
- 2006 – Kvinnosaken i pressen – kvinnor, journalister och tidningstexter, Centrum för genusstudier, SU, skriftserie, nr 39, ISBN 91-87792-38-9, ISSN 1100-3103
Övriga texter
redigera- 1996 – ”Mellanrummens värld”, ingår i Medierummet, red Karin Becker, Jan Ekecrantz, Eva-Lotta Frid, Tom Olsson, Carlssons bokförlag, ISBN 9172031638
- 1997 – ”Disgusting, He Said. Stella Kleve in the Modern Breakthrough”, ingår i Nordic Experiences, Explorations of Scandinavian Cultures, ed Berit I Brown, Hofstra University, Contributions to
- the Study of World Literature, Number 71, GP Greenwood Press, ISBN 0-313-29954-4, ISSN 0738-9345
- 1998 – ”Nitouche, Yvette, Pierette, Chouette, Om kvinnliga journalisters namn i 1900-tal”, ingår i Kraftfält, forskning om kön och journalistik, red Birgitta Ney, JMK Skriftserien 1998:1, Stockholms universitet, ISSN 1100-9896 ISRN SU-JMK-SKR-98/1-SE
- 2001 – ”Kvinnor i journalistiken” ingår i Journalisternas bok 1901-2001, red Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundet, ISBN 91-631-1243-4
- 2001 – ”The Woman Reporter Goes Street Haunting. On the work of women reporters in the Swedish daily press, 1900-1910”, ingår i Media History, June 2001, Vol 7, Number 1. ISSN 1368-8804
- 2001 – ”Osynliga förbindelser: Om kvinnliga journalisters dolda insats i rösträttskampen”, ingår i Rösträtten 80 år, Forskarantologi, red Christer Jönsson, ISBN 91-631-1963-3
- 2004 – ”Licensed to Look and Tell: Ida Bäckman as Reporter and (Scandal) Biographer”, ingår i The New Woman and the Aesthetic Opening. Unlocking Gender in Twentieth-Century Texts, red Ebba Witt-Brattström, Södertörn Academic Studies, ISBN 91-89315-44-8
- 2006 – ”Kåseriets förklädnader” ingår i Kåserierna – var tog de vägen? Institutet för Mediestudier, ISBN 91-7055-332-7
- 2008 – ”Den goda viljan i veckopressen 1924-1925”, ingår i Empati och engagemang. En kvinnolinje i svensk journalistik, red Ami Lönnroth, Tusculum förlag, ISBN 978-91-976567-1-9
- 2014 – ”Kvinnobulletinen och kvinnokampens befriande skratt”, ingår i Nya röster, Svenska kvinnotidskrifter under 150 år, red Anna Nordenstam, Gidlunds förlag, ISBN 9789178448920
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7, läst: 19 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20211111220, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20211111220, läst: 23 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Göteborgs universitetsbibliotek: Nordisk kvinnolitteraturhistoria”. www2.ub.gu.se. http://www2.ub.gu.se/kvinn/nkl/. Läst 28 oktober 2021.
- ^ ”Göteborgs universitetsbibliotek: Databasen Greda är stängd”. www2.ub.gu.se. http://www2.ub.gu.se/kvinn/greda/. Läst 28 oktober 2021.
Allmänna källor
redigera- Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-2000) via Kvinnsam – nationellt bibliotek för genusforskning http://www2.ub.gu.se/kvinn/nkl/
- Databasen GREDA, Kvinnsam, Göteborgs Universitetsbibliotek (läst 18 december 2019)
Externa länkar
redigera- Ney, Birgitta (f.1947) i Libris