Roger Viklund

Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, Roger Viklund! Wikipedia är en wiki där alla kan redigera. Tillsammans hjälps vi användare åt att med denna teknik skapa ett fritt uppslagsverk för alla. Normalt bör alla utgå från att andra menar väl. Om du behöver hjälp, tveka inte att kontakta en fadder. Du kan också placera ut mallen {{Hjälp}} på denna diskussionssida, så hamnar sidan i en hjälpkategori som uppmärksammas. Ha tålamod med att dina ändringar kan återställas av andra användare, men alla versioner sparas så inget försvinner helt (inte ens det som "raderas"). Vi hoppas att du kommer att trivas här. Läs gärna hela denna välkomstruta för att få en snabbkurs i hur Wikipedia fungerar. Återigen: Välkommen! Nyttiga länkar: Deltagarportalen • Vanliga frågor • Kontakt Wikipedias grundprinciper Wikipedia är ett uppslagsverk Uttryck inte personliga åsikter, erfarenheter eller argument i artiklarna. Skriv bara om kända ämnen som uppmärksammats i oberoende och pålitliga källor. Det är också viktigt att ange dessa källor i artiklarna. Wikipedia tar inte ställning Artiklar ska inte förespråka ett perspektiv framför ett annat. Wikipedia har ett fritt innehåll Allt innehåll på svenskspråkiga Wikipedia finns tillgängligt under fria licenser. Wikipedia plagierar inte upphovsrättskyddat material. Wikipedia har en uppförandekod Att behandla andra med respekt och vara saklig i diskussioner är nyckeln till ett effektivt samarbete. Wikipedia har inga fasta regler Vid sidan av dessa grundprinciper – var djärv!

Tips för nybörjare Läs introduktionskursen! Det gör inget om det blir fel Tidigare versioner sparas alltid, och artiklarna går lätt att återställa. Du kan testa wikitekniken i Sandlådan. Du kan även använda din personliga sandlåda. Berätta gärna lite om dig själv Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, det är också ett nätverk. Om du vill kan du skriva om dig själv på din användarsida. Där kan du till exempel berätta om dina intresseområden och kunskaper. Du behöver inte avslöja någon personlig information. Läs mer här! Respektera upphovsrätten! Lägg inte upp upphovsrättsskyddat material! Du kan ladda upp eget material under en fri licens eller välja bilder och andra mediefiler från Wikimedia Commons, den fria databasen. Läs mer här! Skriv bara om relevanta ämnen En artikels ämne måste få tillräckligt allmänintresse och betydelse, så att tillräckligt många författare med kunskap om ämnet vill bidra till artikeln. Ange dina källor och skriv ut det självklara. Läs mer här! Intressekonflikter Att skapa artiklar om sig själv eller någon närstående medför en svår balansgång. Ofta avråds helt från detta. Signera diskussionsinlägg Signera dina diskussionsinlägg med fyra tilde (~~~~) på diskussionssidor, så skapas automatiskt en signatur med tidsstämpel. Artiklar ska dock inte signeras. Radera inte material från diskussionssidan – arkivera istället på en undersida! Om du hittar skräp Ibland skapas skräpartiklar. Genom att skriva {{Radera|Motivering}} längst upp på artikeln, uppmärksammas den av administratörer. Klotter är enkelt att återställa. Gå till historik och ”spara över” med en korrekt version. Om den senaste versionen är klotterversionen, klicka på Gör ogjord. Don’t speak Swedish?

E.G. den 21 augusti 2009 kl. 00.40 (CEST)

Förhandsgranska

Ibland kan det finnas ett behov av att se hur ens ändringar kommer att påverka en artikel. Det finns ett enkelt sätt att se det på – tryck på knappen för förhandsgranskning. Då kan du se dina ändringar utan att spara dem i artikeln. Det är praktiskt om man är osäker på vilken effekt de kommer att ha. Lycka till!  Thoasp 22 augusti 2009 kl. 17.59 (CEST)

Skriv gärna något om dig själv

Hus

Hej!

Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, det är också en community. Om du vill, får du gärna skriva litet om dig själv på din användarsida (Användare:Roger Viklund), så lyser den inte röd i bevakningslistor, artikelhistorik och när du signerar diskussionsinlägg. Att skapa en användarpresentation är valfritt och behöver inte innehålla personuppgifter, men det är trevligt om du berättar något om vad du vill göra på Wikipedia.

E.G. den 28 november 2009 kl. 09.56 (CET)

Testimonium Flavianum

Hej och tack för ditt genomgripande arbete med Testimonium Flavianum. Välbehövligt. /Dcastor (diskussion) 19 maj 2014 kl. 02.10 (CEST)

Hej själv. Det som nu primärt återstår av det jag tänkte skriva är Slaviska Josefus, parallellen med Emmausberättelsen hos Lukas, förtydliganden av vissa punkter och källbeläggande av några påståenden. Ett problem är dock att artikeln i likhet med den engelska borde behandla inte bara Testimonium Flavianum utan också Jakobspassagen i Ant. 20:200. Orsaken är givetvis att frågan gäller om huruvida Josefus nämnde Jesus och därmed blir frågan om Jakobspassagens äkthet viktig. Vidare bygger en del av resonemanget om Testimonium Flavianums äkthet på Jakobspassagen varför båda styckena bäst behandlas samtidigt. Men i så fall kommer artikeln att bli betydligt längre eftersom det krävs en motsvarande översikt också av Jakobspassagen. Roger Viklund (diskussion) 19 maj 2014 kl. 08.41 (CEST)

Användarsida

Hus

Hej!

Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, det är också en community. Om du vill, får du gärna skriva litet om dig själv på din användarsida (Användare:Roger Viklund), så lyser den inte röd i bevakningslistor, artikelhistorik och när du signerar diskussionsinlägg. Att skapa en användarpresentation är valfritt och behöver inte innehålla personuppgifter, men det är trevligt om du berättar något om vad du vill göra på Wikipedia.

Riggwelter (diskussion) 25 maj 2014 kl. 12.12 (CEST)

Vanligt förekommande

Hej, jag såg att du tagit bort några "vanligt förekommande". Jag har inget att invända mot ändringarna – för mig känns "vanligt förekommande" lite osmidigt och konstlat. Men jag undrar om man kan betrakta det som ett språkfel, så etablerat som det är. Det kan hända att "vanligt förekommande" uppstått som en kontamination, men frågan är om det fortfarande är det. /NH 29 juni 2014 kl. 15.48 (CEST)

Allt beror på vad man är villig att acceptera. Man kan antingen förlika sig med att ändringar sker eller arbeta för att bevara ett etablerat språkbruk. Ibland är ändringar till det bättre och ibland är de logiska och även om de går emot ett etablerat bruk, påverkar de likväl inte något väsentligt. Men vissa bruk är av ondo. Så är ta tillvara på (som förekommer i 24 artiklar och diskussionssidor på Wikipedia) enligt min mening något som bör ”bekämpas”, så att det inte tar sig in i språkbruket. Möjligen är kampen där redan förlorad. Uttrycket ”vanligt förekommande” är ett modeuttryck som både är helt onödigt och logiskt felaktigt. Det sker i analogi med ”ofta förekommande”, ”sällan förekommande”, naturligt förekommande”, etc. I dessa fall är uttrycken fullt logiska eftersom de går att vända på. Något som är ofta förekommande förekommer alltså ofta. Något som är naturligt förekommande förekommer naturligt. Men så går inte att göra med vanligt förekommande eftersom något inte kan förekomma vanligt. Det rätta uttrycket är bara ”vanligt”, ”vanlig”,” vanliga”, allt efter omständigheterna. Roger Viklund (diskussion) 29 juni 2014 kl. 16.26 (CEST)

Jag råkade komma förbi här, och får säga att.. nu blir jag nyfiken. Tautologin "vanligt förekommande" måste jag säga hör till sådant jag är rätt språkligt omedveten om. Menade du att "ta tillvara på" är fel också? För att det också är en tautologi, att "ta tillvara" räcker? Eller att man hellre bör säga "tillvarata"? (Uppmärksamma mig gärna vid svar genom att länka till mitt användarnamn, flinga - på så vis får jag en notis om att någon har skrivit till mig, under "dina meddelanden" bredvid användarnamnet). Vänligen, flinga 20 september 2014 kl. 02.13 (CEST)

Vanligt förekommande är så vanligt förekommande att jag inte ens tänkt på den bristande logiken. Vad gäller "ta tillvara på" instämmer jag i att det är helt felaktigt. Man kan "ta vara på" något eller ta något till vara. Där får vi inte ge upp kampen. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2014 kl. 02.21 (CEST)

Hej Flinga!

Det är som Tostarpadius skriver. Uttrycket ”ta tillvara på” är en sammansmältning av två uttryck. Antingen kan man ”ta tillvara” något eller så ”ta vara på” något men inte ”ta tillvara på” något. Och visst är ”vanligt förekommande” vanligt, men det hindrar inte att det är en sammansmältning av uttrycken ”vanligt” och ”ofta förekommande”. Även om jag gillar ordning och reda i språket är jag inte lingvist och skriver sällan om språk. Men jag utredde begreppen något i en bloggartikel för några år sedan; en artikel som för ovanlighetens skull inte handlade om Jesus eller kristendomens uppkomst. http://rogerviklund.wordpress.com/2010/10/30/spraklig-forflackning/ Roger Viklund (diskussion) 20 september 2014 kl. 08.18 (CEST)

Tack för era svar (notis även till Tostarpadius! Jag läste först lite slarvigt, och det var för mig lite otydligt vilket uttryck som åsyftades i första inläggget, därav min fråga. Jag håller med angående ”ta tillvara på” (jag ser från början felet i det tydligare än i det vanliga "vanligt förekommande", men kan inte svära på att jag alltid skulle reagera på det - det är väl också mest i talspråk som det förekommer, kanske, och där är jag betydligt mindre brydd om korrekthet. För min del beror värderandet av korrekthet på sammanhang, kan man nog säga). flinga 20 september 2014 kl. 15.23 (CEST)

Tack för den läs- och tänkvärda bloggtexten! Tostarpadius (diskussion) 20 september 2014 kl. 16.41 (CEST)

Svar på mail

Hej Hangnsna och tack för tacket!

Jag tänkte bara säga att Språkrådet och språkvårdarna samfällt rekommenderar kommatecken före "och" och "men" om den efterföljande satsen innehåller både subjekt och predikat. I meningen "Här finns även en parkyta för utställningar och studiebesök[4] och det finns en brygga för att man ska kunna ta sig hit via Eskilstunaån" innehåller den efterföljande satsen dessa båda och bör ha ett kommatecken. Däremot kan kommatecknet med fördel strykas i denna mening: "I medeltal passerar 500 liter vatten per sekund genom våtmarken, och vattnet finns i dammarna i ungefär en vecka innan det släpps tillbaka i Eskilstunaån.

(Ovan är inklistrat mail jag fått). Intressant! Det hade jag inte koll på, jag är inte så språkligt välutbildad men har lärt mig att ", och" bör undvikas. Vilken miss då att jag missade ändra där det faktiskt var fel att använda det. :) Det är nu åtgärdat, tack för feedback! /Hangsna (diskussion) 2 november 2014 kl. 08.54 (CET)

När jag gick i skolan fick jag lära mig att aldrig sätta kommatecken före "men" och "och", på samma sätt som många fick lära sig att aldrig inleda en mening med "men" eller "och". Båda "reglerna" är givetvis felaktiga. Roger Viklund (diskussion) 2 november 2014 kl. 09.01 (CET)

Dubbelgrattis i "Månadens nya och utökade artiklar"

Månadens nya och utökade artiklar

Grattis! Du skrev både bästa nya och bästa utökade artikel under januari månad. Priset bästa nyskrivna delades med Vätte. Ett stort tack från Wikipedias läsare genom undertecknad. -- Deryni (diskussion) 1 mars 2015 kl. 13.42 (CET) Även jag passar på att gratulera till de styva och nu belönade insatserna. :-)--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2015 kl. 14.31 (CET) Tack! Roger Viklund (diskussion) 1 mars 2015 kl. 16.46 (CET)

Hemliga Markusevangeliet

Det är en rejäl och fin utökning du gör av artikeln. Notera dock, när du redovisar i Månadens nya och utökade artiklar att redovisningen sker månadsvis. Av de 63500 byte du redovisar i april kan jag endast se att drygt 17000 tillhör april månad. Förmodligen skulle du ha tagit upp utökningar även förra månaden för den artikeln, eftersom den fick stora tillägg även då. I övrigt ser jag fram emot det "färdiga" resultatet. Deryni (diskussion) 12 april 2015 kl. 10.30 (CEST)

Aha! Jag hade missförstått. Jag tolkade det som att man kunde börja en månad och slutföra nästa och räkna in alltsammans den månaden. Då får jag väl minska uppgiften om utökningen då. Jag har ju skrivit alla 104 000 byten i vilket fall.

Jag tror att jag är ganska klar med artikeln nu. Jag vet inte av något mer som jag anser vara så viktigt att det borde komma med, men det är givetvis en tolkningsfråga eftersom ett ämne aldrig går att helt tömma ut. Wikipedia ska dessutom inte gå alltför djupt in i detaljer. Jag ser det så att det finns tre nivåer av information. Den första, och den som oftast förekommer i Wikipediaartiklar, är en ytlig översyn där man presenterar vilka ståndpunkter som är gällande utan att egentligen ange skälen till dessa ståndpunkter. Den andra är att presentera de olika argument som föreligger för en viss ståndpunkt, både för och emot. Det tredje är att i detalj skärskåda varje argument. Jag försöker ofta att sammanställa nivåerna ett och två och endast lätt beröra nivå tre. Skulle man helt ut gå ner på nivå tre, skulle varje Wikipediaartikel med lätthet kunna överstiga tusen A4-sidor text.

Jag skulle önska att jag kunde illustrera artikeln bättre. Jag har ju tillgång till högupplösta bilder av texten och skulle kunna illustrera mängder av exempel på påstådda skakningar i texten och feltolkningar av uttryck och handstilar, men så har vi ju copyrightreglerna som omöjliggör detta. Det finns helt enkelt inte så mycket fritt material att tillgå.

Men nu ingår Hemliga Markusevangeliet tillsammans med dess upptäckare Morton Smith och stället för upptäckten Mar Saba i en "treenighet" av artiklar som speglar varandra, som är nyskapelser och som inte har någon motsvarighet på någon annat språkversion av Wikipedia. Dessutom skall dessa artiklar i sak var riktiga, som att Morton Smith föddes den 28 maj 1915 och inte 29 maj som alla övriga språkversioner felaktigt uppger då de bara är kopior av varandra.

Ingen fara, vi är här tillsammans. Synd bara att inte förra månadens arbete med just den här artikeln kom med, på grund av det missförståndet.

Den här treenigheten som du skapat är verkligen läsvärd. Det är sådant som gör att man gärna kollar flera språkversioner, i den mån man förstår flera språk. Det är ofta stor skillnad i informationsmängd och djup, beroende på vilka insatser som gjorts.

Det där med att hämta uppgifter från andra språkversioner är, som du påpekar, lurigt. Om ingen oberoende källa finns, vad är det då som säger att man inte bara upprepar felaktigheter eller misstolkningar.

Vad gäller illustrationer kan jag villigt hålla med om svårigheterna. Jag tycker dock att du lyckats väl, och har därför tagit mig friheten att förutom putsa på ingressen även rekommendera artikeln. Deryni (diskussion) 12 april 2015 kl. 11.57 (CEST)

Hrmm, den var visst redan rekommenderad. Nåja jag får kanske i stället vara med och rösta på den som Bra eller Utmärkt artikel, när den är helt färdigställd!? Deryni (diskussion) 12 april 2015 kl. 12.00 (CEST)

Jag ser att det står att den är rekommenderad. Jag vet dock inte vad den gröna stjärnan i kanten för rekommenderade artiklar egentligen betyder. Det var den första artikeln och överhuvudtaget det första jag någonsin skrev på Wikipedia. Detta första försök nominerades av någon år 2012 och artikeln blev inte antagen som bra eller utmärkt artikel. Röstningen slutade 3 - 3. Sedan dess är artikeln dock till stora delar omgjord, och dessutom då utökad med 65 000 byte.

Hög tid att nominera, då. Gör det gärna själv! Du kan bättre än någon annan förklara varför artikeln kommer upp till nominering igen. Beträffande rekommenderade artiklar kan vilken användare som helst göra det, utifrån de kriterier som finns beskrivna om man klickar sig vidare från stjärnan. För att artikeln ska bli Bra eller Utmärkt krävs däremot en röstningsprocess. Rekommendation kan därför sägas vara en lite-variant av Bra artikel. Deryni (diskussion) 12 april 2015 kl. 15.49 (CEST)

Ursäkta...

...mitt återställande av ditt diskussionsinlägg, jag petade fel på min mobilskärm. Återställningen är ånyo återställd. - Tournesol (diskussion) 14 april 2015 kl. 17.34 (CEST)

Det är lätt hänt. Jag märkte det dock aldrig. Roger Viklund (diskussion) 14 april 2015 kl. 17.58 (CEST)

Månadens nya artikel

Gratulerar! Din nya artikel om Mar Saba utsågs till månadens bästa nya artikel under mars 2015.

Hej! Din mycket trevliga Mar Saba-artikel har blivit uppmärksammad som mars månads bästa nyskrivna artikel (delat pris). Grattis!--Paracel63 (diskussion) 1 maj 2015 kl. 11.28 (CEST)

Det var roligt. Tack! Roger Viklund (diskussion) 1 maj 2015 kl. 17.12 (CEST)

D. M. Murdock

Återställde din ändring om att hon skulle ha avlidit eftersom källa saknas och inget står om det i media. Thoasp (diskussion) 26 december 2015 kl. 22.05 (CET)

Okej! Det är dock inte troligt att det kommer att stå i media. Det är officiellt på hennes facebooksida https://www.facebook.com/acharyas och vi har informerats tidigare om hennes nära förestående död. https://www.giveforward.com/fundraiser/lsn9/u/updates/138378?utm_source=facebook&utm_medium=fb_wall&utm_campaign=dsp_update&fb_ref=dsp_update ¨¨¨¨

Marcellina

Hej. Tack för att du petar i Marcellinas artikel. Tänkte tipsa dig om en lista jag gjorde när jag läste kristendomens historia i Umeå (online-kurs). Då passade jag på att skriva ner allt viktigt och började redigera i artiklarna så de var up to date med vad vi läste. Självklart hann jag inte alla och tyvärr var det ingen annan som nappade (samma när jag läste medicinsk teknik). Dock finns listan kvar och du kan se vilka artiklar jag redigerade i/skapade (språkkolla gärna de jag skapade för man blir lätt hemmablind). Boken jag utgick ifrån var Tarald Rasumessens bok "kristendomens historia", vilket du ser som källa. MVH Adville (diskussion) 20 juni 2016 kl. 12.05 (CEST)

Tack för hänvisningen till din lista. Den länkar till flera artiklar som jag inte har tänkt på. Jag ska spara den för framtida projekt. Och ursäkta att jag raderade året för hämtdatum i artikeln om Marcellina. Jag har ingen aning om hur det gick till. Roger Viklund (diskussion) 20 juni 2016 kl. 17.50 (CEST)

Det tog jag som ett misstag. Allt annat var ju utmärkt. Sådant kan man alltid rätta till i efterhand. kul listan kan komma till nytta. Många läser de artiklarna när de läser den kursen (men inte från min lista utan hittar dit själva) Mvh Adville (diskussion) 20 juni 2016 kl. 18.09 (CEST)

Jag gjorde ett försök med att gå igenom artikeln om Didache, som ju fanns med på din lista. Roger Viklund (diskussion) 20 juni 2016 kl. 18.34 (CEST)

Det är bra. Såg en liten sak med. Du får gärna kryssa för i listan när du går igenom, så är det lättare att följa (och komma ihåg för dig). mvh Adville (diskussion) 20 juni 2016 kl. 22.16 (CEST)

Om du har lust att kasta ett öga

Hej Roger.

Är osäker på om jag tagit mig vatten över huvudet. Tänker att du nog ganska snabbt kan avgöra om jag fått avgörande terminologi eller något annat fel.

Jag håller på med artikeln bibelvetenskap, till stora delar plockad från en:biblical criticism med tillskott och verifieringar från andra håll. "Learning by doing", det är kul, jag lär mig massor men kan råka göra horribla misstag utan att nödvändigtvis upptäcka dem. Metodernas namn är ibland svåra att hitta igen på svenska. Mitt största frågetecken är att jag har översatt "source criticism" med litterärkritik. Är det rätt? Tycker det, av innehållet av döma, men det ena kan ju vara en underdisciplin till det andra.

Har du tips på lämplig, översiktlig bokkälla får du gärna ge det. Jag gissar att inte så väldigt mycket finns på svenska, och kör vi på engelska då finns de där terminologiöversättningsproblemen (även om det mesta har varit ganska lättlöst, men ändå). --Modernisten (diskussion) 17 juli 2016 kl. 16.44 (CEST)

Jag ska titta på det. Spontant, kan jag säga att språket verkar bra. Jag förmodar att "source criticism" bör översättas till "källkritik". Ett tips är att följa länken på den engelska sidan till "source criticism" och se vad den svenska motsvarigheten för den artikeln är. Men jag måste läsa texten i sitt sammanhang för att kunna säkert säga. Roger Viklund (diskussion) 17 juli 2016 kl. 17.21 (CEST)

Källkritik torde bli fel. Det finns en enda länk till annan wiki från en:Source criticism (biblical studies). Man kan ju misstänka att jänkarna har andra benämningar, och kanske även annan ämnesindelning än européerna. Kanhända ungefär samma artikelinnehåll återfinns även i någon annan artikel, med brittiska benämningar. Samtidigt tycker man att de amerikanska benämningarna fort borde sprida sig. Vad gäller dessa äldre bibelforskningsmetoder kan man iofs misstänka att vi har tysk terminologi. Jag ska kolla lite på tyska wikin. --Modernisten (diskussion) 17 juli 2016 kl. 17.37 (CEST)

de:Historisch-kritische Methode#Literarkritik: Rekonstruktion der Quellen Jo, verkar rimligt. Tyska Wikipedia har öht annan struktur på de här artiklarn, som ser väldigt logisk ut. Synd att jag inte är bättre på tyska. --Modernisten (diskussion) 17 juli 2016 kl. 17.48 (CEST)

Okej! Jag ska titta på det. Jag har läst inledningen och ändrat litet i språket. Roger Viklund (diskussion) 17 juli 2016 kl. 18.06 (CEST)

Jag fortsätter denna debatt på Diskussion:Bibelvetenskap#Literärkritik.

Ja, nog bättre plats. Tack för insats! Jag ska nog låta det vila lite och göra annat. Tar nya tag senare. (Jag hade inte alls tänkte göra det här, mitt fokus skulle vara artikeln modernism (teologi) och lite annat runtikring. Sen fastnade jag på det här, det kanske tar ett tag att reda ut. Så... eh... metoden "skriva på wiki för att lära sig" funkar, men är ibland rätt jobbig) --Modernisten (diskussion) 18 juli 2016 kl. 21.04 (CEST)

Mallen till Buddhism

Språkligt har du rätt angående "idag" <-> "i dag", men eftersom att texten är parametrar i mallen, så fungerar inte mallen om det inte står just "idag". Se: Mall:Religiös tro. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 17 november 2016 kl. 21.43 (CET)

Ah, jag förstår. Det visste jag inte. Tack! Roger Viklund (diskussion) 17 november 2016 kl. 21.55 (CET)

En stjärna till dig!

	Språkvårdsstjärnan
	En stjärna till dig, för ditt allt ditt jobb med språket här på Wikipedia. //Skottniss (diskussion) 3 januari 2017 kl. 06.13 (CET)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 3 januari 2017 kl. 07.05 (CET)

Khanbalik

Tack för att du korrigerar mina misstag. Felen berodde helt och hållet på mig. Mvh --Bairuilong (diskussion) 17 februari 2017 kl. 11.25 (CET)

Månadens artikelutökning

Månadens bästa artikelutökning under februari!

Din utökning av Andra Petrusbrevet har utsetts till månadens bästa utökning under februari 2017. Ett stort grattis från hela Wikipediakollektivet! Deryni (diskussion) 6 april 2017 kl. 07.27 (CEST)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 6 april 2017 kl. 08.05 (CEST)

En stjärna till dig!

	Språkvårdsstjärnan
	Jag har gått igenom texten i Crash Bandicoot (spelserie) och vill rikta ett stort tack samt ge dig en stjärna för din språkputsning. Mvh Arna25 (diskussion) 23 april 2017 kl. 11.59 (CEST)

Caps lock

Hej, i redigeringskommentaren efter att jag putsat lite här: [1] råkade jag komma åt "caps lock". Redigeringskommentarer är ju så kortfattade att de lätt uppfattas som klagande, utan att för den skull skrika med stora bokstäver. Ber alltså om ursäkt för sjabbel med tangenterna och passar på att tacka för ännu en trevlig artikel.--LittleGun (diskussion) 27 april 2017 kl. 09.56 (CEST)

Det är inga problem. Det var ett mycket litet HÄR. Och tack för "putsningen". Roger Viklund (diskussion) 27 april 2017 kl. 10.13 (CEST)

En stjärna till dig!

	Språkvårdsstjärnan
	Ett stort tack och en stjärna till dig för din språkputsning av artikeln slaget vid Narva .--Alexander Alejandro (diskussion) 3 juli 2017 kl. 12.15 (CEST)

Tack, och också tack till Arna25 som jag glömde tacka! Roger Viklund (diskussion) 3 juli 2017 kl. 17.55 (CEST)

Hjälp med språkvård inför nominering

Hej,

Jag har för avsikt att i närtid nominera artikeln Lista över Mingdynastins kejsare för att kandidera som utvald. Du brukar i dessa sammanhang göra fantastiska språkvårdande insatser, så om du har intresse, lust och tid är du mycket välkommen att språkvårda även denna artikeln, fasta detta fall redan innan nominering. Stort tack på förhand! Mvh --Bairuilong (diskussion) 10 juli 2017 kl. 19.34 (CEST)

Jag har sett över texten nu. Du får väl kontrollera så att allt ser bra ut nu efteråt Roger Viklund (diskussion) 11 juli 2017 kl. 08.25 (CEST)

Stort Tack! Jag tycker det ser mycket bra ut. Mvh --Bairuilong (diskussion) 11 juli 2017 kl. 08.39 (CEST)

Äkta

Hej, tack igen för dina bidrag och mycken intressant läsning! Det är en sak som jag påpekat någon gång förut och som jag hoppas vi kan reda ut. När du skriver om Nya testamentets delar och dess författare använder du ord som "äkthet" och "förfalskning" på ett, enligt mig, missvisande sätt. I t ex Johannesbreven har det fått ett eget avsnitt. Jag förstår vad du vill få sagt, att den som fått cred för att skrivit en text inte har skrivit den. Men det är inte samma sak som en förfalskning. En förfalskning är mera om man hittar ett pergament som någon hävdar är skrivet av Johannes, men det visar sig att det har skrivits av personen själv i nutid i syfte att påstå att just det pergamentet var skrivet av Johannes. Sen finns det såklart en glidande skala när man backar bakåt: Kanske har texter manipulerats eller medvetet skrivits som just förfalskningar redan på 1-2-300-talet. Men jag tycker att det är viktigt att skilja på om någon felaktigt fått cred och om någon medvetet författat text och hävdat någon annan skrivit den i syfte att bedra. Jag ser att en av källorna, Ehrman, Bart D., heter "Forgery and Counter forgery", men i din artikeltext verkar det normalt inte som att texterna medvetet förfalskats när de skrevs, men att traditionen eller någon munk gett dom felaktig auktoritet. Jag ber om ursäkt för att jag skrivit så här långt och hoppas att det går att förtydliga. Jag kommer tyvärr inte på några bra omskrivningar och har förresten för dålig koll. Och tack igen!--LittleGun (diskussion) 10 november 2017 kl. 08.49 (CET)

Jag använder ordet förfalskning synonymt med engelskans forgery. Om en text inte är skriven av den som uppges ha skrivit den, kan den vara antingen en förfalskning eller det som brukar kallas en pseudepigrafi, en text som felaktigt tillskrivits en person, men där författaren själv aldrig hade denna avsikt med sin text. För att ta ett exempel (och under förutsättning att skriften inte har skrivits av den som bär dess namn), så kan inte gärna Matteusevangeliet betraktas som en förfalskning. Författaren av detta evangelium utger sig aldrig för att vara Matteus, och just avsikten är det som avgör om det är en förfalskning. Bara för att folk senare felaktigt antog att evangeliet skrevs av Matteus, innebär inte att det är en förfalskning. Man kan inte beskylla författaren för att ha förfalskat något om denne aldrig utgivit sig för att vara någon annan än sig själv. Med Andra Petrusbrevet är det annorlunda. Där utger sig författaren för att vara Petrus och försöker alltså lura andra till att tro att Simon Petrus har skrivit detta brev. Det är det som Ehrman och andra anser vara en förfalskning. Och Ehrman menar att det är helt ovidkommande vilka motiven kan tänkas ha varit eller hur den allmänna uppfattningen vid denna tid var. Har man uppsåtligen framställt något i syfte att bedra, är det en förfalskning. Det är som att måla en tavla i någon berömd konstnärs stil och signera den med konstnärens namn. En förfalskning. En förfalskning behöver alls inte ha gjorts i nutid i form av ett nyskapat textfragment som påstås vara antikt. Det fanns även antika förfalskningar och vi har till och med exempel på antika författare som förfalskat kristna dokument (skrivit dem i andras namn) och påkommits med att göra detta och fördömts för sin handling. Så jag menar att förfalskning är ett relevant begrepp, men många forskare vill inte alls kännas vid begreppet när det gäller kristna texter och hävdar att även avsiktliga förändringar av texten ska benämnas enbart interpolationer. Författaren av Första Johannesbrevet skriver aldrig att han är Jesu lärjunge Johannes. Alltså betraktas brevet normalt inte som en förfalskning även av dem som menar att denne inte skrev brevet. Däremot beskriver han sig själv som en som själv umgåtts med Jesus, och eftersom detta anses inte vara sant, menar Ehrman att det räcker för att beteckna det som en förfalskning. Roger Viklund (diskussion) 10 november 2017 kl. 09.13 (CET)

Ja, det är precis så jag tänker. Förfalskning är ett relevant begrepp, och självklart behöver det inte vara nutida. Men jag tycker det är konstigt att använda äkta när det är skrivet av rätt person och falskt när det är skrivet av någon annan, det är bara en förfalskning när det medvetet förfalskats i syfte att bedra. För den som Bibeln riktas till och teologerna som använder texterna är dom en del av kulturarvet och mytologin, även om de är förfalskade, så på det viset är de äkta. Jag tycker den problematiseringen saknas, och ditt svar antyder att den finns i forskningen. Jag har funderat lite på omformuleringar, men inte lyckats riktigt.--LittleGun (diskussion) 10 november 2017 kl. 09.41 (CET) (OT: Och författaren av Första Johannesbrevet kan mycket väl ha tyckt sig känna Jesus just så bra även om de verkade i olika århundranden.)

Jag tar faktiskt inte personligen ställning till om 1 Joh ska ses som en förfalskning, eller inte. Jag bara redogör för mina källors åsikter. Jag tror att jag har problematiserat detta mer i artiklarna om de båda Petrusbreven, Första Petrusbrevet och Andra Petrusbrevet, där frågan om förfalskning är mer överhängande. Men egentligen borde denna fråga utredas i en egen artikel, eftersom det inte gärna går att i varje artikel om kristna texter göra en utredning av problematiken. Och jag håller med om problemet med beteckningen ”äkthet”. Det är en betydligt besvärligare benämning än förfalskning. Jag menar att det inte är så svårt att säga vad som ska och inte ska betecknas som förfalskning, däremot mycket svårt att säga vad som är äkta och inte. Frågan är dock vilket annat begrepp som går att använda som ”motpol” till förfalskning. Om det inte är en förfalskning utan texten har skrivits av den som säger sig ha skrivit den, vad är det då? Roger Viklund (diskussion) 10 november 2017 kl. 09.59 (CET)

Jag vet inte riktigt vad en sån paronym skulle vara. Men idag råder en annan syn på förfalskning. Konstnärer lät ofta sina "studenter" måla, men signerade själva utan att det var bedrägligt. Men det går kanske att skriva om till "Utger sig för att var skriven av NN, men skrevs efter dennes död" eller "Har utgetts för att vara skriven av NN , första gången av" etc. Som du ju gör ibland också. Förfalskning är en medveten handling för bedra, och finns det bevis för att det varit syftet med texter i Bibeln så ska det naturligtvis skrivas. Men finns problematisering i forskningen så är det viktigt att den avspeglas. Annars blir det cherry-picking.--LittleGun (diskussion) 10 november 2017 kl. 10.22 (CET)(OT: Om författaren av Första Johannesbrevet tar inte jag heller ställning.)

Tilläggas kan att det kan vara en medveten handling i syfte att bedra samtidigt som uppsåtet är gott, det vill säga man gör det inte för egen vinning och kanske eftersom man tror att det skulle tjäna ett högre syfte. Men detta är likväl en förfalskning. Och att måla i en mästares anda under dennes överinseende, är ingen klassisk förfalskning även om mästaren ensam signerar tavlan. Men om en målare efter mästarens död och utan att ens ha träffat densamme och fått dennes medgivande, målar en tavla i mästarens namn och förfalskar dennes namnteckning, menar jag att det är en förfalskning. Roger Viklund (diskussion) 10 november 2017 kl. 10.50 (CET)

Absolut, även om syftet är gott. Kanske t.o.m i synnerhet om syftet är gott. Och vi två har samsyn på förfalskning. Dåtiden har inte samma syn, så det måste inte vara bedrägligt. Och du menar att det problematiseras i dagens forskning, men inte hur eller var. Det borde synas i våra artiklar. Förfalskning är ett värdeladdat ord, jag tycker att ordet ger artikeltexten en vridning mot att visa att bibeltexterna är förfalskningar och därmed religionen falsk. Om vi antar att avsnitt i vår lagbok tillkommit genom att texter skrivits av andra än de som signerat är lagetexten liksom inte hittepå för det. Och vi skulle fortsatt anse att den var lag. Vi skulle då inte säga att den paragrafen var förfalskad eller ett falsarium på det sättet.--LittleGun (diskussion) 10 november 2017 kl. 11.14 (CET)

I fallet med Bibelns texter, som på ett annat sätt fått namngivna författare tillskrivna, är det såklart relevant att redogöra för av vem, när och hur de skrivits och om det gjorts i syfte att dupera.--LittleGun (diskussion) 10 november 2017 kl. 11.21 (CET)

Men i så fall kanske vi skulle överväga att skapa en egen artikel om antika förfalskningar och kriterierna för att bedöma sådant, såvida ingen sådan artikel redan föreligger? Man kan naturligtvis skriva något mer i varje artikel, men kan då inte gå på djupet med dessa frågor. Jag menar att jag trots allt belyst detta till viss del genom följande stycke: "Normalt betraktas alltså Första Johannesbrevet inte som en förfalskning, inte ens av dem som betvivlar den kristna traditionens uppgifter om vem författaren var, eftersom författaren själv aldrig utger sig för att vara en specifik berömd person. Men exempelvis Bart Ehrman menar att boken ändå bör betraktas som en sådan, eftersom författaren enligt honom felaktigt utger sig för att vara ett vittne (1 Joh 1:1–4),[43][25] och ha tillhört Jesu innersta krets." Därmed sägs 1) att 1 Joh ofta inte anses vara en förfalskning eftersom många anser att brevet skrevs av den som bär dess namn, 2) att även de som menar att så inte är fallet, normalt menar att det ändå inte är en förfalskning då det ingenstans i brevet står att Johannes skrev det, men 3) att några, som Ehrman, ändå menar att det är en förfalskning eftersom läsaren förleds att dra slutsatsen att Johannes skrev det då författaren menar sig vara ett vittne. En viss problematisering menar jag därför föreligger. Roger Viklund (diskussion) 10 november 2017 kl. 11.36 (CET)

En sån artikel kan med fördel skrivas. Jag häller även med om att det problematiserats och förtydligats till viss del i dina texter. Varje artikel stå på egna ben. Egentligen diskuterar jag inte en artikel, Joh 1 är bara ett exempel. Min poäng är just att ordet förfalskning används trots att bara "några" använder det (vilket jag inte visste, men misstänkte). Därför bättre att formulera om. Jag har inte läst källorna, men jag tänker att jag kan utgå från ditt resonemang här för källornas belägg och analyser.--LittleGun (diskussion) 11 november 2017 kl. 10.02 (CET)

Jag menar att det bästa är att kalla saker för deras rätta namn. Huruvida ”äkta” är en bra term för ”genuine” är jag inte övertygad om. Men för att kontrastera detta ”äkta” förefaller ”pseudepigrafi” (som betyder lögnaktig skrift och i antiken främst avsåg förfalskningar, men som inom forskningen främst brukas för skrifter som felaktigt tillskrevs någon utan att detta var författarens avsikt) eller ”förfalskning” (där uppsåtet var att bedra eftersom författaren mycket väl visste att han inte var den som han utgav sig för att vara). I annat fall kommer man in på ren ”magi” där man ska försöka utröna vilka motiv som legat bakom, eller som vissa forskare menar, att den helige ande legat bakom skrifternas uppkomst och att man därför inte behöver se det som ett bedrägeri, oavsett vem som sades ha skrivit verken. En förfalskning är ett verk skrivet i syfte att få andra att tro att det har skrivits av någon annan än den som verkligen skrev det. Huruvida detta var fallet eller inte är en annan fråga, men för att klargöra de olika ståndpunkterna är det bra med ett begrepp som är tydligt och inte gärna går att missförstå, Om det är en förfalskning, har någon (oavsett vilka motiven var – ty de kan vi aldrig känna till) utgett sig för att vara någon annan än sig själv och därmed, vad man än säger, försökt förleda andra att tro på detta. Roger Viklund (diskussion) 11 november 2017 kl. 18.56 (CET)

Inte om dess "rätta namn" är i betydelsen "sanningen". För om forskningen inte är entydigt överens att uppsåtet är att bedra bör vi vara försiktiga med ordet förfalskning, du skrev själv att Ehrman är en av några med den åsikten, men det finns två kategorier till. Problemet är som sagt att det blir tendentiöst mot att Bibeln är en förfalskning, och jag tycker inte den ska presenteras så även om jag själv inte tror på den. Däremot att den som skrev t ex Joh 1 inte kan ha hängt med Jesus om den skrevs så långt efter Jesus död till exempel. Om inte forskningen är entydig med att det är en förfalskning. Det fanns aldrig någon Forrest Gump som träffade Nixon, det gör inte filmen till en förfalskning.-LittleGun (diskussion) 11 november 2017 kl. 19.56 (CET)

Ändring av faktauppgift

Hej! Kul att du vill bidra till Wikipedia. I artikeln Åsele marknad har du ändrat ett årtal som går emot Riksantikvarieämbetets uppgift. Du verkar inte vara någon klottrare och kan teoretiskt sett ha rätt, så det har inget med det att göra. Men när du ändrar en faktauppgift bör du alltid ange en verifierbar källa. Annars blir det originalforskning, och det är inte tillåtet. När man inte har någon verifierbar källa bör man låta den gamla uppgiften vara kvar tills vidare. Däremot kan man ifrågasätta den och starta diskussion. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 februari 2018 kl. 23.56 (CET)

Hej Kyllo! Jag vet att man inte ska ändra utan att ha någon källa och jag vet att det förmodligen är att betrakta som egen forskning, men jag gjorde ett undantag och resonerade på följande sätt. En arbetskollega till mig flyttade in i det då nybyggda huset uppe till vänster 1963. Deras företag, Genbäcks plantskola (vid tiden kanske Genbäcks blommor?), bytte också till lokaler längst ner i huset i samband med denna flytt. På balkongen, väl synliga och identifierbara på originalfotot på Riksantikvarieämbetets sida, står hans mamma och mormor. Fotot kan därmed tidigast ha tagits 1963. Detta stöds också av själva artikeltexten: ”År 1963 tillsattes en kommitté av Åsele kommun. Denna kommitté skulle verka för att återuppliva marknaden till att bli lika stor som i dess glans dagar.” Med tanke på att uppgiften på Riksantikvarieämbetets sida inte är mer exakt än någon gång under hela 1950-talet (inte 1940–1959 som artikeltexten tidigare sade), är det uppenbart att de inte vet när fotot togs. Det är ju vanligt att gamla fotografier är svåra att tidsbestämma, såvida inte fotografen varit förutseende nog att skriva årtalet på baksidan av fotot. Tydligen har så inte skett i detta fall eftersom de i så fall hade kunnat uppge ett år i stället för ett årtionde. Tiden är därför sannolikt uppskattad eller gissad. Men jag har ingen annan källa, så om du anser att Riksantikvarieämbetets sida är en större auktoritet, trots att de inte kan ange något år, får du väl ändra. Dock inte tillbaka till det som stod tidigare, utan till 50-talet, som källan säger. Roger Viklund (diskussion) 13 februari 2018 kl. 18.12 (CET)

Liknande situationer uppstår hela tiden att någon ändrar, har en förklaring men saknar källa. När ord står mot ord väger källor tyngre på Wikipedia. Wikipedia bygger enbart på självklarheter och verifierbara uppgifter. Det går inte att verifiera uppgifter med hjälp av sannolikhet, rykten eller någons personliga erfarenheter. Undantag är ovanliga och ska inte göras utan att först söka samförstånd i en allmän diskussion. En eventuell diskussion tar du på artikelns diskussionssida och inte med mig personligen. Jag lägger inga värderingar i det, utan säkerställer bara generell artikelkvalitet baserad på verifierbara uppgifter. Den tidigare uppgiften kommer från bildsidan på Commons, men det kan mycket väl vara en felskrivning eller komma av att Riksantikvarieämbetet senare ändrat sin uppgift. Samma sak där är att det inte finns någon verifierbar källa som styrker den. I det fallet väger Riksantikvarieämbetets uppgift tyngre. Det är dessutom den källa som anges på bildsidan. Om Riksantikvarieämbetet har en felaktig uppgift är det upp till dig eller någon frivillig att bevisa det. Det säkraste är väl att kontakta Riksantikvarieämbetet och få uppgiften ändrad. Därefter har du en källa. Man kan även hålla till godo med aktuell källa och förtydliga i artikeln att uppgiften kommer från just Riksantikvarieämbetet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 19.16 (CET)

Det får vara för min del. Det är inte tillräckligt viktigt för mig att det står rätt år, så jag avstår från att driva frågan med Riksantikvarieämbetet. Mvh, Roger Viklund (diskussion) 13 februari 2018 kl. 20.31 (CET)

Om du är så pass säker som du var för en stund sedan är det väl bara en liten upplysning som behövs. De kanske till och med har någon kontaktsida för just felanmälningar. Du behöver ju praktiskt taget bara kopiera det du skrev till mig. Men det är förstås helt upp till dig hur du vill göra. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 13 februari 2018 kl. 21.54 (CET)

En chokladask till dig!

För ditt språkliga arbete med Mongolernas invasion av västra Asien. Bairuilong (diskussion) 5 juni 2018 kl. 07.42 (CEST)

Tackar! Roger Viklund (diskussion) 6 juni 2018 kl. 18.35 (CEST)

Hej igen! Om du känner för ytterligare en insats med språkförbättring får du gärna ta en titt på den relativt nyproducerade artikeln: Mongolernas invasion av Korea. Stort Tack på förhand! Mvh --Bairuilong (diskussion) 17 juni 2018 kl. 18.49 (CEST)

Tack för din förträffliga språkliga översyn! (som alltid). Mvh --Bairuilong (diskussion) 20 juni 2018 kl. 04.23 (CEST)

Fast jag har inte hunnit språkgranska hela artikeln ännu. Jag har varit osystematisk i min genomgång och hoppat över stora delar. Jag ska försöka att titta även på resten. Roger Viklund (diskussion) 20 juni 2018 kl. 07.04 (CEST)

Hallå där!....sitter du sysslolös och längtar efter en språklig utmaning? Jag har just skrivit Mongolernas invasion av Japan, och du är som alltid i mån av tid och intresse mycket välkommen att polera artikeln. Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 juni 2018 kl. 20.26 (CEST)

Nja, jag är inte direkt sysslolös, snarare tvärtom. Vi får se om jag får någon tid över och andan faller på. Roger Viklund (diskussion) 29 juni 2018 kl. 20.46 (CEST)

Inte illa menat

Hej Roger!

För två år sen tog du illa vid dig av mina diskussionsinlägg om Papyrus P52. Jag skrev att dina antaganden var ”intellektuellt ohållbara”, och du kände dig personligen angripen. På slutet av diskussionen föreslog jag att jag skulle skriva på diskussionssida. Du skrev att jag var välkommen, så nu skriver jag detta, ehuru senkommet.

Jag har tänkt på mina bevekelsegrunder, och kommit fram till följande. Troligen var mitt omedvetna motiv att jag tyckte att du, i ditt författarskap som helhet, var nedlåtande mot oss som menar att en måttlig, icke-konfessionell historicitetshypotes om Jesus har en sannolikhet som inte är liten.

Med en ”måttlig” hypotes om Jesu historicitet menar jag är ungefär som följer. Om det finns en mängd berättelser om en person, så finns det en viss grundsannolikhet att det finns en historisk person bakom berättelserna. Det gäller även om samtida, goda bevis för personens gärningar saknas. Även om man gör troligt att saker som Jesusomnämnandena hos Josefus saknar historiskt värde i fallet Jesus, finns ju ändå möjligheten att en person finns bakom berättelserna. Personligen tänker jag om den historiske Jesus att vi aldrig kommer att veta något. Det finns en möjlighet att en person funnits som sagt och gjort saker som liknar några av Jesussagorna. Eftersom vi aldrig kan veta är det inte intressant att tänka på det.

Men om källorna om en viss gestalt är sena och svaga, och liknande berättelser finns i andra, äldre källor, finns inga skäl att hålla fast vid en måttlig historicitetshypotes. Sannolikheten för att en omtalad, icke direkt belagd person har funnits blir givetvis mindre och mindre ju svagare källorna är, och ju starkare inslaget av kringflytande mytiskt gods är i berättelserna.

När jag läst saker du skrivit, har jag fått intrycket att du tycker att vi som tycker att en måttlig Jesus-historicitetshypotes är rimlig inte kan eller vill tänka till ordentligt. Jag tycker att dina formuleringar ibland har varit som om vi som tänker så är irrationella, ungefär som schweizare som hävdar att Wilhelm Tell har funnits. Jag har tyckt att det var orättvist mot personer som inte har några förutfattade meningar eller trosföreställningar.

Jag vill inte börja någon diskussion här. Jag har bara tänkt efter varför jag envisades i granskningen av Papyrus P52. (Inom parentes hade jag väl tänkt att ändra min röst för att ge Papyrus P52 en utmärkelse, men jag tror någon avslutade omröstningen innan jag gjorde det.) Med vänlig hälsning Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 april 2019 kl. 05.50 (CEST)

Hej Jan Arvid, och tack för dina klargöranden.

Jag känner faktiskt inte alls igen mig i bilden av att jag i mitt författarskap har varit nedlåtande mot dem som ser det som sannolikt att Jesus har funnits och att jag skulle anse att de varken ”kan eller vill tänka till ordentligt”. Jag har många gånger påpekat att det visst finns en möjlighet att det har funnits en person som sagt och gjort saker som liknar några av Jesussagorna, även om jag har svårt att tro att det skulle finnas något större historisk sanning i evangelieberättelserna (det vill säga berättelserna däri om den Jesus som aldrig funnits). Jag känner inte igen mig i din beskrivning eftersom jag inte tycker så. Men om jag på något sätt har gett intryck av att hysa sådana uppfattningar, ber jag om ursäkt för det.

Jag är rätt van vid att folk till och från gör utfall mot mig och inte kan skilja på mina åsikter i en viss fråga och min person. Jag har också förståelse för dessa saker – trots allt är det jag som har inlett genom att (om än på faktiska grunder) angripa det som utgör grunden för mångas världsbild. Det är tyvärr oundvikligt, eftersom min önskan att så långt som möjligt förstå vad som hände vid kristendomens uppkomst sammanfaller med andras trosuppfattningar om samma sak. Eftersom jag förstår vilka känslostormar mina slutsatser kan ge upphov till, förstår jag också varför folk ibland reagerar känslomässigt, och jag brukar av den anledningen heller inte bemöta eller engagera mig i sådant som direkt eller indirekt berör min person. Om ditt inlägg i debatten om utnämnandet av artikeln om p52 hade berört enbart din uppfattning om mig och mina åsikter i Jesus-frågan, skulle jag inte ha kommenterat saken. Nu valde jag att göra det eftersom din kritik också (och ytterst) handlade om principer gällande Wikipedia – och därmed åsikter av större betydelse. Roger Viklund (diskussion) 7 april 2019 kl. 10.00 (CEST)

Hej igen. Jag skrev egentligen bara om några subjektiva reaktioner som jag hade vid läsningen av några ställen där du, som jag minns det, menade att en verklig person bakom Jesussagorna hade en ganska liten sannolikt. Men jag tolkade nog fel, så i stället för att skriva mer om detta, tar jag hellre tillbaka mina tolkningar av dina formuleringar, inklusive ovanstående inlägg. Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 april 2019 kl. 12.27 (CEST)

En stjärna till dig!

	Språkvårdsstjärnan
	Tack så mycket för din språkputsning av Carl Piper (1647–1716)! Här får du en stjärna :) Allt gott!--Alexander Alejandro (diskussion) 30 september 2019 kl. 20.20 (CEST)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 30 september 2019 kl. 20.21 (CEST)

Tack!

Tack för din genomgång av Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger. Hoppas att den är nu felfri, åtminstone betr. stavningen. Hälsningar --Holger.Ellgaard (diskussion) 16 december 2019 kl. 09.46 (CET)

Tack! Den är säkert inte felfri; det finns alltid mer att göra. Men det var redan en relativt välskriven artikel. Roger Viklund (diskussion) 16 december 2019 kl. 14.05 (CET)

Stort Tack

Ett stort tack för den språkvård du utfört på artikeln Mongolväldets invasioner och erövringar. Jag passar även på att önska God Jul och Gott Nytt År! Mvh --Bairuilong (diskussion) 25 december 2019 kl. 09.41 (CET)

Det var så litet så. Det är också intressant att läsa om mongolernas härjningar, även om det samtidigt är en avskyvärd skildring av människans värsta sidor. Och god jul tillönskar även jag dig! Roger Viklund (diskussion) 25 december 2019 kl. 09.55 (CET)

Månadens nya artikel

Månadens bästa nya artikel under januari!

Gratulerar! Din nya artikel om Elias Bickerman utsågs till månadens bästa nya artikel under januari 2020 (delat pris). Wikipedias läsare tackar och bockar. --Paracel63 (diskussion) 1 mars 2020 kl. 22.17 (CET)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 2 mars 2020 kl. 17.57 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 10 mars 2020 kl. 18.14 (CET)

Månadens nya artikel

Månadens bästa nya artikel under februari!

Gratulerar! Din nya artikel om Isidoros av Pelusium utsågs till månadens bästa nya artikel under februari 2020 (delat pris). Wikipedias läsare tackar och bockar. --Paracel63 (diskussion) 3 april 2020 kl. 02.33 (CEST)

Fotolicens

Hej! Kul att se alla dina tillägg i artikeln Morton Smith. Däremot tror jag inte den här bilden är korrekt licensierad. Det finns inget bevis för att fotografen (Grace Goldin) sett och godkänt den valda licensen (Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell); det innebär att fotot kan riskera att raderas från Wikimedia Commons. Har du möjligen tillgång till e-postadress eller dylikt till henne? I så fall hjälper jag gärna till genom att skicka ett mejl med licenstext enligt den här mallen. Pinga mig om du behöver hjälp. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 april 2020 kl. 02.40 (CEST)

Hej @Paracel63:! Aha, då kanske jag i mina försök att göra rätt i stället krånglade till allt. Grace Goldin är död; hon verkar ha dött 1990. År 1989 tog hon detta foto och skickade bilden till Morton Smith, som i ett brev från samma år skrev och tackade henne för den. Jag utgår från att bilden kommer från samlingen Morton Smith Papers, 1946–1992 på The Library of The Jewish Theological Seminary, varifrån Allan Pantuck i sin forskning har fått bilden med fri förfoganderätt. Det är han som har gett mig den med godkännande att göra bilden fri och ladda upp den på Wikimedia. Så frågan är i så fall vem som ska ge tillstånd? Roger Viklund (diskussion) 3 april 2020 kl. 07.21 (CEST)

Tack för info. I regel brukar man skilja mellan äganderätt till ett fysiskt föremål och publiceringsrätt för ett verk som täcks av upphovsrätt. Åtminstone i Sverige (gissningsvis också i USA) ingår upphovsrätten i arvet efter en avliden, om det inte tydligt (helst skriftligt) framgår att man sålt/överlåtit denna till någon annan. Allan Pantucks fria förfoganderätt borde inte även kunna innehålla fri publiceringsrätt, men det vet nog bara Pantuck. Men om han fått det, borde han i så fall kunna godkänna en licens för fri publicering (eftersom Wikipedia och Wikimedia Commons inte är samma som Allan Pantuck, och våra licenser tillåter kommersiell användning etc). Så gissningsvis ligger upphovsrätten nu hos Grace Goldins arvtagare eller hos Allan Pantuck. Går någon av dem av få tag på för kommentar? --Paracel63 (diskussion) 3 april 2020 kl. 17.46 (CEST)

Jo, Pantuck har givits tillåtelse att göra vad han vill med bilden, vilket också borde innebära fri publiceringsrätt. Han är medveten om Wikipedias licens för fri publicering och har givit sitt medgivande att göra bilden fri. Han har skriftligt gett mig tillåtelse att ladda upp bilden och jag bara vidareförmedlade hans ord. Behövs det att något formulär fylls i, kan jag givetvis fråga honom, men den mall du länkade till var på svenska och jag skulle i så fall behöva en mall på engelska. Roger Viklund (diskussion) 4 april 2020 kl. 16.38 (CEST)

Hej! Ledsen att jag glömde av den diskussionen. Här är den engelskspråkiga varianten av samma licensbrev. Toppen att du har möjlighet att lösa licensfrågan mer permanent – nu när artikeln också blivit så bra (se även nedan )--Paracel63 (diskussion) 2 maj 2020 kl. 00.53 (CEST)

Månadens artikelutökning

Bästa artikelutökningen under mars!

Gratulerar! Din utökning av artikeln om Morton Smith utsågs till månadens bästa artikelutökning under mars 2020. Wikipedias läsare tackar och bockar. --Paracel63 (diskussion) 2 maj 2020 kl. 00.49 (CEST)

Tack, och grattis till din utmärkelse för bästa nya artikel. Roger Viklund (diskussion) 2 maj 2020 kl. 08.18 (CEST)

We sent you an e-mail

Hello Roger Viklund,

Really sorry for the inconvenience. This is a gentle note to request that you check your email. We sent you a message titled "The Community Insights survey is coming!". If you have questions, email [email protected].

You can see my explanation here.

MediaWiki message delivery (diskussion) 25 september 2020 kl. 20.54 (CEST)

We need your feedback!

Hej. Apologies if this message is not in your native language: please feel free to respond in the language of your choice. Tack!

I am writing to you because we are looking for feedback for a new Wikimedia Foundation project, Structured Data Across Wikimedia (SDAW). SDAW is a grant-funded programme that will explore ways to structure content on wikitext pages in a way that will be machine-recognizable and -relatable, in order to make reading, editing, and searching easier and more accessible across projects and on the Internet. We are now focusing on designing and building image suggestion features for experienced users.

We have some questions to ask you about your experience with adding images to Wikipedia articles. You can answer these questions on a specific feedback page on Mediawiki, where we will gather feedback. As I said, these questions are in English, but your answers do not need to be in English! You can also answer in your own language, if you feel more comfortable.

Once the collecting of feedback will be over, we will sum it up and share with you a summary, along with updated mocks that will incorporate your inputs.

Also, if you want to keep in touch with us or you want to know more about the project, you can subscribe to our newsletter.

Hope to hear from you soon! -- Sannita (WMF) (talk to me!) 5 augusti 2021 kl. 19.15 (CEST)

Döda länkar

Hej! Jag tyckte mig se att du raderade en död länk. Det är bra att du uppmärksammar döda länkar, men sådana ska inte raderas omedelbart. I första hand bör du reparera länken, använda en arkivlänk eller ersätta den med en liknande källa. Om du inte har möjlighet till det bör du märka upp den med en särskild mall. Läs mer i Wikipedia:Döda länkar. Kyllo (diskussion) 28 april 2022 kl. 20.48 (CEST)

Okej! Problemet var dock dubbelt. Länken var inte bara död, den gick till en försäljningssida på Netonnet till en utgången produkt (en glassmaskin). Man kan naturligtvis ersätta länken med en som går till en glassmaskin som säljs för närvarande. Men en länk till en försäljningssida är knappast en godtagbar Wikipedialänk och den styrker heller inte det som sägs utöver att visa att glassmaskiner säljs. Om det jag gjort är fel kan min ändring dock återställas. Roger Viklund (diskussion) 28 april 2022 kl. 21.12 (CEST)

Man ska helst undvika sidor med mycket reklam, men ibland finns inga andra tillgängliga källor och då är det tillåtet som källa tills vidare (under förutsättning att det är någon hyfsat trovärdig utgivare då). Även tveksamma källor ska vara kvar tills vidare. Det finns olika mallar för att ifrågasätta källor i Wikipedia:Åtgärdsmall. Annars går det bra att ta upp på diskussionssidan också. När källor raderas blir det svårare att verifiera uppgifter, hitta andra källor osv. Externa länkar hanteras däremot annorlunda och då är det ofta fråga om reklam, vilket innebär att man kan radera länken direkt. Kyllo (diskussion) 28 april 2022 kl. 21.50 (CEST)

Stort tack för språkvård

Ett stort tack till dig för det arbete med språkvård du lagt ner på artikeln Xiadynastin. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 30 juli 2022 kl. 21.46 (CEST)

Månadens artikelutökning

Bästa artikelutökningen under maj!

Gratulerar! Din utökning av artikeln om 68 Comeback Special utsågs till månadens bästa artikelutökning under maj 2023 (delat pris). Intressant läsning och en värdig uppföljare på din förra Elvis-artikel .--Paracel63 (diskussion) 3 juli 2023 kl. 19.10 (CEST)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 3 juli 2023 kl. 20.04 (CEST)

Kjell-Rune Milton

Hej! Jag tror att länken till Ratsit låg i rubr artikel för att belägga att personen verkligen avled i Mölndals distrikt. D v s Ratsit är kanske pålitligare därvidlag än en tidningsruna. 217.213.144.145 17 september 2023 kl. 09.34 (CEST)

Det har du måhända rätt i. Jag har därför lagt tillbaka länken. Roger Viklund (diskussion) 17 september 2023 kl. 11.52 (CEST)

That's the Way It Is (musikalbum)

Ytterligare en föredömligt proper och välskriven artikel – bravo! En litet tips från mig, som kanske kan underlätta ditt pysslande. Jag använder numera väldigt sällan {{harvnb}} och har i princip helt övergått till {{sfn}}. Med den mallen slipper du ref-taggarna i koden, och du behöver inte ref-name-taggar heller. Systemet håller koll på om din notering går till en sida i källan som redan använts och grupperar dessa helt automagiskt. Detta gör också wikitexten renare och lättare att navigera i för alla inblandade. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 1 november 2023 kl. 15.31 (CET)

Det visste jag inte och det kan verkligen underlätta för framtida artiklar. Tack! Roger Viklund (diskussion) 1 november 2023 kl. 16.53 (CET)

 Gillar Du kan se i koden hur jag gjort i exempelvis Riksförbundet för sexuell upplysning, Lek och Sabina Spielrein. Lycka till! Paracel63 (diskussion) 1 november 2023 kl. 17.16 (CET)

Månadens artikelutökning

Bästa artikelutökningen under oktober!

Gratulerar! Din utökning av artikeln om That's the Way It Is (musikalbum) utsågs till månadens bästa artikelutökning under oktober 2023 (delat pris). Allt gott! --Paracel63 (diskussion) 1 december 2023 kl. 01.23 (CET)

Tack! Roger Viklund (diskussion) 1 december 2023 kl. 06.30 (CET)

 Gillar Ha en fin adventshelg! Paracel63 (diskussion) 1 december 2023 kl. 13.24 (CET)

Månadens nya artikel

Månadens bästa nya artikel under januari!

Gratulerar! Din nya artikel om Elvis Sings Flaming Star utsågs till månadens bästa nya artikel (delat pris) under januari 2024. Lycka till i ditt kommande skrivande. --Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 02.15 (CET)

Se där! Jag hade inte ens nominerat någon artikel den månaden. Tack! Roger Viklund (diskussion) 3 mars 2024 kl. 13.58 (CET)

 Gillar Man behöver inte nominera. Alla kan nominera artiklar. Men då har man mindre kontroll över vilken artikel (eller vilka två) som blir nominerad. Man kan sedan inte rösta på sin egen artikel. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.32 (CET)

Kul att du också fått nytta av mitt tips med {{sfn}}-mallen. Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.33 (CET)

En öl till dig!

Dina grundliga/uttömmande artiklar är beundransvärda! Nu under en varm helg bjuder jag dig gärna på en kall bira (det finns goda alkoholfria, om man inte vill riskera någon "wiki-rattfylla"...)! /Mvh Vostok (disk.) 6 september 2024 kl. 21.53 (CEST)

Vad snällt. Tack! Det får bli den alkoholfria varianten då. Roger Viklund (diskussion) 6 september 2024 kl. 23.33 (CEST)

Vandalisering?

Vad är det du kallar vandalisering? Saknar du helt hyfs? - Tournesol (diskussion) 18 oktober 2024 kl. 17.15 (CEST)

Du plockar bort beskärningen av bilderna så att de blir helt ovidkommande och utan betydelse, och detta utan någon motivering eller föregående diskussion. Roger Viklund (diskussion) 18 oktober 2024 kl. 17.21 (CEST)

Utgår du från att alla ändringar du inte begriper är vandalisering? - Tournesol (diskussion) 18 oktober 2024 kl. 17.22 (CEST)

Hur vore det om du innan du gör sådana drastiska förstörande insatser med en artikel, motiverar dessa? Menar du på allvar att man inte får beskära bilder på Wikipedia? Var finns i så fall den regeln uppsatt? 18 oktober 2024 kl. 17.25 (CEST)

Hej! Gäller det den här artikeln? Jag tycker artikeln är riktigt bra, och förhoppningsvis är deltagarna i skrivandet nu överens om det hela. Med tanke på de hårda orden undrar jag varför inget av detta syns på den ännu ej påbörjade diskussionssidan? Ovanstående diskussion verkar sakna tydlig argumentation och avslutning, vilket gör mig nyfiken. Kanske kan exempelvis Tournesol återkomma med ett svar, så även jag förstår hur artikelarbetet utvecklats. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 18.53 (CEST)

Rogers inlägg på min diskussionssida besvarades av några andra och det hela flyttades såvitt jag såg sedan till mallens diskussionssida. Då slutade han helt argumentera och jag iddes inte fortsätta riva i det när han förhoppnignsvis sett andras argument. - Tournesol (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 23.39 (CEST)