Artilleri- och ingenjörhögskolan

	Artilleri- och ingenjörhögskolan; (AIHS)
	Vapen för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Artilleri- och ingenjörhögskolan
Datum	1878–1992
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Militärhögskola
Roll	Utveckla och utbilda
Del av	Chefen för Armén
Storlek	Skola
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Befälhavare
Skolchef	Lennart Uller
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1878–1992. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.^[1]^[2]

Lokalerna på Artillerigården, som idag huserar Armémuseum, användes 1885-1926 av AIHS, efter att det tredje våningsplanet byggts på 1881-1884.

Historik

Artilleri- och ingenjörhögskolan räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.^[3] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för tekniskt orienterad officersutbildning.

Artilleri- och ingenjörhögskolan bedrev under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, dels en högre kurs.^[4] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna till Krigshögskolan (KHS).^[5]

Samtidigt överfördes de lägre kurserna till den nybildade Artilleri- och Ingenjörofficersskolan (AIOS)^[2] vars uppgift blev att vidareutbilda officerare på aktiv stat vid artilleriet, luftvärnet, ingenjörtrupperna och signaltrupperna. AIOS nedlades 1992.^[6]

Artilleri- och ingenjörhögskolan upplöstes och avvecklades den 31 augusti 1992,^[1] och verksamheten överfördes och fördelades på truppslagens officershögskolor samt Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolans siste chef blev överste Lennart Uller.^[7]

Verksamhet

Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörtrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1951.^[8]^[4]

Förläggningar och övningsplatser

Artilleri- och ingenjörhögskolan fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till Artillerigården på Östermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.^[9] Från detta år fanns Artilleri- och ingenjörhögskolan samlokaliserad med Krigshögskolan (KHS) och Sjökrigshögskolan på Östermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".

Förbandschefer

1878–1883: Knut Henrik Posse
1883–1891: Carl Timar Nordström
1891–1898: Herman Holmberg
1898–1904: Rutger Wijkander
1904–1911: William Bergman
1911–1915: Sixten Schmidt
1915–1922: Per Sylvan
1922–1930: Axel Lagerfelt
1930–1934: Sune Bergelin
1934–1938: Ragnar Sjöberg
1938–1941: Hugo Stendahl
1941–1942: Carl Årmann
1942–1946: Ivan Thorson
1946–1950: Erik Kihlblom
1950–1950: Karl Ångström
1951–1956: Georg von Döbeln
1956–1959: Tore Deutgen
1959–1964: Sten-Olle Tegmo
1964–1966: Harald Smith
1966–1972: Sten Geijer
1972–1974: Åke Eriksson
1974–1978: Hans Richter
1978–1984: Ingvar Marklund
1984–1990: Torsten Petré
1990–1992: Lennart Uller

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Artilleri- och ingenjörhögskolan	1878-11-01	–	1951-09-30
Artilleri- och ingenjörofficersskolan	1951-10-01	–	1972-06-30
Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan	1972-07-01	–	1983-05-31
Artilleri- och ingenjörhögskolan	1983-06-01	–	1992-08-31

**Beteckningar**
AIHS	1878-11-01	–	1951-09-30
AIOS	1951-10-01	–	1972-06-30
AIRS	1972-07-01	–	1983-05-31
AIHS	1983-06-01	–	1992-08-31

**Förläggningsorter**
Stockholms garnison (F)	1878-11-01	–	1992-08-31

Galleri

Grå huset

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Lennart Uller blev sista chefen för skolan.

Noter

^ [a b] Holmberg (1993), s. 49-50
^ [a b] ”Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709011456/https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920 1930&FacettLimits=qLer1g:0&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution$Krigsarkivet:&page=14&postid=Arkis D48F891A-C405-11D6-81CC-00D0B73E7A8B. Läst 8 juli 2018.
^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1
^ Rikarkivet
^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009.
^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
^ ”Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623082234/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2000_03/s22-artillerigarden_och_armemuseum.pdf. Läst 23 juni 2018.

Tryckta källor

Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Bilder & media

[1] Lennart Uller blev sista chefen för skolan.

[Holmberg_(1993),_s._49-50-2] [a b] Holmberg (1993), s. 49-50

[rik-3] [a b] ”Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709011456/https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920 1930&FacettLimits=qLer1g:0&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution$Krigsarkivet:&page=14&postid=Arkis D48F891A-C405-11D6-81CC-00D0B73E7A8B. Läst 8 juli 2018.

[4] Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)

[suppl-5] [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

[6] Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1

[7] Rikarkivet

[8] ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009.

[9] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

[10] ”Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623082234/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2000_03/s22-artillerigarden_och_armemuseum.pdf. Läst 23 juni 2018.

[1]

[2]

[a]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Information
Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS)
Vapen för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn	Artilleri- och ingenjörhögskolan
Datum	1878–1992
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Militärhögskola
Roll	Utveckla och utbilda
Del av	Chefen för Armén
Storlek	Skola
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Befälhavare
Skolchef	Lennart Uller ^[a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga