Arnold Östman
Arnold Otto Natanael Östman, född 24 december 1939 i Sankt Pauli församling i Malmö,[6] död 15 augusti 2023[7][8][9] i Oscars distrikt i Stockholm,[10] var en svensk dirigent och konstnärlig ledare.[11]
| Arnold Östman | |
| Född | 24 december 1939[1] Sankt Pauli församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 15 augusti 2023[2][3] (83 år) Stockholms Oscars distrikt, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Dirigent, manager[4], universitetslärare[4], cembalist, pianist, dirigent, musiker[5] |
| Utmärkelser | |
| Spelmannen (1974) Litteris et Artibus (1990) Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraÖstman studerade konstvetenskap och musikvetenskap i Lund, Paris och Stockholm och verkade som musiker, översättare och librettist.[11][12] Som musiker var han kantor, pianist, cembalist och dirigent[13]. Östman forskade i tidiga operor i Vatikanens bibliotek och bidrog till att okända renässans- och barockoperor framfördes[13] vid Vadstena-Akademien och där han även beställde och dirigerade helt nyskrivna operor.
Östman blev lärare vid Statens musikdramatiska skola 1969, konstnärlig ledare och dirigent för Vadstena-Akademien 1971–1981, dirigent och konstnärlig ledare för Norrlandsoperan i Umeå 1974–1978, teater- och museichef vid Drottningholms teatermuseum 1979–1983 och konstnärlig ledare vid Drottningholms slottsteater 1980–1992[14] där den numera klassiska Mozartcykeln i Göran Järvefelt regis och Östmans musikaliska ledning framfördes. Östman hade en omfattande internationell karriär i Europa, USA och Australien sedan 1980-talets början.[14] Som dirigent var han verksam vid bland annat Staatsoper och Volksoper i Wien, L'Opéra Garnier och Opéra Bastille i Paris, Covent Garden i London samt flitigt engagerad vid andra europeiska och amerikanska opera- och konserthus.
Han finns representerad på ett flertal skivinspelningar samt dvd-inspelningar av bland annat Mozartcykeln från Drottningholms slottsteater. Han har tilldelats många priser, däribland Prix Italia för TV-filmer av Inger Åby, Prix de Caecilia, Edison Classical Music Awards och Deutscher Schallplattenpreis.
Östman var värd i radioprogrammet Sommar den 26 juni 1982.
Priser och utmärkelser
redigera
Riddare av Hederslegionen
- 1974 – Expressens kulturpris Spelmannen
- 1979 – Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet[15]
- 1990 – Litteris et Artibus
- 1992 – Ledamot nr 877 av Kungliga Musikaliska Akademien[14]
- 2010 – H.M. Konungens medalj, 12:e storleken i högblått band "för betydelsefulla insatser för svenskt musikliv"[16]
- 2017 – Kungliga Musikaliska Akademien, Medaljen för tonkonstens främjande "för sina stora insatser inom operakonsten"[17]
Referenser
redigera- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 4 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ratsit.se .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dn.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0136170, läst: 5 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0136170, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000: Östman, Arnold Otto Natanael (1939-12-24) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/860543
- ^ https://www.gp.se/kultur/kultur-nöje/operapionjären-arnold-östman-är-död-1.107399796
- ^ https://www.dbe.nu/2023/08/17/arnold-ostman-1939-2023/
- ^ https://www.ratsit.se/19391224-Arnold_Otto_Natanael_Ostman_Stockholm/rb3dWiocfqJ2vb_dZdNG9G4IzG7VOOxgVmZHeBGeTuk
- ^ [a b] Salander Mortensen Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. sid. 1265. Libris 3681533. ISBN 91-1-960852-7 (inb.)
- ^ Åstrand Hans, red (1979). Sohlmans musiklexikon. 5, Particell-Øyen. Stockholm: Sohlman. sid. 899. Libris 8372042. ISBN 91-7198-025-3 (inb.)
- ^ [a b] Ericson Uno, Engström Klas, red (1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. sid. 250. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9 (Wiken (Bra böcker (inb. (Inb.)
- ^ [a b c] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- ^ ”Hedersdoktorer vid humanistiska fakulteten”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826001954/http://www.umu.se/om-universitetet/hogtider/arshogtiden/hedersdoktorer/. Läst 11 mars 2011.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2010”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 17 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110517032509/http://www.royalcourt.se/pressrum/pressmeddelanden/2010pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2010.5.130af452128eff9afdd80002103.html. Läst 11 mars 2011.
- ^ ”Medaljen för tonkonstens främjande - Kungliga Musikaliska Akademien”. www.musikaliskaakademien.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206203335/http://www.musikaliskaakademien.se/verksamhet/priserutmarkelserochstipendier/medaljenfortonkonstensframjande.111.html. Läst 6 december 2017.