JoergenB

Varmt välkommen! Tänkte bara tipsa dig om enkel wikiformatering - även om html fungerar, är det enklare med wikiformateringen där kursiv stil årstadkoms med ''två apostrofer'' och fetstil '''med tre'''. Det jag såg var på en diskussionssida, då spelar det förvisso mindre roll... // habj 27 september 2006 kl. 15.04 (CEST)

Jo jag tänkte det var lustigt eftersom du varit aktiv på enwiki. Ursäkta messerschitteriet! Synnerligen skumt i alla fall. Huruvida det blivit likadant om du sparat sidan vet vi inte. Jag har aldrig råkat ut för fenomenet i alla fall. Jag tippar nog på nån liten bugg, inte att du gjort något fel.

En helt annan sak: Mats Halldin har översatt några matteartiklar från engelska utan att kunna nåt om ämnet. Jag vet inte om han fått någon att granska dem åt honom, i andra fall kanske jag pekar honom i din riktning. Hoppas det är OK? // habj 27 september 2006 kl. 15.20 (CEST)

Re: (Hur) är översättning till svenska organiserad?

Inte för att det är viktigt men nicket är habj, inte hajb. Kan kanske underlätta om du söker efter min sida nån gång.

Om du skriver att jag gärna kan svara på min egen diskus, kommer jag ändå att svara här eftersom det är det sätt jag föredrar. Om du vill att jag ska svara på min egen, får du be mig om just det. Nej det är kanske ett tag sedan Mats Halldins matteartiklar - han brukar ge sig på alla möjliga områden han inte kan... undrar du om just dessa får du nog fråga honom själv. Kanske det är utagerat, jag minns bara att han sökte folk som kunde granska men det var ett tag sen.

Att anteckna sig som översättare på Meta gör man nog främst om man är intresserad av att översätta meta-information. Ett typexempel är valet till ledamot av Wikimedia Foundations styrelse, som avslutades för en vecka eller så - där översatte jag stor del av meterialet till svenska, så folk skulle ha en chans att bestämma vilka kandidater de ville rösta på. Vad gäller artiklar finns nog inte så mycket organiserat just vad gäller översättningar. Det finns veckans översättning, förstås. Personer som intresserar sig för ett visst område kan till viss del samla sig inom projekt, men de flesta projekt är ärligt talat rätt döda i så måtto att det som sker sker på andra ställen. Det finns inget som hindrar att man skapar en motsvarighet till en:Wikipedia:Translation into English, förstås. // habj 1 oktober 2006 kl. 01.39 (CEST)

Här finns för övrigt en översättning i behov av restaturering. Spakoj 6 oktober 2006 kl. 22.00 (CEST)

Ämnet har tagits upp på Bybrunnen, men jag tänkte ändå att du kanske kunde vara intresserad av att kika på Användardiskussion:Frederico#Översättningar. // habj 21 januari 2007 kl. 21.11 (CET)

Synpunkter?

Hej! Tills du hittar någon översättning att fackgranska kan du få ha en åsikt här. Spakoj 6 oktober 2006 kl. 21.45 (CEST)

Re: Redigeringskrig på din sida?

Jo, "kakn" var ju en felskrivning som återställdes av misstag tillsammans med allt det andra. Tack för påpekandet, det ska jag rätta till. Orsaken till att någon bestämde sig för omfattande "språkvård" på min sida är nog för att jag skrivit "Detta är en wiki... Du kan gärna redigera min sida, om du tror att jag skulle uppskatta det" på den. I det här fallet föredrar jag mina egna formuleringar - bortsett från "kakn" då - men jag tror det var välment. // habj 9 oktober 2006 kl. 13.54 (CEST)

Lovvärt initiativ

Hej JoergenB! Jag anser att detta var ett mycket lovvärt initiativ. Synd bara att det uppenbarligen inte föll i god jord. Mvh torvindus 14 november 2006 kl. 21.49 (CET)

Nå, vi får väl se vad det leder till... Jag hade inte heller reagerat positivt omedelbart av att få ett antal sådana råd.Jörgen B 14 november 2006 kl. 21.52 (CET)

Fördel/nackdel med primtals-antal-delegater i val

Hellå! Ang ditt inlägg på min diskussionssida: Användardiskussion:Rursus - OK, låt säga att jag faktiskt menade primtal ang. storlek på skiljedomskomittén ... nu var du ju matematiker, och eftersom jag är ringrostig på matematik (LiU Matte 1, 2), vill jag höra litet vad man inom matematiken säger om storlekar på omröstande populationer, val och beslutslåsningar. Mitt intresse i den riktningen är organisationsteoretiska, och eftersom jag är ett datafreak med AI-intresse, vill jag gärna ha synpunkter (renodlat matematiska, hänvisning till matematiska lagar, teorier, subgenres) som ev kan klargöra vad det kan uppstå för sorts effekter i massexekveringssystem. Rursus 17 november 2006 kl. 19.42 (CET)

>>OK, låt säga att jag faktiskt menade primtal

hoppas jag är felskrivet för

>>OK, låt säga att jag faktiskt menade udda tal

Kontakta gärna Användare:Jesper Carlström, (kollega, alltså matematiker vid samma institution vid samma universitet som jag); han har engagerat sig rätt mycket i olika valsystem. (Liksom jag har han egentligen inte riktigt tid med WP nu, men det finns förmodligen vissa möjligheter att du får svar ändå, särskilt om du mailar.) Jörgen B 17 november 2006 kl. 20.17 (CET)

Tackar ödmjukast! Rursus 17 november 2006 kl. 22.01 (CET)

Jag såg nu ditt tidigare inlägg på din diskussionssida. 1 räknas inte som primtal, och har såvitt jag vet aldrig räknats som primtal. Tillråder du primtalet 2? I den konkreta frågan: Om SkilKom skulle ha tre olika varandra uteslutande alternativ, och fördela sig rätt jämnt på dessa, så skulle ett ev. beslut inte vara särskilt mycket värt. Jag tror att man i detta fall bara behöver ta hänsyn till att undvika låsning vid 2 alternativ.Jörgen B 17 november 2006 kl. 20.45 (CET)

OK, jag kan ha fel ang 1 som primtal, men det beror som jag antytt på hur satser och definitioner ser ut om de konstrueras till att innefatta 1 eller ej. Vi säger så här: mitt minne är grumligt, och ett av alternativen: att inkludera 1, eller att exkludera 1, leder till att alla satser och definitioner får endera av utsagorna: "och ett", eller "utom ett" tillagt som bisats, vilket till en början kan vara lustigt, men i längden litet tjatigt... Rursus 17 november 2006 kl. 22.01 (CET)

egentligen, om man (till varje absurda pris) skall undvika låsningar, så skall man välja en sådan grupp vars storlek är (inbördes) primt (eller vaddehetter) gentemot varje valalternativuppställning som kan komma att inträffa. 2 alternativ är förmodligen vanligare än 3 alternativ, så en grupp på 2 pers stöter på problem oftare än en grupp på 3 snubbar-o-snummor. Vill man verkligen vara säker på att sällan få låsningar så är 997 ett ganska bra antal vill jag minnas, men då tar det lång tid att rösta ;-) Jag tror, i skiljedomsförfaranden, att antal alternativ vanligen är 2. Rursus 17 november 2006 kl. 22.01 (CET)

För att inte tala om svårigheterna att samla samtliga 997 samtidigt :-)

Nå, det är bland annat just för att undvika att behöva göra en massa undantag som man inte räknar 1 som ett primtal. Mycket väsentligt är självfallet att primtalen utgör en sorts 'byggstenar' för faktoriseringar av positiva heltal. Jag känner inte till LiU:s gk- och fk-kurser i matematik närmare; ingår möjligen 'entydig primfaktorisering' bland de begrepp som du har träffat på?--Jörgen B 17 november 2006 kl. 22.09 (CET)

Jörgen bad mig kommentera. Jag har inget direkt att tillägga utom att jag inte sett någon framställning där 1 räknas som primtal. Motiveringen, enligt mig, att 1 inte ska vara primtal är följande: definitionen av primtal skulle "egentligen" vara så här: ett tal $a$ sådant att om en ändlig produkt av tal är lika med $a$ så är någon faktor lika med $a$. Enligt denna definition är 1 inte ett primtal, eftersom den tomma produkten är lika med 1, och den har inga faktorer. Problemet med definitionen är att den är krånglig. Därför byter man mot att i stället för godtyckliga ändliga produkter bara använda tomma och två-ställiga produkter. Man säger därför ett tal $a$ sådant att $a\neq 1$ och om $a_{1}\cdot a_{2}=a$ så är $a=a_{1}$ eller $a=a_{2}$.

Rent beslutsteoretiskt har jag inget att säga. Jag vet inte hur SkilKom arbetar men det verkar konstigt att de skulle behöva använda något annat än ett rent voteringsförfarande som i riksdagen (mellan två alternativ), alternativt konsensus. Vid votering mellan två alternativ bör man vara ett udda antal röstande. En variant är att ha en ordförande som inte får rösta men som får avgöra saken när det blivit jämnt i en röstning. Jesper Carlström 20 november 2006 kl. 09.34 (CET)

Positivism

Jag drar av dina inlägg slutsatsen att du inte vet vad positivism betyder, eftersom du drar in positiva och normativa utsagor i frågan.

Positivism kan ha lite olika betydelser, men dessa har gemensamma drag. Först och främst tänker man på Comtes och Saint-Simons åsikt att filosofin bara ska sammanställa andra vetenskapers resultat, framför allt historien, samhällsvetenskapen eller evolutionsteorin. Till denna skola hör Spencer som den främste representanten, men även Marx, åtminstone enligt många tolkningar. En del trodde t.ex. att historien var lagbunden, och därför var framtiden förutsägbar. Andra menade att biologin skulle vara postulat för andra vetenskaper, ofta underförstått för att ge ett naturligt (icke-borgerlig/judisk) samhälle. Inom Frankfurtskolan använder de ordet lite vagare, i betydelsen att samhällsvetenskapen (och väl humanioran) tar efter naturvetenskaps metodologi (vilket de kritiserar).

Positivismen ledde till rättspositivism och därefter till rättsrealismen och värdenihilismen. Det senare uppstod som en särskild rörelse i Sverige i kretsen runt Hägerström, av vilka de mest framträdade gestalterna vacklade mellan nazismen och socialdemokratin, framför allt Lundstedt.

Om att ställa naturvetenskapen, eller evolutionsteorin, högst i den vetenskapliga hierarkin, avvisas av t.ex. Vetenskapsakademien enligt en källa i artikeln ID:

Den mänskliga förståelsen av begrepp som värde och ändamål ligger utanför naturvetenskapens gränser [...] Denna förståelse påverkas av en rad faktorer - vetenskapliga, sociala, filosofiska, religiösa, kulturella och politiska. Företrädare för de olika synsätten bör visa hänsyn mot varandras hållning, samtidigt som de måste vara medvetna om respektive fälts begränsningar.[1]

Inom filosofin och humaniora i stort sysslar man med begrepp och förståelse. Arkivvetenskap, eller vad du tog upp på diskusionssida, är en hjälpvetenskap till historieämnet, men räknas ofta till informationsvetenskapen.[2]

Du tycker att det är lustigt med ordet metaforskning, men inte med metavetenskap. Ankismen tyckte du tydligen var mera rolig än Örebro universitet. [3]

Jag vet inte riktigt vad du hade för syfte med ditt deltagande i diskussionen. Av din raljerande ton att döma (med smilys), får jag dock inte intryck att det var att föra diskussionen framåt eller förbättra artikeln.//--IP 20 november 2006 kl. 17.12 (CET)

Det är utmärkt att du lägger denna diskussion utanför själva artikeln. Som jag påpekat hade diskussionen där glidit iväg en bit från själva frågan om utformningen av artikeln, vilker inte är så lyckligt. När du nu dessutom övergår till att diskutera mina motiv för deltagande i diskussionen, är det ännu mer motiverat att flytta den.

Om du ogillar smileys, så skall jag undvika dem här. Om du skulle ha missförstått det, så får jag framhålla att jag inte menar att jag vill fästa större vikt vid det jag smileybetonar, tvärtom. Din referens till Örebro universitet kan jag av någon orsak inte läsa (jag får bara upp en sida med texten Felaktig länk Länken som du angav fungerar inte, antingen är sidan borttagen eller flyttad. Om du klickade på en länk vänligen meddela ansvarig på den webbplatsen att länken är felaktig); du får gärna kolla upp den; men om den motsvarar en av de 28 'seriösa' svaren när jag googlade på 'metaforskning' så kan jag direkt säga att jag ser dem som mindre lustiga än hänvisningarna till 'ankism' - och självklart mer värda att ta på allvar.

Det är riktigt att jag inte har läst särskilt mycket läroböcker e. d. i filosofi. Jag har vissa egna erfarenheter av forskning - dock inom matematik, som rätteligen inte bör räknas till naturvetenskap - och en relativt bred naturvetenskaplig allmänbildning. Som matematiker är jag inte van att i första hand hänvisa till auktoriteter för begreppsanvändning, utan till att man klargör vilken innebörd man ger begreppet under diskussionen. Jag har bett dig specificera din begreppsanvändning; men också gärna att ge en läsanvisning om du har någon sammanfattande källa som förklarar ditt tänkesätt. Jag skrev:

Du skulle kanske kunna ge en kort förklaring, samt någon referens till en riktig bok som förklarar vad detta 'postpositivistiska' synsätt innebär, teoretiskt och helst med mer explicit naturvetenskaplig tillämpning. Det skulle kunna bli en vettig läsning över julen - tillsammans med en viss bok av Eriatlovs favoritnygnostiker :-)

(Det är möjligt att du retade dig på smileyn. Låt mig då förklara att den syftar på att jag har beställt Den Jesus som aldrig fanns av Roger Viklund, för att själv bilda mig en uppfattning om boken. Du har säkert liksom jag märkt att Eriatlov stöder sig rätt starkt på Viklund; och ja, jag tycker det är litet lustigt att h*n som uttalad ateist så mycket stöder sig på en uttalad gnostiker. Det är självklart inget fel i sig i detta, och skulle knappast vara värt en smiley heller, om inte Eriatlov i andra sammanhang uttryckt ungefär att kristna är för POV för att delta i redigeringen av artikeln om Jesus.)

Jag upprepar detta önskemål. Har du en bok att rekommendera, som går att få tag på, och som förklarar den 'efterpositivistiska' syn du - om jag fattat dig rätt - hävdar numera skulle dominera vetenskapsteorin, så skaffar jag den gärna.

Jag har hört 'positivism' användas i olika sammanhang, bland annat som närmast synonymt med 'empiriokriticism'. En slagning i NE hänvisar till sambandet med bl. a. empirism, men framför allt till Compte. Som svensk introduktör nämns bara Anton Nyström, död 1931; vilket uppenbart är tidigare än den delvis nazianstrukna period du hänvisar ovan. Jag tycker inte att du verkar att använda termen som inskränkt till Comtes 'lära' (som dennna framställs i NE). När du drog in positivismen, så var det i ett betydligt bredare sammanhang. Du avkrävde Eriatlov en positionsbestämning:

Nej det är vetenskapen själv som har sista ordet när det gäller definitionen av vad vetenskap och icke-vetenskap är./Eriatlov 17 november 2006 kl. 11.01 (CET)

I så fall företräder du en vetenskapsteori som kallas scientism eller positivism. Det är dels POV och dels en mycket marginell syn. Dessutom är den politisk.//--IP 17 november 2006 kl. 11.04 (CET)

Såvitt jag kan se gör du en glidning här: Eriatlov hävdar att 'det är vetenskapen själv som har sista ordet när det gäller definitionen av vad vetenskap och icke-vetenskap är', (och hade i tidigare inlägg försvarat empirins roll); vilket visst skulle kunna användas till att försöka positionsbestämma h*ns grundinställning; men inte till någon specifik lära om det mänskliga vetandets utveckling genom tre faser. Idén om att naturvetenskapen ytterst bygger på empirin är allmängods; därmed självklart inte nödvändigtvis korrekt.

Det är möjligt att 'positivismen' i den inskränkta meningen 'Comtes lära och vidareutvecklingen av denna' så småningom framhöll evolutionsteorin framför andra teorier. (Comte verkar att ha varit för tidig för att kunna ha lagt sig till ens med darwinism förrän möjligen i ett mycket sent skede - och den moderna syntesen utvecklades ju först på 1900-talet. Det fanns självklart äldre evolutionsidéer - bl. a. Lamarck (biologisk) och Hegel (historisk); och det mänskliga vetandets tre stadier kan ju ses som en 'evolutionsidé - men jag hoppas att det inte är det du anspelar på.)

Vad gäller användningen av 'positiv' contra 'normativ' i nationalekonomin, så kan jag inte avgöra vad som är rätt och fel. Ett par snabba slagningar på en:wiki gav:

en:Positive: ... In economics a positive statement speaks only about what are predictions of behavior of economic actors and not the normative aspect what what actors should do. See positive economics. (Detta stämmer utmärkt med min 60-talslärobok).

en:Positive economics: ... Such debates are reflected in discussion of positive science and specifically in economics, where critics, such as Gunnar Myrdal dispute the idea that economics can be completely neutral and agenda-free, as positive economics sets out to be. The pursuit of positive economics is often linked to the adoption of logical positivist epistemology in economics, although it can be argued that the positive economics project can encompass a broader of range of epistemological positions that this one.

en:Logical positivism ... The chief influences on the early logical positivists were Ernst Mach and Ludwig Wittgenstein. (Artikeln diskuterar bl. a. reduktionism inom matematiken.)

en:Positive science: ... Positivists (in the humanities and social sciences) on the one hand, advocate a 'value-free' approach to the study of humanity that shares much in common with methods employed in the natural sciences.

Jag tycker nog att det verkar som att användningen av 'positiv kunskap' inom nationalekonomin pekar mot ett samband med minst en relativt vanlig användning av ordet 'positivist' användning. Viktigare, kanske: Observera hur i det sista citatet (och en del annat jag hittade) man hänvisar till 'positivism inom humaniora och samhällsvetenskaper' som en tillämpning av de metoder som (underförstått: allmänt och i dag) tillämpas inom naturvetenskap.

Jag kan heller inte begripa annat än att det fördömande av att undervisa om ID i samband med biologi från bl. a. 67 vetenskapsakademier som du citerar säger precis detsamma. Det fastslår metoderna för att nå kunskap inom inom naturvetenskap i ett stycke; och klargör i nästa stycke att i viktiga sammanhang är inte naturvetenskapen nog (eller ens alltid relevant). Jag tycker att texten är kristallklar; och jag har svårt att se det som annat än en ren felläsning att tolka det som att toleransen det talas om också skulle omfatta den inomnaturvetenskapliga kunskapsgrundvalen. Men kanske det är så att du inte läste den engelska originaltexten; eller du är för ovan vid naturvetenskapligt tänkesätt för att känna igen det näst sista näst näst sista stycket som det allmängods det är. (Observera att det är rätt likt den sammanfattning jag skrev i ID-diskussionen: '...uppfattningen att inom all naturvetenskap kunskap ytterst grundas på försök eller observationer som kan upprepas, och som med tillräcklig noggranhet ger samma resultat oavsett iakttagarens förhandsinställning, då har du EMÅ avfärdat praktiskt taget all modern naturvetenskap. Observera formuleringen 'kunskap ytterst grundas på'; självklart är det inte oviktigt att diskutera hur kunskap struktureras, och hur denna strukturering styr vilka frågor man söker ett 'positivt' svar på; men det ändrar inte frågan om själva kunskapens grundvalar.'

Slutligen, ditt ifrågasättande av mina motiv att delta i debatten: Jag beklagar om du uppfattat mitt inlägg som 'raljerande'. Som du ser mynnade det ut i en önskan att återgå till redigeringsfrågor. Evolutionsteori tillhör mins 'kärnintressen'; och jag har som du kan se inte bara deltagit i debatten utan också redigerat här och i andra artiklar med anknytning till detta ämne. Jag tycker uppriktigt sagt inte att jag har 'svävat iväg' mer än du i denna fråga.

Med vänlig hälsning,--Jörgen B 20 november 2006 kl. 20.28 (CET)

Jag har tyvärr inte hunnit mer än skumma igenom ditt ordrika inlägg. Jag ska svara på några frågor som jag såg. Att du som matematiker inte har hört talas om positivism är inte alls märkligt. Vetenskapens metoder tar nämligen bara upp gällande vetenskap. Positivismen studerar man när man läser 1800-talets filosofiska historia, och aldrig annars. Det har förvisso betydelse för den politiska utvecklingen under 1900-talet, så även för ämnen som inriktar sig på sådant är det relevant. Filosofin ligger som regel några årtionden före den politiska realiteten så att säga, om det får genomslag. För att få en överblick över positivismen som strömning, om du inte har några som helst förkunskaper i filosofins historia, så föreslår jag gärna en gammal klassiker som Alf Ahlbergs filosofiska historia. Den har utgivits i flera utföranden, och riktar sig till nybörjare. Annars kan du läsa Comtes Cours de philosophie positive (som jag själv inte orkat läsa), eller egentligen vilken sammanställning över tankeriktningar på 1800-talet och tidigt 1900-tal som helst.

Vad beträffar dina iakttagelser över hur ordet "positivist" i olika sammanhang använts, är det säkert intressant för lingvister, men det saknar relevans för terminologin för den slags filosofiska strömningar som positivismen hör till. Dessa skolor kan kalla sig precis vad som helst: det är innehållet och inte namnet som är det centrala. //--IP 20 november 2006 kl. 22.41 (CET)

[Redigeringskonflikt]Tack för förslagen! Jag har naturligtvis hört talas om positivism. Det betyder inte att jag har läst nämnvärt mycket filosofi. Vad gäller allmän idéhistoria vet jag väl en smula... men inte ass så mycket som fackfolk. (Jag har trots allt undervisat om matematikens utveckling ett antal gånger; och har ett antal släktingar och vänner som har läst religionshistoria m. m..) Är det rätt uppfattat att 'logisk positivism' och 'positiv vetenskap' enligt din uppfattning inte egentligen alls har med 'positivism' att göra?

Jag är inte just nu främst intresserad av Comte, utan av vad som 'ersatt' positivismen. (Dessutom brukar det vara ytterst svårt att få tag på franska böcker från 1800-talet i stockholmsbokhandlar.) Har du den precisa titeln till Ahlberg; och tror du att den ger en hjälplig bakgrund till modern kritik av empirin som grund för naturvetenskapen? Har du ett mer 'avancerat' förslag på lut, så lyssnar jag gärna på det också.-Jörgen B 20 november 2006 kl. 23.01 (CET)

Du har inte förstått vad det är jag kritiserar hos Eriatlov. Orsaken är att du inte skiljer mellan vetenskapen i praktiken och vetenskapsteorin. Det är inte empirin som grund för naturvetenskapen det handlar om överhuvudtaget! Det handlar om vetenskapsteori! Hela vetenskapen. Om E säger att det är naturvetenskapen som avgör vad som är en godtagbar teori, sysslar han inte med naturvetenskapens empiri, utan är inne på vatenskapsteorins - filosofins - område! Positivismen ledde i vissa kretsar till den logiska positivismen som låg till grund för den analytiska filosofin. Men jag har en känsla av att du inte är intresserad av detta. //--IP 20 november 2006 kl. 23.13 (CET)

Jo, jag är intresserad! Att jag frågar om den logiska positivismen i det här fallet beror förstås på att den var en av grunderna till användandet av 'positice contra normative' i min nationalekonomibok, enligt en:wiki (se ovan); men också på att jag försöker förstå vad du menar, och varför det inte helt stämmer med den vagare bild jag har fått av 'positivism' som ungefär detsamma som 'empirism' tidigare. Jag har länge uppfattat det som att 'positiv kunskap' och 'positivism' varit nära besläktade begrepp (inte bara besläktade termer); du berättar att det inte alls är så; och jag försöker förstå hur det hänger ihop.

Vad du skriver om att det handlar om vetenskapsteori lyfter det på något sätt till ett meta-metaplan. Eriatlov uttrycker sig ofta korthugget och något ideologiserande; men jag kan inte se någon större skillnad mellan hans uppfattning, min uppfattning, och de 67 akademiernas uppfattning - vad gäller naturvetenskaper, bör jag nog tillägga. Du ser skillnaderna; naturligtvis är detta intressant för andra än dig och Eriatlov!-Jörgen B 20 november 2006 kl. 23.36 (CET)

Som sagt: filosofin är som regel - inte alltid, men ofta - före tillämpningen i andra vetenskaper. Inom filosofin blev den logiska positivismen ute iom att Bertrand Russell la grunden för den analytiska filosofin - och det är länge sedan. Till den analytiska filosofin hör även Popper, som avskydde positivismen. Så sambandet är endast historiskt. Gemensamt kan man säga att det traditionellt finns en misstro mot metafysik, men inte heller detta är en regel för den analytiska filosofin. Jag vet inte vad de hade för bakgrund, de 67 som gjorde skrivelsen. Var det, som de bör för att ditt resonemang ska gå ihop, samtliga naturvetenskapsmän? Fanns det inte representanter för vetenskapsteorin alls?

Jag refererar fortfarande till den engelska fulla originaltexten till det fördömande av ID inom skolundervisningen du refererade till angående Vetenkapsakademiens syn. Det är fortfarande 67 vetenskapsakademier världen över som står bakom skrivelsen; och jag är övertygad om att åtskilliga representanter från filosofisk fakultet/motsvarande är med där. Det intressanta är fortfarande relationen mellan det nästnäst sista stycket (det som börjar Scientific knowledge) och de sedan påföljande, som du hävdade hade tillämpning inom själva naturvetenskapen.-Jörgen B 21 november 2006 kl. 02.14 (CET)

I så fall hänger du inte med. Det E menar är att naturvetenskapen avgör vad som är vetenskap. Det ställer sig inte KVA bakom. I deras klass X finns representanter för Humanistiska och övriga vetenskaper samt för framstående förtjänst om vetenskap. E har upprepade gånger hävdat att filosofer ochteologer inte är vetenskapsmän, och att de inte är att lyssna på. Och jag har opponerat mig, för den synen på begreppet vetenskap existerar inte. Och om man accepterar filosofin som vetenskap, accepterar man att det är filosofin som sysslar med den typen av frågor som E tog upp. Inte biologer på en naturvetenskaplig fakultet. Den här diskussionen hade förhoppningsvis inte uppstått om du redan från början insett att du inte hade läget klart för dig. Om du ställer dig emot mig, säger du att det är naturvetenskapen som avgör vetenskapen. För det var det E sa. Lägg dig inte i diskusioner på det här sättet igen, och dessutom - håna inte andra användare som du gjorde mot mig. Dessutom - tänk för och skriv sedan. Stryk dina inlägg så att det finns en rimlig chans att svara. Om du vill diskutera sakfrågorna som kommer upp, så måste du byta stil. Det här totalt är ohållbart. Och vill du väcka upp den logiska positivismen, så får du anordna en seans.//--IP 21 november 2006 kl. 07.59 (CET)

Jag kan förstå att själva frågan kan vara intressant för andra. Men om jag har ett samtal med en, och du kommer in och påpekar på mitt sätt att uttrycka mig till den andre personen, som inte är du, så är du inte egentligen intresserad av att diskutera frågan.

Om du inte kan förstå att "När E säger att det är naturvetenskapsmännen som avgör vad som är vetenskap, gör E ett filosofiskt uttalande om naturvetenskapen, och sysslar inte med naturvetenskaplig empiri", så tycker inte jag att vi bör fortsätta diskussionen.//IP 21 november 2006 kl. 00.30 (CET)

Den här diskussionen håller på att urarta. Jag tänker inte svara ytterligare förrän jag är utsövd.--Jörgen B 21 november 2006 kl. 02.14 (CET)

Vad gäller Eriatlov, har jag diskuterat med vederbörande om denna och närliggande saker vid ett flertal tillfällen tidigare, så om du anser att jag gör en glidning för att du råkat fästa blicken vid en av dessa diskussioner, så måste jag faktiskt invända. Det blir väldigt komplicerat när det kommer utomstående och lägger sig i diskussioner på det sättet. Det är omöjligt att inte lägga in tankegods från tidigare diskussioner när man "på tu man hand" diskuterar på en diskussionssida, och den diskussionen är ju faktiskt riktad till någon. Då bör andra som läser förstå att de inte är adressaterna - därför gör man t.ex. indrag. Med andra ord: om du inte bara känner för att kritisera mig så där i största allmänhet i brist på annan sysselsättning, så leder det inte någonvart att studera mig eller någon annan på det sättet. Det var samma sak när jag diskuterade med Nicke L tidigare. När du kom in i diskussionen och gjjorde din tolkning utifrån dina erfarenheter, blev det mycket märkligt, för mig i alla fall. Och jag tycker inte att Nicke L verkade missförstå mig som du gjorde. Så jag förstår helt enkelt inte varför du la dig i.//--IP 20 november 2006 kl. 22.59 (CET)

Nåja, jag skrev faktiskt en förklaring: "Av samma skäl är det olyckligt om du inte klargör vad du menar här bättre, för att undanröja möjliga missförstånd." Diskussionerna läses ju inte bara av de direkt och akut inblandade. Detta gäller nog i ännu högre grad diskussioner om artiklar. Observera också att ditt första inlägg i tråden Diskussion:Intelligent design#ID är ingen teori kom under korta, konsisa inlägg som behandlade artikelns redigering, av fyra olika användare; faktum är att ditt placerades direkt under mitt. Det är rätt självklart att fler än du och Eriatlov skulle läsa era inlägg.--Jörgen B 20 november 2006 kl. 23.36 (CET)

OK, du verkar att ogärna läsa längre inlägg eller följa länkar. Jag har svårt att svara ordentligt på det myckna du kommer med utan att det blir långt. Jag minimerar därför svaret på den minst fruktbara delen, dina åsikter om vad mina motiv för att diskutera är. Jag är som jag sagt ovan helt allvarligt intresserad; och när jag ifrågasätter en formulering av dig så gör jag det normalt för att jag misstänker att du har menat något annat och gärna vill veta vad. Jag anser inte att stycken med indragningar alltid är ointressanta för andra än de som inlett diskussionen.

Jag drar mina viktigaste frågor igen, så kort som möjligt.

• Eriatlov skriver om hur naturvetenskaperna själva fastställer sina forskningsteoretiska grunder. När h*n anger en grund själv, hänvisar h*n till empiri i botten. H*n följer väl det jag har sett och mött på annat håll; däribland de 67 akademiernas ståndpunkt. Det viktigaste stycket däri lyder:

Scientific knowledge derives from a mode of inquiry into the nature of the universe that has been successful and of great consequence. Science focuses on (i) observing the natural world and (ii) formulating testable and refutable hypotheses to derive deeper explanations for observable phenomena. When evidence is sufficiently compelling, scientific theories are developed that account for and explain that evidence, and predict the likely structure or process of still unobserved phenomena.

(Jag har kommenterat detta ytterligare ovan.) Jag anser att detta är en god, rimlig och tillräcklig sammanfattning av den vetenskapsteoretiska grunden för naturvetenskaperna. Instämmer du?

• Du hävdar bitvis att Eriatlov och alla som håller med h*n (däribland jag och rätt många naturvetenskapsmän) står för en föråldrad vetenskapssyn. Vilken är den bästa referensen du kan ge som förklarar de modernare (icke föråldrade) ståndpunkterna? Är Ahlberg ditt bästa förslag (och boken går att köpa), så gör jag det; men finns det något som mer direkt går på den modernare synen så skulle jag föredra det. Om du förordar Alf Ahlbergs bok, så undrar jag om du råkar ha den exakta titeln till hands.

• • Först och sist ställde jag två frågor som direkt berör artikeln ID (den om pseudovetenskap och den om vetenskapsteoretisk referens) på Intelligent.design. Jag är fortfarande intresserad av svar på dessa frågor, på det diskussionsforumet.

Så till din återkommande kritik av mina frågor runt din kritik av Eriatlov. Jag har uppfattat det som att du dels kritiserar h*ns vetenskapsteoretiska grundsyn, dels att h*n inte tillmäter utomnaturvetenskapliga filosofers insatser större vikt för frågan om naturvetenskapernas grundvalar. Om du menar att det inte är så att du kritiserar Eriatlovs syn på naturvetens grunder utan enbart h*ns syn på vilkas roll det är att fastställa dessa grunder, så var snäll och klargör detta. Det sistnämnda är EMÅ en meta-metafråga som inte är lika intressant för artikeln ID. Den skulle knappast påverka artikeln, och det hade därför varit bättre att flytta bort den från IDdiskussionen. Frågan om Eriatlovs syn på vilka som kan bidra vettigt är relevantare inom andra områden; du kan t. ex. läsa min diskussion av om kristna religionshistoriker kan tas på allvar här (på Eriatlovs sida, inte på t. ex. Diskussion:Roger Viklund eller Diskussion:Jesus). Om du och Eriatlov verkligen har samma vetenskapssyn vad avser biologi, men olika syn på av vilket skäl denna vetenskapssyn gäller, så kan det möjligen påverka frågan om en artikelreferens, men inte mycket mer. Jag tycker inte det verkar att vara så, och försöker förstå var din syn på metafrågan (inte metametafrågan) avviker från Eriatlovs (och förmodligen min och de flesta naturvetenskapares).

M. v. h., Jörgen B 21 november 2006 kl. 10.26 (CET)

Om E säger att "p=1" så kan du inte både säga att E har rätt och säga "p=2". När någon säger "vetenskapen avgör vad som är vetenskap" och med "vetenskap" menar "1", kan du inte förbehållslöst både instämma men meningen och säga att det är "2". När de skriver refutable, ansluter de till filosofen Poppers falsifikationism och avvisar den filosofiska logiska positivismen och dess fundamentala verifikationsteori. Det är med andra ord inte naturvetenskapen som formulerat dessa regler du hänvisar till, och ingenstans står det att det är naturvetenskapen som avgör i det enskilda fallet om något är vetenskap eller inte. Det är alltså filosofin som uttalar sig i frågan. Om synen på den analytiska filosofin, som förordade empirism (OBS! jag skriver inte empiri - det är på ett helt annat plan), kan du läsa i Ahlberg Nyare tidens filosofi. De har tagit till sig den kritiken han anför, och numera ingår både vad Kant definierade som a priori i vetenskapens fält, och även etik och metafysik. Eftersom jag inte orkar leta efter böcker, hänvisar jag till en:Analytic philosophy - sidans uppgifter är inte ifrågasatta. Då har vi det avklarat.

Det jag citerade är alltså fortfarande uttalandet från bl. a. 67 vetenskapsakademier runtom i världen. (Förutom via din egen länk har du två länkar ovan till hela uttalandet.) Du är igen inne på metametafrågan: Vem förfogar över frågan; och definierar nu

Det som gjort diskussionen så omöjlig är att du dels erkänner att du saknar kunskap i frågan och dels hånar mig för att ha fel om det du erkänner att du saknar kunskap om. Jag skulle aldrig gå in i en diskussion om partikelfysik och håna de påståenden som jag inte begriper för att jag saknar kunskap. Jag skulle heller inte kräva av dem som studerat partikelfysik att lära upp mig (och allra minst efter hån) så att jag kan få vara med i diskussionen.//IP 21 november 2006 kl. 12.08 (CET)

Tack för referensen till Alf Ahlberg, Nyare tidens filosofi. Nej, jag har inte sagt att jag saknar kunskap om filosofi, bara därför att jag har uttryckt att du torde ha mer och djupare kunskaper. Tvärtom är jag antagligen bättre allmänbildad på området filosofins historia än en kvalificerad majoritet här i landet; men det är långt därifrån till att ha 'professionella' kunskaper. Vad gäller vissa områden som normalt räknas till den teoretiska filosofin är det t. o. m. tänkbart att jag är mer kvalificerad än du, på grund av mer praktik. Jag påminner om att jag till professionen är matematiker, inte naturvetare; och att det alltså ingår i min dagliga verksamhet att analysera system av definitioner och axiom och undersöka vilka slutsatser man kan dra av dem.

Jag har inte hånat dig. Jag har kommit med vissa ifrågasättanden och nog också med viss kritik av några av dina utsagor. Inget av detta har varit avsett som hån. Jag utgår som en självklarhet från att du inte tolkar all kritik av dina uttalanden som hån. Du får gärna peka på vad det är som du uppfattat som hånfullt; om jag oavsiktligt har sårat dig så ber jag om ursäkt.

Jag har inte heller ifrågasatt dina motiv till att diskutera.

Örebro universitet ger bl.a. träffsidan 2 om man söker på Google. Hur som helst leder de flesta träffar till forskningsråd och universitet, så eftersom du hängde upp dig på ankism, och bortsåg från dessa högst seriösa sidor, är mitt intryck bestående att jag inte kan utgå från att du hade goda avsikter.//--IP 21 november 2006 kl. 13.39 (CET)

Så länken som tyvärr inte gick att följa kom från en Googlesökning på Metaforskning? Om du läst allt jag skrev om detta på ID-diskussionssidan, så såg du att jag ingalunda stannade vid ankismen. Efter att ha avfärdat dess relevans gick jag vidare och både sammanfattade resultat och gav flera seriösare länkar. Vidare valde jag ut den av länkarna som jag gissade skulle bäst motsvara det jag trodde du var ute efter, eftersom det var av en författare som pläderade för mer metaforskning, inte mindre, tog ut den 15 sidor långa artikeln, och läste den. Allt detta nämnde jag på ID-diskussionssidan. Bland de artiklar jag ögnade igenom var

[4] som gissningsvis är det den defekta örebrolänken ledde till.

Re: Wikispecies

Hej Jörgen!

Finemang med babelalternativen! Och nej, jag känner bara till fyra stycken svenskar/svenskspråkiga på Wikispecies: du, jag själv, Dan Koehl och finländaren Gyllenhali – sistnämnda har jag inte växlat information med, men han "babellistar" sig numera under sv på Wikispecies... :-) Rimligen finns det dock en hel del fler svensktalande där; hur man får fatt i dem vet jag emellertid inte.
Tommy Kronkvist 24 november 2006 kl. 00.15 (CET)

Avlägsnande av röda länkar

Har du något exempel på det där med avlägsnande av röda länkar? Om det görs bara för att få bort röda länkar är det IMHO direkt dåligt. Det kan dock göras av andra skäl, som att man ansett att ämnet inte förtjänar en artikel. Beroende på sammanhanget är det till exempel inte alltid vettigt att ha namnen på alla personer som nämns länkade, och ibland avlänkar man smådetaljer inom ämnet som bättre kan anvhandlas i den artikel man befinner sig på. I det sistnämnda fallet borde man dock samtidigt göra en omdirigering... som sagt, har du exempel tittar jag väldigt gärna på dem! // habj 21 december 2006 kl. 09.31 (CET)

Nja, inga vana användare vet man aldrig men jag tror inte det är vanligt. // habj 21 december 2006 kl. 18.27 (CET)

Flytt till omdirigering

Är du säker på att du inte kunde flytta Svenska medeltida ballader? Om Svenska Medeltida Ballader bara innehöll en omdirigering till Svenska medeltida ballader utan någon annan historik så borde du kunnat genomföra flytten fast du inte är administratör. /82.212.68.183 21 december 2006 kl. 17.31 (CET)

Skulle just säga detsamma. Den ändringen infördes för kanske ett är sen. // habj 21 december 2006 kl. 18.15 (CET)

Jag är inte alls säker. Jag gjorde någon gång ett försök med detta och misslyckades – och jag minns nu inte om det var här eller på en:wiki. jag har sedan inte försökt mig på detta igen. Nästa gång testar jag först och ber om hjälp bara om jag misslyckas!--Jörgen B 21 december 2006 kl. 18.21 (CET)

Språket i Moldavien

Jag måste protestera mot din beskrivning av min åsikt på annan plats (Begäran om åtgärder). Det är inte alls så att jag uppfattar valet som självklart, tvärtom. Men som du själv konstaterar: "Frågan om 'moldaviska' är ett eget språk eller en slags rumänska är politisk". Det håller jag till 100 % med om. Vad jag vänder mig emot är uppfattningen att valet av något annat uppslagsord än Chisinau skulle kunna kallas "opolitiskt". Det är, som jag påpekat flera gånger, faktiskt så att svenska statliga myndigheter använder formen Chisinau. Min uppfattning är att bl a därför bör även Wikipedia göra det. Men självklart är det inte, långt därifrån. Det är ett genomtänkt ställningstagande.// Left Hook 23 december 2006 kl. 20.54 (CET)

Skickade iväg ovanstående innan jag såg ditt meddelande. Jag hade faktiskt inte tänkt diskutera den här språkfrågan vidare. Mitt syfte var endast att peka på ett komplext problem och sedan överlåta diskussionen till mer meriterade formaliabyggare och regelsnickare. För mig känns en exonym som den överlägset enklaste och minst politiskt laddade lösningen på det hela. Men det är inte så att jag tänkte lägga ner någon större energi på en argumentation för det. Det finns viktigare saker att göra på Wikipedia. Det är ett antal usla (och helt obefintliga) artiklar inom mina intresseområden som behöver bättras på. Inte minst för att motsvarande artiklar i NE oftast är ännu sämre. God Jul förresten. :o) //Left Hook 23 december 2006 kl. 21.14 (CET)

[[REDIGERINGSKONFLIKT]]

OK, föredrar du att vi tar diskussionen här?

Diskussioner om vem som sade vad är lätta att gräva ned sig i. Vad jag menade var att du framställde det som fakta att språket officiellt skulle vara separat. Du skrev: Det känns dock en aning störande att man är så noga med språket i detta fall där språket ju faktiskt officiellt heter moldaviska. Man bryr sig alltså om vad staden heter officiellt men ignorerar samtidigt att språket precis lika officiellt heter moldaviska. Jag invänder mot den sakbeskrivning du ger där.

I allt jag skriver nedan avser "språket i Moldavien" bara de rumänska dialekterna eller de med rumänskan närbesläktade latinska språkformerna, vilket man nu föredrar att kalla det. Det finns - som du nog vet - en mycket stor rysktalande grupp, samt bland annat ukrainska och ett altaiskt språk (gagausiska) som betydande minoritetsspråk.

När jag första gången besökte Chişinău, så frågade jag en hel del om språk och politik. (Jag tog också med några gamla rumänska språkböcker.) Det svar jag fick då var klart och tydligt att man officiellt hade beslutat att definiera språket som rumänska, inte som moldaviska. Den bakgrund jag fick mig till dels omfattade en orolig historia, där området ibland tillhört Rumänien, ibland Ryssland/Sovjetunionen, och ibland delats mellan dessa - och om jag förstod det hela rätt, så följde skiljelinjen mellan Transdnjestr och (resten av) Moldavien i hög grad en sådan gammal uppdelning. Man berättade också om förlusten av kustområdet vid Svarta Havet.

Vad gäller själva språket: När (hela) Moldavien kom att ingå i den Moldaviska Sovjetrepubliken efter Rumäniens landavträdelser andra världskriget, så deklarerades officiellt att språket var ett eget språk, skilt från rumänska; och man införde det kyrilliska alfabetet som enda sätt att skriva detta språk på. När Moldavien proklamerat sin självständighet, så hade man för första gången på länge möjlighet att diskutera frågan rätt så demokratiskt. (Moldavien har fått höga betyg i rankningar av de forna sovjetrepublikerna för graden av demokratisering, samtidig som man fått väldigt låga ekonomibetyg.) Självklart förekom olika uppfattningar. Bortsett från i Transdnjestr, där man behöll de språkliga reglerna (och skolböckerna) från Sovjettiden, bestämde man sig dock för att språket var rumänska.

Av det jag har förstått av mina moldaviska vänner - varav dock de flesta hade ryska som modersmål – har 'rumänskan i Moldavien' ett delvis avvikande ordförråd, men skiljer sig inte i övrigt från andra rumänska dialekter. (Jag antar att det är ungefär som rikssvenska 'kulspruta' visavi det finländska ordet 'maskingevär' för samma sak.)

Två saker har delvis krånglat till bilden. För det första försöken att nå en lösning på konflikten om Transdnjestrs status. I det sammanhanget har det framförts att man skulle kunna se moldaviska och rumänska som två olika språk som båda talas i Moldavien. Det andra är att neokommunisterna (eller vad man skall kalla dem) vann valet i Moldavien för några år sedan; och de var åtminstone i början mer inställda på att närma sig Transdnjestrs hållning. Efter bland annat ett (enligt mina vänners POV rätt klumpigt) ryskt medlingsförslag till regionalisering av Moldavien, verkar även neokommunisterna ha närmat sig de tidigare officiella ståndpunkterna.

Så, jag vet faktiskt inte om den neokommunistiska riksdagsmajoriteten och regeringen införde en officiell ändring i frågan om huruvida språket var 'rumänska' eller 'moldaviska'; men så länge man behåller det rumänska alfabetet och den rumänska ortografin, torde detta inte vara av avgörande betydelse. Som du kan se genomfördes en folkräkning för ett par år sedan, där man dock inte skilde på 'nationalitet' och 'språktillhörighet' på ett klart sett, vilket tyvärr gjorde den rätt oanvändbar för att avgöra denna fråga (Många invånare ser sig som 'moldaver som talar rumänska', och deras klassifikation i folkräkningen kunde bli tillfällig eller bero av utfrågarnas preferenser.) I alla fall visste jag inte förut; men jag noterar att du låter mycket säker på att 'språket officiellt är moldaviska'. Har du hämtat uppgiften från svenskt eller moldaviskt håll? Jag tar mycket gärna del av dina källor, om det går!

M. v. h., Jörgen B 23 december 2006 kl. 21.47 (CET)

Kolla vart länken för moldaviska i artikeln Moldavien leder. Jämför sedan den artikeln med den här: [5]. Notera även skillnaden i källhänvisningarna. Meddela gärna vilka källor den svenska artikeln anför om du hittar några. Left Hook 23 december 2006 kl. 22.26 (CET)

Balladprojekt?

Nej jag har inte sett någon konsensus angående (album) eller (musikalbum), jag har nog inte varit helt konsekvent själv där. Se Wikipedia:Namngivning för mer info. Jag tycker nog att (musikalbum) är att föredra. Det bästa är att De två systrarna får bli en artikel där det mest allmänt kända uppslagsordet för huvudprioritet. Om det bara finns ett annat uppslagsord kan man direkt hänvisa till det i artikeln. Om det finns flera olika kan man istället använda {{andra betydelser}}-mallen. Anledningen till att jag ändrade länken till De två systrarna (ballad) var att jag inte visste om det fanns flera betydelser utöver balladen och musikalbumet eller vilken av dem som var mest allmänt känd. Om det bara finns dessa två uppslagord är det kanske bättre att balladen får huvudartikelnamnet och skivan får ändelsen (musikalbum).

När det gäller balladprojekt så låter det onekligen intressant, däremot vet jag med mig att jag inte är en person som kan hålla intreset uppe för en sak speciell länge. Jag förflyttar mig mer i ett planlöst, förvirrat sätt runt en väldigt bred flora av artikelkategorier. Jag tror därför inte att jag kan bidra på ett systematiskt sätt till detta eller andra projekt men jag bidrar gärna lite då och då när andan faller in. När det gäller listor har jag en nästan sjukt intresse av långa listor, något som jag försökt hålla tillbaka de senaste månaderna. När det gällde Child Ballads blev frestelsen tyvärr alltför stor ;). Mason 27 december 2006 kl. 14.48 (CET)

Sorry missade det med balladterminologin, Det bästa är nog att ha en begreppsordlista liknande Botanisk ordlista och länka dessa ord dit. Om jag hittar danska, tyska eller norska ballader så skapar jag gärna en trevlig lista ;). Har du sett denna c-uppsats? [6] Kanske får vi se en uppdatering av SMB snart? Mason 27 december 2006 kl. 17.35 (CET)

Jag experimenterar just nu med Balladterminologi, men som du kan ser på dess diskussionssida så är jag mycket intresserad av hjälp. Jag skall med glädje kika på den botaniska ordlistan, så snart jag lagt in din nya länk i SMB-artikeln itself.

Jag hade inte sett länken, bara hört rykten om fyndet. Tack!

(Faktum är att från början planerades att utöver de nu färdigställda 5 banden utge ytterligare 4 band med bland annat källor och kommentarer; och i det sista av dessa också ett supplement. Det hela blev för mastigt, och idén om band 6 till 9 är nog övergiven för gott, tyvärr. Annars är ju detta typiskt sådant som skulle platsa i supplementet.)--Jörgen B 27 december 2006 kl. 17.44 (CET)

Så att exempelvis liten skulle omdirigera dit? Blir inte det ganska konstigt, sett ur hela uppslagsverkets synvinkel? Om projektet låg på en alldeles egen wiki vore det självklart. Här är jag tveksam. // habj 27 december 2006 kl. 17.49 (CET)

[Redigeringskonflikt]Nja, jag tänkte mig egentligen inte en omdirigering av ordet liten i sig, utan att man skulle skriva t. ex. {{balladterm|liten}} i texten, och att detta skulle expanderas till eller omtolkas som liten, alltså [[Balladterminologi#Liten|liten]]. Är det en dum eller owikig idé?--Jörgen B 27 december 2006 kl. 18.02 (CET)

Nej liten bör inte omdirigeras dit! Länken bör se ut så här:[[Balladtermenologi#liten|liten]] Mason 27 december 2006 kl. 17.59 (CET)

Sisådärja! Jag har nu skapat Mall:Balladterm och lagt in referenser till Balladterminologi med hjälp av mallen i de två första balladartiklarna, Riddar Stigs runor och Sömnrunorna. Litet klumpigt, men fungerar, tycker jag (bortsett från att balladterminologin är stubbigt eller inte alls inskriven, förstås). Vad tycker ni?--Jörgen B 27 december 2006 kl. 21.30 (CET)

Om jag skall vara ärlig så förstår jag inte riktigt relevansen av den nya mallen. Det är inte mycket jobbigare att skriva ut länken än att skriva mallen och dessutom kan det vara så att ordet i artikeln inte helt överensstämmer med ordet på balladterminologisidan. Man bör också vara försiktig med användningen av mallar eftersom det kan göra det svårare för nya användare att redigera artiklar och eftersom vad jag kan se så fyller inte mallen inte fyller en så väldigt stor funktion - jag skulle överväga att inte använda den. Mason 28 december 2006 kl. 00.53 (CET)

Tja. En fördel med en mall är att om någon lyckas hitta ett smartare sätt att länka till enstaka ord, så behöver man inte ändra de ställen man åberopar den på, bara själva mallen (och kanske artikeln). Likaså kan man flytta balladterminologi utan trassel.

Jag är faktiskt litet frågande inför Botanisk ordlista; det verkar som om den är gedigen och innehåller en stor vokabulär, men nästan inte används direkt; titta på 'sidor som länkar till den'. Det kan bero på att man helt enkelt måste länka till hela artikeln, eller också ändå skriva en separat sida för varje ord. I flera fall tycks man ha 'förenat det sämsta av två möjligheter' och skapat en sida för (nästan) varje term på listan – men gjort denna till en transportsida till hela listan. Så hänvisar man till hela listan medelst dubbel indirektion.

Jag tycker nog att någon mall kan fylla en vettig funktion, särskilt om man lägger ut balladtexter direkt på någon wiki. Språket brukar faktiskt bereda särkilt ungdomar vissa svårigheter. (Jag noterar att psalmboksprojektet tycks ha 28 specialmallar; se Kategori:Psalmverktyg. Riktigt så roligt har jag dock inte tänkt att vi skulle ha det...)

Men, som sagt, 'min' mall är inte heller idealisk. Dessutom har jag nu hittat en mall Mall:Inlnk som verkar att vara litet mer flexibel (men fortfarande bara använda wikis ankarfunktion). Jag har funderat på att göra om 'min' mall till antingen ett anrop av Inlnk med förinskrivet förstaargument, eller också låna valda delar av källkoden.--Jörgen B 28 december 2006 kl. 01.28 (CET)

Jag vet att det är lite "off-topic", men inte helt fel. Det vore bra ifall det är fler som är med och diskuterar innan vi gör om medeltidsmusik och Medeltidens musik. Titta in och tyck till på Diskussion:Medeltidens musik. /Mikael Lindmark 17 januari 2007 kl. 17.20 (CET)

Medlare

Mycket bra initiativ att du skrev upp dig som frivillig medlare på Wikipedia:Begäran om medling! Jag hoppas att isen har brutits och att fler kan anmäla sig./Nicke L 27 december 2006 kl. 19.22 (CET)

Tack! Det borde finnas en hoper personer utanför skiljenämnden med intresse för detta; till exempel de som ställde upp men inte valdes! (Ni som valdes till 'skiljepersoner' bör väl knappast gå in ens om ni känner för den extra arbetsuppgiften, eftersom det finns en risk att ärenden går vidare till er efter att medling misslyckas?)--Jörgen B 27 december 2006 kl. 19.28 (CET)

Vi diskuterade detta inom skiljedomskommittén och det framfördes då att det var bättre att vi inte anmäler oss som frivilliga medlare, vilket verkar vettigt./Nicke L 27 december 2006 kl. 19.33 (CET)

Instämmer med Jörgen B här. Risken för jäv är alltid överhängande vid multipla befattningar, och man bör som enskild endast sitta på "en stol" vid varje ärende. Att en medlare ibland kan behöva utomstående medling, är väl i sin tur en följd av nämnda jävsrisk. Så likt samhällets förfarande i övrigt, är min yrkan i hanteringen av desssa skiljeärenden. Merkurius 28 januari 2007 kl. 18.20 (CET)

Matematiker sökes!

Hej, vad jag har förstått är du matematiker. Det har dykt upp en fråga av matematisk art på sidan Diskussion:Pyramid (matematik), där jag inte ens begriper frågan och än mindre kan svara, så jag kastar mig över första bästa matematiker ;-). Det är en rätt kort och koncis fråga, så det borde inte ta många minuter att reda ut det hela. Hoppas att du har tid att titta till artikeln. //Lelle1987 29 december 2006 kl. 01.56 (CET)

Tack för informationen! Jag har svarat på Birdie Nam Nams fråga; få se om h*n uppskattar svaret...--Jörgen B 29 december 2006 kl. 15.10 (CET)

ang. systemet för var diskussioner hålls

Apropå vad du skrivit på annat håll - och helt löskopplat från det ämne saken gällde där. En del av nedanstående vet du redan, så jag hoppas att du inte tycker jag skriver dig på näsan sådant som du redan vet.

I allmänhet hålls diskussionerna på diskussionssidor i anslutning till den artikel/de artiklar det gäller. Bybrunnen är en central diskussionsplats och det finns också en (sorgligen underanvänd) maillista men huvuddelen av "besluten" fattas i redigering av själva sidorna ibland stöttad av diskussioner på tillhörande diskussionssida. En del brukar kunna samlas på projekts och liknande diskussionssidor. Det finns alltså ingen som helst möjlighet att ha koll på alla diskussioner, och det ska man väl på ett sätt vara tacksam för... vill man dra intresse till en diskussion, får man nog själv se till att droppa länkar till den på relevanta ställen. Ibland ser man en åsikt att alla diskussioner borde centraliseras så "alla" kan hitta dem. Enligt min åsikt är det mycket mycket viktigare att de som intresserar sig för ämnet över tid hittar diskussionen, och därför bör diskussioner i allmänhet placeras i anknytning till det ämne de avhandlar.

Förvirring över var man hittar saker är alltså fullt normalt och ingenting att oroa sig för.

Vad gäller mera principiella frågor är det synd att maillistan är så lite använd. Dess arkiv är ju till och med sökbart, och man kan kolla där utan att prenumerera på listan. Projekt på övriga språk förefaller använda sina maillistor bra mycket mera flitigt än vi.

Förresten vill jag minnas att du var förvirrad över diverse förkortningar som folk slänger omkring sig? Förmodligen kan du hitta de flesta av dem på Wikipedia:Genvägar. // habj 2 januari 2007 kl. 13.48 (CET)

Jag hoppas att jag inte kommer att se dina kommande huvudutstickanden på AAB. Jag hoppas nämligen ha viljestyrka nog att låta bli att läsa sidan framöver. Är van att vara en av få som röstar emot och ännu färre som röstar emot med motivering, och sånt får man skit för. Blir det så även den här gången, tänkte jag åtminstone inte läsa skiten. // habj 2 januari 2007 kl. 14.15 (CET)

... och det hade jag förstås inte. jaja. // habj 3 januari 2007 kl. 15.23 (CET)

Hehe nja, det rör dig nog mest om dålig självdisciplin... // habj 3 januari 2007 kl. 15.31 (CET)

Apropå tidigare språkdiskussion

Förteckning över svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland. // habj 2 januari 2007 kl. 14.47 (CET)

Det gläder förstås en sann besserwissern. // habj 18 januari 2007 kl. 00.41 (CET)

Medling accepteras

Hej JoergenB! Jag (och även Zman) har accepterat ditt medlingserbjudande på sidan om "begärda åtgärder". Mezjuev 16 januari 2007 kl. 11.09 (CET)

Om medling

Jag var in på engelska wikipedias "mediation cabals" IRC-kanal, alltså den mer informella medlingen som IMHO mera liknar det vi försöker åstadkomma nu. Jag fick några länkar att fundera på: en:Wikipedia:Mediation Cabal/Suggestions for mediators - en:Wikipedia:Resolving disputes - första versionen av mediation cabals sida. Resten tror jag att jag ska försöka fundera kring på maillistan, någon av de kommande dagarna. // habj 23 januari 2007 kl. 01.24 (CET)

Jag har gjort om Wikipedia:Medling närmast totalt. Titta på det, och säg vad du tror och tycker på diskussionssidan (alternativt var djärv och skriv om direkt, förstås). // habj 7 februari 2007 kl. 04.05 (CET)

Mattekrafs

När du åter har tid och lust med sånt här, har du möjligen lust att titta på Egenvärde, egenvektor samt diskussionssidan? // habj 25 januari 2007 kl. 12.34 (CET)

Re: Sankte Staffan

Du kan alltid utgå från att du kan återställa mina redigeringar om du ogillar dem, utan att det ska ses som en krigsförklaring! Om du gör det utan att på något sätt kommentera vad du gör och varför tycker jag nog det är lite fult, men återställa och ta det till diskussionssidan är helt OK om du frågar mig. Som sagt anser jag inte att det går att enbart diskutera fram saker; det är redigeringarna på själva sidan som är viktigaste medlet för att nå konsensus/samsyn, om du frågar mig. Folk som blir förbannade för att man redigerat en sida och kräver att man ska återställa förstår jag mig inte på. Se det lilla flödesschemat på en:Wikipedia:Consensus. Jag kan också rekommendera en:Wikipedia:BOLD, revert, discuss cycle om du nu skulle tycka du har för lite att läsa, hehe.

Vad gäller sidan ifråga håller jag nog inte helt med dig men vet inte om jag ska orka bry mig mera i saken. Jag lovar inte att hålla mig därifrån, alltså, men krig lär det knappast bli.

Vad gäller att slå ihop sidhistorik: hm, jo alla administratörer har samma verktyg där men jag har aldrig gjort en sådan hopslagning. Sånt gick inte, förra gången jag hade adminbehörighet. Iofs kan du ju be någon annan göra det, men ber du mig ska jag nog experimentera lite på undersidor i min egen användarnamnrymd först. // habj 27 januari 2007 kl. 03.18 (CET)

Jo, "enbart" var en nödvändig del av resonemanget som föll bort.

Men, vad är det du vill ha hopslaget då??? // habj 27 januari 2007 kl. 03.37 (CET)

Jag har nu skrivit en alldeles för lång radda på Diskussion:Sankte Staffan. Själv har jag nyligen fått den här länken Walled garden, som ligger på wiki-pappan Ward Cunninghams wiki. Jag tycker mig känna igen fenomenet från flera användare som sysslar intensivt med ett eller några projekt. Något att fundera lite på? // habj 27 januari 2007 kl. 17.37 (CET)

Polen1939

Hej,

Jag vill bara passa på att berömma dig för dina insatser i medlingen om Polenkonflikten. Framför allt gillar jag hur grundligt du började medlingen. Om du går tillbaka till det sättet snarare än att acceptera deras konflikt kommer du snart att ha löst saken. Bra jobbat!//Hannibal 29 januari 2007 kl. 10.48 (CET)

Ändra vad du ändra vill...

... men skyll inte på mig! Om du skriver på diskussionssidan att du inte håller med, och ingen kommenterar på fem dagar... kan ingen människa klaga på dig för att du ändrar tillbaka. (Eller ingår du i själva verket i 0RR-klubben? Man ska aldrig återställa? ;-)

Vad gäller wikiuppehåll och halvuppehåll så skriver jag helst min egen text, men tack för erbjudandet. // habj 12 februari 2007 kl. 02.40 (CET)

Artikel/metasidsdiskussionen ser jag som rätt ställe, främst för att jag inte ser ett sådant meddelande som riktat till den person vars text man ändrar utan till alla som intresserar sig för sidan.

1RR-klubben är mig bekant sen förut.

Nu lägger jag ner denna diskussion. För mig har den inte den digniteten att jag orkar lägga engagemang på den just nu. Fridens liljor! // habj 12 februari 2007 kl. 12.38 (CET)

Begäran om skiljedom

Hej JörgenB! Jag har sett din undran och föreslår att du meddelar parterna om din begäran och skriver in det på WP:BOS (i det förra ärendet var det anmälaren som meddelade parterna). Sedan ska jag lämna besked och försöka få övriga ledamöter att göra det också./Nicke L 16 februari 2007 kl. 12.27 (CET)

Fixat. Jörgen B 16 februari 2007 kl. 19.15 (CET)

Vad gäller

att "sidan för att inte utse riktlinjer" inte fungerar och bör tas ur bruk - jag ska be Sannab, som en gång skapade sidan, kommentera saken. Vad gäller jävssidan i övrigt återkommer jag. Om du har en kort sammanfattning av vad du ville med den kanske det är lämpligt att lägga in den på själva sidan? i dess alldeles första mening, eller så, så att det tydligt framgår. // habj 2 mars 2007 kl. 09.25 (CET)

Och jo, givetvis är det tidsmässiga sambandet med din redigering på sidan ingen slump. Då kommer den ju upp i min övervakningslista, och jag inser *suck* verkligen dags att ta itu med den där gamla surdegen. // habj 2 mars 2007 kl. 09.26 (CET)

Mina ursäkter för otydlighet. Jag tänkte på att "en av mina huvudpoänger att en administratör aldrig skall räknas som jävig i en konflikt bara därför att h*n dras in i en ny konflikt på grund av sina försök att ingripa" - om det nu är en huvudpoäng, så framgår det verkligen inte vid en inte alltför djupgående läsning. Jag lovar att jag ska lägga ner lite mera tid på den sidan senare. Tills dess ser jag faktiskt vidare diskussion som rätt meningslös. Det är ju själva sidan det handlar om - hoppas jag? och din kritik mot mig blir säkert mer välriktad om du väntar tills jag skrivit något på sidan som du inte kan hålla med om. Som vanligt tar jag inte illa upp om någon återställer mina redigeringar. // habj 2 mars 2007 kl. 15.11 (CET)

Uppenbarligen förstår jag inte ett ord av vad du skriver på min diskussionssida, och framför allt varför. // habj 2 mars 2007 kl. 15.54 (CET)

Ähm bra, tack. Jag har redan sagt [7] just det tror jag? // habj 2 mars 2007 kl. 17.35 (CET)

Nå, det var ju en förklaring (men om du inte sett att jag redigerat sidan, hur kom du på idén att skriva på min diskus öht? mystiskt.

Brevinlägg? Jag förstår ingenting.

Sluta påstå på Bybrunnen att jag är ute efter att få Agneta bannad. Du förolämpar mig grovt. Jag fattar inget av vad du håller på med. Om ditt syfte är att irritera mig, lyckas du. // habj 2 mars 2007 kl. 18.57 (CET)

Jag vill verkligen, verkligen att det där arrangemanget ska bli lyckat. Ditt skitsnack hjälper inte direkt till. // habj 2 mars 2007 kl. 19.15 (CET)

" Om du menar att Skikom borde ha beslutat att omedelbart stänga av vissa användare för all framtid, och verkställt detta direkt, så faller sig sakerna litet annorlunda; men du behöver fortfarande ha någon som verkställer besluten. Är det det du menar?"

Varför i fagerholm skulle det vara det? Var har du fått det ifrån? Varför insinuerar du sådant? Jag försökte efter detta verkligen förklara vad det hela skulle handla om. Sen fortsätter du om att det hela ska urarta till att behandla hebefili. Förklaringen om att du inte sett min 18 timmar gamla redigering är begriplgi, men vad gäller Bybrunnen beter du dig konstigt och skyller ifrån dig. Nej, jag har verkligen inget skäl att tala med dig. Tack för att du ger ett gott initiativ dålig image. // habj 2 mars 2007 kl. 20.29 (CET)

Skilkom-artiklen på Anslagstavlan

Hej, Jag har gjort vissa ändringar baserat på dina punkter. Du får gärna ta en titt. --sanna 3 mars 2007 kl. 15.24 (CET)

Mall:Anv

Upplysning: jag stör mig på att du använder Mall:Anv när du skriver svar på vad jag skrivit. "habj" duger ypperligt; alla fattar vem som avses. Varför ska det länkas öht? och om du prompt vill, är [[Användare:Habj|]] bara sju (7) tecken mer att skriva än {{anv|habj}}... Jag medger att jag POINT:ade när jag länkade ditt nick fyra gånger i ett meddelande; det var dessutom meningslöst eftersom meddelandet inte gick fram. // habj 3 mars 2007 kl. 18.09 (CET)

Mina planer för hur det hela ska styras upp så det inte går överstyr tänker jag inte redogöra för på Bybrunnen. Jag är less på att minsta molekyl ska ifrågasättas. // habj 3 mars 2007 kl. 18.13 (CET)

Ett till förslag på konstruktivt beteende, förutom att själv lägga förslag:

"Jag ser en viss risk för att det här kan urarta. Hur minskar vi risken för detta?"

// habj 3 mars 2007 kl. 18.40 (CET)

Medlingshistoria

Jag har gjort ett första försök att skissa på Wikipedia:Konfliktlösningshistoria. Jag ber dig att korrigera stycket om medling och dess nuvarande situation; du vet läget, inte jag. I detta avseende är min första skiss inget att bry sig särskilt mycket om ordvändningarna i. Var djärv! // habj 5 mars 2007 kl. 12.59 (CET)

Ang. Garvarn

Skriver angående användare Garvarn som på sin användarsida påstår att jag på något sätt forcerat fram hans avstängning. Eftersom detta inte är sant undrar jag om det är okej att skriva saker som är osanna och/eller som smutskastar andra användare på sin användarsida. (Jag har tidigare skrivit till Andejons om detta utan svar, och försöker därför hos dig) //// Manthrax 5 mars 2007 kl. 16.03 (CET)

Hej Manthrax!

Jag tittade på Garvarns sida, och jag tycker personligen faktiskt inte att detta behöver föranleda ytterligare åtgärder. Det är visserligen mycket olämpligt att peka ut andra användare vid namn; men Garvarn har ju uttryckt en åsikt, och den har inte stått oemotsagd. Du invände på h*ns diskussionssida, vilket lett till ett längre meningsutbyte (som jag dock inte har läst mer än delvis); och den diskussionen står ju kvar. Den som är kunnig nog för att hitta användarsidan är också kunnig nog för att titta på användardiskussionssidan, om h*n reagerar på något.

Detta är alltså min personliga åsikt. När jag skriver att det är "mycket olämpligt" så menar jag förstås att det vore lika olämpligt av dig om du svarade med kommentarer om Garvarn på din sida. Faktiskt ännu olämpligare, eftersom man i så fall kunde misstänka att du skulle göra det för att plocka en poäng.

Det kan finnas andra som bedömer Garvarns tilltag annorlunda än jag, och du kan naturligtvis gå vidare för att se om någon reagerar som du önskar. Jag skulle dock starkt avråda dig från det. WP:TÅG är en av våra mest grundläggande regler. Att Garvarn väljer att ta upp att h*n blockerats för brott mot TÅG, och dessutom skyller ifrån sig på att h*n 'provocerades' till det, kommer inte att ge h*n många sympatier. Det är mest för sin egen skull, inte för din, som h*n borde ta bort meningen. Den där meningen får h*n, inte dig, att framstå som en bråkstake. Däremot kommer du att uppfattas som bråkigare, om du ilsket tar upp Garvarns dumhet i ytterligare inlägg.

Jag har nu också lagt upp Spiritism på min bevakningslista.

För övrigt rekommenderar jag att du signerar diskussionsinlägg med ~~~~ (vilket fungerar utmärkt om du inte råkar vara utloggad). För att ungå autoutloggning kan man kryssa en ruta om att bli ihågkommen, när man loggar in. Med vänlig hälsning, Jörgen B 5 mars 2007 kl. 17.30 (CET)

Tack för din åsikt Jörgen. Jag är inte ute efter någon speciell åsikt, bara en opartisk bedömning vilket jag anser mig fått och är nöjd med. Om jag glömt signera några inlägg är det endast ett resultat av slarv och inte okunskap, jag ska försöka bättra mig om jag missat det någonstans. //// Manthrax 5 mars 2007 kl. 17.51 (CET)

Tack för Ditt meddelande Jörgen! Du är medveten om att Manthrax tidigare kritiserats av administratörer för sina systematiska TÅG-hot? Är TÅG verkligen tänkt som ett verktyg för att plocka bort källbelagda texter till förmån för godtyckliga texter? Jag har för mig att det står någonstans att det är lämpligt att diskutera ändringar innan man gör dem om den äldre texten har källa eller ämnet är kontroversiellt. Det vore bra om jag fick klarhet i detta så jag vet om det är någon mening att leta i litteratur och källor -- kan man skriva lite som man tycker och komma undan med det finns det ju ingen anledning att anstränga sig. Garvarn 5 mars 2007 kl. 18.02 (CET)

Jag har inte alls gått igenom Manthrax hela historik. Jag har sett h*n nämnas på WP:BOÅ. Observera att jag tycker att detta är rätt irrelevant. För det första - och viktigast - så skall man inte på användarsidor kritisera namngivna andra användare, oavsett om man har rätt i sak eller ej. För det andra var det inte Manthrax som blockerade dig. Om du ansåg att detta var värt att bråka om, så skulle du ha kunnat klaga på beslutet. Din chans att få gehör för det gissar jag är liten; och framför allt så handlar det då (oavsett om du har rätt eller fel) mer om att älta gamla oförrätter än om konstruktiv redigering. Och just konstruktiv redigering är annars det jag tycker att du verkar att vilja ägna dig åt, trevligt nog.

Så till trevligheterna: redigeringsfrågor. Jag tycker inte att jag blir helt klok på 'redigeringsreglementet', därför att du ofta kan hitta mer eller mindre motstridiga riktlinjer. Du skriver: Är TÅG verkligen tänkt som ett verktyg för att plocka bort källbelagda texter till förmån för godtyckliga texter? Jag har för mig att det står någonstans att det är lämpligt att diskutera ändringar innan man gör dem om den äldre texten har källa eller ämnet är kontroversiellt. Det ligger en hel del i detta; men mot detta kan du ställa t. ex. Wikipedia:Var djärv. TÅG är inte heller tänkt som "ett verktyg" för någonting; det är snarare en viktig "spelregel".

Jag tror att en orsak till att de flesta tycker att det går utmärkt att leva med 'motsägelser i regelverket' är att man inte alls vill ha ett strikt regelverk, utan att det "sunda förnuftet" skall få råda. Se också Wikipedia:Strunta i alla regler! Det hindrar inte att det skall mera till än att någon gjort felaktiga redigeringar i texten, för att du skall få bryta mot TÅG. Utan TÅG öppnar man för redigeringskrig i full skala. Det viktiga blir då inte vem som har rätt eller fel, utan vem som snabbast och ihärdigast ändrar artiklarna.

Jag tycker personligen att du går helt rätt väg när du letar i litteratur och källor. Jag tror att det är det som ger utslaget i längden. Naturligtvis får du räkna med att få urvalet av källor eller deras relevans kritiserad; men om det du hävdar borde stå är välgrundat så kommer förhoppningsvis de allra flesta att inse detta så småningom.

M. v. h., Jörgen B 5 mars 2007 kl. 18.33 (CET)

Jag följer detta från sidolinjen och måste säga att det är mycket tråkigt att skåda. Upprepade okynnesredigeringar (subtila, inte uppenbara och anmälningsbara) i kombination med ständiga TÅG-anmälningar är uppenbarligen ett ganska effektivt vapen att ta till för den som vill störa och trötta ut den som lägger ned hårt arbete på att förbättra artiklar. --calle555 5 mars 2007 kl. 20.44 (CET)

Jag ska få be om att uppmärksamma om att Calle555 är gammal föreningskamrat till Garvarn och båda skeptiker som är väldigt aktiva med smutskastning av medium på internet (en googling bevisar det per omgående). Man bör ha detta i åtanke innan man tror att Calle555 är så opartisk som han försöker påskina. Jag ska också få be om att uppmärksamma att jag aldrig tidigare har haft några som helst problem att samarbete med andra här på Wikipedia tidigare och tycker det här är otroligt tråkigt. //// Manthrax 5 mars 2007 kl. 20.55 (CET)

Att jag delar den föga kontroversiella åsikten att de döda inte talar med Garvarn är naturligtvis inte relevant. Det enda som är relevant här är min åsikt om att man genom att utnyttja Wikipedias regelverk kan trötta ut någon som faktiskt försöker förbättra artiklar. Jag anser att något behöver göras för att förhindra den typen av missbruk. --calle555 5 mars 2007 kl. 21.22 (CET)

Suck. Var det inte du som inte ville bli inblandad Calle555? Dina motiv för att få till en eventuell avstängning av mig anser jag i allra högsta grad som relevant. För att visa att Calle555's påstådda opartiskhet är en lögn, ska jag få be att hänvisa till att Calle555 redan den 15:e november 2006 uppmanade alla på Forum för Vetenskap och Folkbildning i en tråd som heter "Wikipedia-artiklar som skeptiker bör bevaka" att hålla koll på samtliga artiklar som jag redigerar. När du gör sådana inlägg på andra sidor anser jag att du inte har någon som helst rätt att kalla dig opartisk i något ärende som gäller min person. //// Manthrax 5 mars 2007 kl. 21.32 (CET)

Snacka inte skit och skvallra inte. --calle555 5 mars 2007 kl. 21.48 (CET)

En utmärkt uppmaning, som kan ställas till både den ena och den andra.

Huruvida Garvarn, Calle555 eller Manthrax är aktiva spiritualister eller aktivt sprider en vetenskapligt skeptisk livsåskådning i andra sammanhang är inte så intressant här. Garvarn och Calle555, anser ni att samma grundidéer bör gälla allas deltagande i redigeringsarbetet? Vill ni i stället ha regler som säger att vissa användare - "de som har rätt" - får använda sig av fler återställningar än "de som har fel" får? Vem skall avgöra när man får använda sig av detta och när man inte får det? Det finns ett fall där alla vettiga användare accepterar en skillnad, och det är när den ena användaren är en uppenbar klottrare. Om Manthrax hade bytt ut hela artikeln Cold reading mot Manthrax was here gång på gång, så skulle detta utan vidare få återställas - och Manthrax skulle rätt kvickt bli blockerad i evighet eller 'snudd på'. Sådan är inte situationen. Vill ni ändra på det, så får ni ta upp en principiell diskussion om ändrade riktlinjer.

Annars får ni i stället tålmodigt styrka era redigeringar på vanligt sätt, och gärna be fler om att delta i arbetet. Att hävda er rätt att bryta mot TÅG är dock förmodligen inte rätt sätt att engagera fler.

Efter att ha ögnat igenom artikeln (och ha konstaterat att de senaste längre genomgångar av sakläget jag läst var Arthur Conan Doyles försvar av spiritismen, som jag läste någon gång i min barndom; de torde vara aningens föråldrade...), så är det jag två saker jag gärna såge mer om. För det första: Frågan om hur genomgående fusket bland medier är. Finns det någon (tillförlitlig) statistik på hur många medier som beslås med fusk någon gång under sin "karriär"? Jag talar här om klart och medvetet fusk, inte om t. ex. oavsiktlig avläsning (unconscious cold reading). För det andra: Namnbytet från "spiritism" till "spiritualism". Om jag minns rätt var detta något spirit(ual)ister lade en stor vik vid ett tag. Jag förstod det som att de ville avgränsa sig från 'spiritismen' som ett societetsnöje och framhålla 'spiritualismen' som en livsåskådning, men jag kanske missförstod vad jag hörde. Hur ligger det till med detta? Om det finns dokumenterade motiveringar för namnbytet, så bör dessa nämnas i en eller ett par meningar.

Jag har också en mycket liten detaljfråga. Av de tre tänkbara flertalsändelserna på medium, nämligen media (den latinska formen; används i flertalsformen massmedia), medium (den regelbundna böjningen efter den sjätte deklinationen i svenskan) och medier (en också rätt vanlig men oregelbunden böjning) så använder Manthrax den andra men Garvarn den tredje. Vilken form är mest använd i spiritualistiska sammanhang? Vilken form rekommenderas av SAOL? Jag skulle föreslå att vi använder SAOLs (senaste upplagans) förstahandsrekommendation, vad än den må vara (utom förstås i direkta citat); men om språkbruket skiljer sig mellan allmänheten och spiritualisterna, så kan det vara värt att nämna i artikeln medium.

För de som är roade av Sir Arthurs utredningar kan jag nämna två saker jag fäste mig vid (med reservation för att jag kanske missförstod något): För det första hans misstanke om att nog Houdini (som jag aldrig tidigare hade hört talas om) ändå egentligen använde en spiritistisk förmåga, men vore rädd för att hans publik skulle svika om han avslöjade att han inte ägnade sig åt tricksande och lurendrejeri utan i stället hade äkta mediala förmågor. Doyle menade att Houdini förföljde spiritismen för att inte hans publik skulle misstänka att han själv närmast praktiserade spiritism! För det andra menade Doyle att många medier som överbevisades om att fuska faktiskt hade börjat som äkta medier. Den mediala begåvningen vore opålitlig, och när ett äkta medium tappade sin förmåga (permanent eller tillfälligt) så kunde h*n känna sig förkrossad av sin oförmåga att fortsätta att hjälpa alla olyckliga människor som kom till h*n för att få tröst, och frestas att börja fuska för att inte göra dem besvikna.

Jag fann inte den skarpsinnige deckarförfattarens argument helt 100-procentigt övertygande... men det skulle jag inte tro att Manthrax gör heller, eller hur? (Garvarn och Calle555 behöver jag knappast fråga.) Förhoppningsvis är dagens diskussion på en aningens högre nivå(?) Jörgen B 6 mars 2007 kl. 00.01 (CET)

Förlåt om jag upprepar mig nu, men om någon tålmodigt arbetar på att bygga upp en högkvalitativ artikel (sprängfylld med källhänvisningar etc) så sticker det i mina ögon om någon annan försöker störa det arbetet genom att göra upprepade lågkvalitativa ändringar (egen agenda, i strid med befintliga källor, utan källhänvisningar etc) som måste återställas varje gång med TÅG-hot som följd. Exakt vad man ska göra åt detta vet jag tyvärr inte, men jag anser självklart att eventuellt ändrade regler ska gälla för alla på samma sätt. --calle555 6 mars 2007 kl. 00.53 (CET)

Varken du eller Garvarn är i en 'särkilt särkild situation'. Tills ni formulerar ett vettigt förslag till ändrade regler och får stöd för detta, så tycker jag att ni bör följa gällande regler och undvika TÅG, hur frustrerade ni än blir. Bryter ni mot detta så riskerar ni ingripande. Förlåt om jag upprepar mig, men det var som sagt inte Manthrax som blockerade Garvarn.

Försök lägga det där bakom er! Jag är mycket mer intresserad av dina reaktioner på mina frågor om artikelinnehållen äm på frågan om varför ni hade bort skola ha rätten att inte följa spelreglerna i detta fall.

Med vänlig hälsning - och god natt! Jörgen B 6 mars 2007 kl. 01.21 (CET)

Om du inte är intresserad av att diskutera det problem jag tycker mig se så säg det. Att försöka avskräcka mig med retoriska frågor och tråkiga insinuationer är bara onödigt. Vad medier heter i plural och så vidare diskuterar jag gärna med dig, men då på relevanta artiklars diskussionssidor. --calle555 6 mars 2007 kl. 01.39 (CET)

Calle555, jag skulle vara tacksam om du kunde peka litet mer specifikt på vad du har uppfattat som insinuationer. Det är inte alls min avsikt att vara insinuant.

Du skriver: Om du inte är intresserad av att diskutera det problem jag tycker mig se så säg det. Jag tycker faktiskt att jag redan har svarat på detta, men jag skall för tydlighets skull upprepa det: Nej, jag tycker inte att frågan om ven som varit dummast är särskilt intressant. Nej, ni får gärna väcka frågan om att ändra reglerna om TÅG någon annanstans, men jag är inte särskilt intresserad av att det förslaget avhandlas på min diskussionssida. Jag är inte heller intresserad av eventuellt försvar för att de användare som har rätten på sin sida skall få bryta TÅG redan med de regler vi har i dag, om nu du skulle överväga detta. Däremot är jag - som jag flera gånger försökt framhålla - intresserad av att artiklarna om spiritism och angränsade ämnen redigeras i positiv encyklopedisk anda.

Det verkade som att de flesta inblandade läste vad jag skriver här; men du har rätt i att diskussionssidorna till artiklarna är den självklart bästa platsen för att diskutera artiklarna. Jag kopierar över mina synpunkter på artikelinnehåll dit.

Med vänlig hälsning, Jörgen B 7 mars 2007 kl. 13.32 (CET)

Du bad mig bland annat följa gällande regler samt talade om för mig att jag inte var i en speciell situation. Då jag (vad jag vet) varken brutit mot någon regel eller sagt mig vara i en speciell situation tyckte jag att du var insinuant. Du fortsätter i liknande stil i ditt inlägg ovan med exempelvis "jag tycker inte att frågan om ven som varit dummast är särskilt intressant". Det är fortfarande onödigt att försöka avskräcka mig från vidare diskusson. Jag var tydlig med att jag förstått att du inte vill diskutera det problem jag tyckte mig se. Så släpp det här nu och hjälp till med artikeln det gäller i stället. Det är ju det du säger dig vara intresserad av. --calle555 7 mars 2007 kl. 14.16 (CET)

OK, ett sista förtydligande: Jag säger klart att Garvarn har brutit mot gällande regler, och blockerats för detta. Du har hävdat att Garvarn har rätt att agera som han har gjort; men att du försvarar Garvarns regelbrott gör naturligtvis inte dig skyldig till att personligen ha brutit mot regler. Jag beklagar om jag har uttryckt detta oklart. Jörgen B 7 mars 2007 kl. 14.25 (CET)

OK, ännu ett förtydligande: Jag har aldrig hävdat att Garvarn har rätt att bryta mot regler. Jag har aldrig försvarat Garvarns regelbrott. Jag har hävdat att Manthrax utnyttjar (Garvarns okunskap om) Wikipedias regelverk för att störa uppbyggnaden av en artikel. Dessutom, snacket om att jag skulle vilja ändra reglerna för TÅG [8] är en ren fantasiprodukt från ditt eget huvud. [9] Min åsikt om vad som bör göras är snarare att någon informerar Garvarn om hur man hanterar den här typen av situationer utan att bryta mot någon regel. --calle555 7 mars 2007 kl. 15.03 (CET)

Jag vill göra helt klart att Garvarn har fått information om att han bryter mot reglerna genom TÅG-varningar på sin diskussionssida, det sättet jag uppfattat som korrekt sätt att informera användare om detta. Att Garvarn ändå medvetet om detta fortsatt med sina återställningar och medvetet brutit mot TÅG utan att avvakta diskussionerna anser inte jag är förmildrande omständigheter, utan snarare tvärt om. //// Manthrax 7 mars 2007 kl. 15.10 (CET)

Är det en ren fantasiprodukt från mitt huvud att du har skrivit så här, Calle555:

Förlåt om jag upprepar mig nu, men om någon tålmodigt arbetar på att bygga upp en högkvalitativ artikel (sprängfylld med källhänvisningar etc) så sticker det i mina ögon om någon annan försöker störa det arbetet genom att göra upprepade lågkvalitativa ändringar (egen agenda, i strid med befintliga källor, utan källhänvisningar etc) som måste återställas varje gång med TÅG-hot som följd. Exakt vad man ska göra åt detta vet jag tyvärr inte, men jag anser självklart att eventuellt ändrade regler ska gälla för alla på samma sätt.

Eller är det en ren fantasiprodukt att uppfatta detta som att du övervägt ändrade regler för TÅG? Jag lyssnade på din kritik om 'insinuationer' och har försökt svara sakligt; men några 'fantasiprodukter' tycker jag inte jag har orsak att kännas vid. Jag förstår inte riktigt vad du egentligen är ute efter. Jörgen B 7 mars 2007 kl. 16.18 (CET)

Det är fantasier när du påstår att jag föreslagit att man ska ändra regler. [10] Det är du som drar upp reglerändringar och ställer en retorisk fråga om jag vill att olika regler ska gälla för olika användare. [11] Mitt svar var nej, varefter jag inte nämnde ordet regler igen. --calle555 7 mars 2007 kl. 19.49 (CET)

Du har i så fall uttryckt dig så att det har varit lätt att missförstå. Jag rekommenderar dig - som ett gott råd, inget annat - att klargöra vad du menar men nöja dig med detta.

Garvarn, den nya formuleringen på din användarsida är betydligt trevligare än den gamla! Du redogör för fakta i något som uppenbart rör dig (och låter folk dra sina egna eventuella slutsatser); och formuleringarna innehåller inga nedsättande omdömen om andra användare. Jörgen B 7 mars 2007 kl. 20.01 (CET)

Så du föredrar ordet "missförstånd" framför "fantasier"? Inga problem så länge vi är överens om att dina påståenden/insinuationer om att jag

• föreslagit regeländringar,
• hävdat att Garvarn har rätt att bryta mot regler,
• försvarat Garvarns regelbrott,
• själv brutit mot regler
• samt ansett mig ha rätt att bryta mot regler

... har varit felaktiga. Och tack för rådet. Jag lovar att försöka vara tydligare i framtiden och nöja mig med att förtydliga om någon ändå skulle missförstå. Mitt goda råd till dig blir att du korrigerar felaktiga påståenden/insinuationer. [12] --calle555 7 mars 2007 kl. 21.07 (CET)

Får jag be dig att i fortsättningen inte lägga in ett svar efter hälften av vad jag har skrivit, och förse den första halvan av mitt inlägg med en "osignerat"-beteckning?

Vad jag skrivit är Garvarn och Calle555 har uttryckt sig på ett sätt jag bara kan uppfatta som att de tycker att det inte har varit Garvarns utan Manthrax fel, när Garvarn har brutit mot TÅG. Det är den uppfattning jag har fått av vad ni har skrivit. Även om du också har skrivit att du inte försvarar Garvarns regelbrott, så har du de facto ägnat mycket mer utrymme åt vad jag fortfarande har svårt att se som annat än ett försvar. Om det inte är det du menar, så är det utmärkt att du förtydligar dig; och kanske också ägnar huvudenergin åt annat.

Just nu verkar i och för sig mer av energin att vara inriktad på att kritisera vad jag skriver, än på att försvara Garvarn. Jörgen B 7 mars 2007 kl. 21.46 (CET)

Indenteringen fick mig att tro att du skrivit två inlägg men glömt att signera det ena. Jag har ändrat tillbaka, hoppas att du är nöjd samt ber naturligtvis om ursäkt. Du har felaktigt påstått/insinuerat allt det jag anger i punktlistan ovan och det berättigar kritik. Det du gjort kan inte förminskas varken genom att du försöker försvara ett av dig utvalt citat eller av subjektiva påståenden om vad du har svårt att se. Avslutningsvis bortser jag från energiefterslängen och önskar dig lycka till i framtiden. --calle555 7 mars 2007 kl. 22.59 (CET)

Skiljedom om artikeln Spiritism

Eftersom du varit inblandad i artikeln Spiritism vill jag informera dig om att jag begärt skiljedom angående artikeln och förfarandet runt den. //// Manthrax 6 mars 2007 kl. 20.28 (CET)

Jag vill också passa på och fråga dig vet mer om Wikipedia ifall det är okej och enligt god etik att korrigera mitt yttrande i respons till de andra parterna, eller bör jag låta det bero nu? Tack på förhand. //// Manthrax 6 mars 2007 kl. 22.20 (CET)

(Ursäkta att jag hoppar in så här) Egentligen borde ni nog väntat med de där inläggen till efter att skiljedomskommittén sagt att de accepterar och begärt att få höra era versioner. Ni kqan dock få vänta ett litet tag, eftersom jag tror de vill ta och diskutera lite sinsemellan först. Förvänta er inte att skiljedomkommitén kommer ge ett snabbt svar på hur ni skall bete er i frågan.

andejons 6 mars 2007 kl. 22.30 (CET)

Andejons, interimskommittén har ännu inte hittat fixa arbetsformer; men när jag anmälde ett ärende, så föreslog Nicke L att jag själv informerade berörda parter innan skikom skulle ta ställning till om den tar upp ärendet; se Användardiskussion:JoergenB#Begäran om skiljedom ovan. Därför tycker jag nog att det var vettigt av Manthrax att informera samtliga. Så småningomen kommer nog rutinerna att klarna... Jörgen B 7 mars 2007 kl. 13.01 (CET)

Jag menade inte att det var fel av Manthrax att skriva till de inblandade och säga att han tog upp det till skiljedom, bara att det nog varit bättre att vänta med redogörelser för förloppet lite tills man ser att skilkom verkligen tar upp ärendet.

andejons 7 mars 2007 kl. 16.23 (CET)

Du är så välkommen att hoppa in Andejons, jag uppskattar dina råd. Jag var av uppfattningen att parterna skulle yttra sig och så innan kommittén bestämde sig, för att få mer kött på benen så att säga. Ber om ursäkt om jag agerat fel på något sätt. Och med tanken att en TÅG-anmälan på BOÅ legat orörd i över ett dygn gentemot Garvarns ÅTTA återställningar på lika många timmar så förväntar jag mig inte att något ska gå snabbt här på Wikipedia längre. Samma regler gäller tydligen inte för alla här på Wikipedia heller, när jag bröt mot någon regel så tog det 11 minuter innan jag inte kunde göra inlägg på ett tag. //// Manthrax 7 mars 2007 kl. 07.59 (CET)

I detta fall tycker jag personligen inte att alla andra utvägar har prövats ännu. Jag saknar försök med åsikter från tredje part och medling, och kommer därför att rekommendera skiljedomskommittén att avslå begäran.

Jag har som jag har skrivit ovan börjat bevaka sidan, och jag ä personligen beredd att gå in i redigeringsarbetet ("åsikter från tredje part"), och föreslår att ni försöker få in fler i detta. Däremot tycker jag att redigeringskrigande är synnerligen onödigt; och jag hoppas att ni kan ägna er mer åt redigering och diskussion i saklig anda - trots de väldigt motsatta åsikterna i sakfrågan. Man kan faktiskt ha helt motsatta åsikter och ändå respektera sina åsiktsmotståndare; och vårt mål är ju en encyklopedi. I denna redovisar man även olika ståndpunkter, med ordentligt angivna källor "av god kvalitet". Det betyder inte nödvändigtvis att alla håller med om att det som står i källorna är Sanningen med stort S.

Med vänlig hälsning, Jörgen. Jörgen B 7 mars 2007 kl. 13.01 (CET)

Du är hjärtligt välkommen att försöka resonera med Garvarn och försöka få honom att förstår hur det fungerar på Wikipedia. StefanB har redan gjort ett försök, och även Tåggas har försökt redigera texten som är kidnappad av Garvarn. En BOÅ ligger också på Garvarn sedan 6 mars 2007 kl. 00.09 (CET), utan att någon gör något åt saken, och eftersom begäran om skiljedom är slutgiltiga instansen så valde jag att gå direkt dit eftersom inget annat fungerat. Jag tycker att detta ärende redan provat medling och åsikter från tredje part, även om inte det inte gått via de korrekta vägarna pga min okunskap i hur sådant här ska dras. Jag respekterar dina synpunkter, men eftersom jag har andra ville jag förtydliga dem. Tack för ditt engagemang. //// Manthrax 7 mars 2007 kl. 15.03 (CET)

Metafråga

Svarar här, eftersom jag inte ser att det hör hemma på den diskussionssidan.

Apropå [13] - du har en poäng, men frågan om hur man får och inte får redigera i artiklar är IMHO alldeles för viktig för att inte ta upp när tillfälle ges! Här (alltså på svwiki) finns så många missuppfattningar som jag ser mig föranledd att bemöta. Sådan metadiskussion bör inte få breda ur sig hur som helst förstås. Vi ska vara oerhört lyckliga över att StefanB låg på rätt sida om 24-timmarsgränsen - se dennes diskussionssida - annars hade vi nog fått se på metafrågediskussion som heter duga. // habj 7 mars 2007 kl. 16.42 (CET)

Anmälan på BOÅ för att folk redigerar sidor utan att diskutera först? Suck. Tack för påpekandet. Jag känner att jag borde titta på det... orkar inte just nu dock. // habj 9 mars 2007 kl. 14.12 (CET)

Faktakoll Divergens

Hej! Jag såg att du hade satt upp artikeln om divergens för faktakoll, men jag kan inte hitta någon motivering till varför artikeln skulle vara felaktig, och jag tycker också att texten verkar korrekt. Skulle du kunna förtydliga dig? I övrigt tycker jag artikeln är föredömlig eftersom den försöker förklara ett väldigt abstrakt begrepp på ett sätt som även icke-matematiskt insatta kan förstå; alldeles för många matteartiklar på wikipedia innehåller bara en (visserligen korrekt) väldigt strikt definition vilket inte säger så mycket... Kreddpajas 14 mars 2007 kl. 19.17 (CET)

Du har väl möjligen redan fått en sorts svar från Jesper Carlström, och delvis givit det själv med din flytt...

Den normala betydelsen av divergens i matematik (i meningen det nästan alla matematiker av facket nästan alltid menar med divergens) är inte alls knuten till div-operatorn i vektoranalysen. Du kan se rosps befogade protest på diskussionssidan, till exempel.

Min invändning var - trodde jag - glasklar. Jag påstod ju aldrig att beskrivningen av just denna sorts divergens var sakligt felaktig; jag har inte gått igenom den ordentligt, men invändningen var exakt det jag skrev och ingenting annat: "Den vanligaste betydelsen (med avseende på serie eller integral) ges ej". Våra uppslagsord skall ju inte bara ge korrekta beskrivningar, utan också i första hand de mest relevanta. (Det faktum att du tydligen var tveksam om vad min invändning - liksom tidigare Rosps - innebar, visar om något behovet av bättre skrivningar om konvergens och divergens så småningom, när någon av oss får tid.)

I och med att du nu har flyttat artikeln, och Jesper har skapat förgreningssidan, är motiveringen svagare för faktakollmärkningen. Observera dock att det allmänna matematiska begreppet divergens tillämpas även inom vektoranalysen, så att termen där står för två olika begrepp. Sammanhanget visar vad man menar vid ett visst tillfälle - för dem som är vana vid språkbruket. En liten varning kan vara på sin plats även i den här artikeln.

Med vänlig hälsning, Jörgen B 17 mars 2007 kl. 18.25 (CET)

Jag har nu tagit bort faktakollmallen.

När du sidflyttade så uppdaterade du inte länkarna till sidan - vilket numera är ännu mer befogat efter Jespers skapande av en omfördelningssida. Jag skulle tro att drygt hälften av länkarna till Divergens bör göras om till länkar direkt till Divergens (vektoranalys). Har du tid och ork att fixa detta, Kreddpajas? Jörgen B 17 mars 2007 kl. 19.08 (CET)

Uddatalsmetoden

Åhå, så det är här du håller hus, Jörgen? :-) Jag undrar vad du tycker om min formulering här. Jesper Carlström 28 mars 2007 kl. 13.53 (CEST)

Duger väl (här). Det spännande är väl huruvida ickematematiker och/eller ickejurister reagerar.

— Jag ser av diskussionssidan att du har planer på att flytta en anekdot "om några veckor" räknat från 10 oktober 2006. Mer precist, hur många veckor? Jörgen B 29 mars 2007 kl. 16.58 (CEST)

Tack för påpekandet, jag hade glömt det. Ska ta hand om det så småningom, om inte du hinner före. För övrigt förstår du väl att min redigering här på Wikipedia bara var ett desperat försök att få kontakt med dig angående olika möjliga formuleringar? (Internskämt.) Jesper Carlström 29 mars 2007 kl. 17.15 (CEST)

Jag har på sistone ägnat mig mycket mer åt Ramseyteori än åt Wikipedia...Jörgen B 29 mars 2007 kl. 17.19 (CEST)

Beträffande en gammal medlingsfråga

Hej. Jag råkade komma förbi Wikipedia igen och såg att du hade ställt en fråga till mig på Wikipedia:Begäran om medling/Bild i användarlådan Användare:E.G./Mall:Användare moderat. Jag har egentligen avslutat mitt engagemang på Wikipedia, men eftersom jag nu såg frågan, så kan jag svara att, ja, självklart borde mitt förslag till precisering av riktlinjen i fråga ingått i diskussionen, eftersom hela diskussionen egentligen gällde hur man skulle tolka riktlinjen (samt förstås huruvida det var att se som en riktlinje eller som en regel).

Tack förresten för att du vad beredd att medla; trist att det inte var möjligt att lösa frågan. E.G. 29 mars 2007 kl. 18.15 (CEST)

Wikiträff i Lund

Jag skriver detta till alla som visat intresse för wikiträff i Lund.

För att få igång diskussionen föreslog jag helgen den 20-22:e april, förslagsvis fredagen klockan 18-19 nån gång, på Gräddhyllan. Jag har dock ingen aning om Gräddhyllan har öppet just då men jag utgår ifrån det. Vill flera på lördagen kan vi nog komma fram till nåt annat. Gå i alla fall till Wikipedia:Wikiträffar#Pub_.5B.5BLund.5D.5D_obest.C3.A4md_tidpunkt och bekräfta om ni kan eller inte! /Grillo 3 april 2007 kl. 18.24 (CEST)

Wikiträff

Hej Jörgen! Vi har en wikiträff i Stockholm i morgon. Det vore kul om du ville komma förbi! Riggwelter 22 maj 2007 kl. 22.30 (CEST)

Sophora Kommentaren

Viel Dank deiner Kommentaren ueber Sophora-Seite --Penarc 25 maj 2007 kl. 21.19 (CEST)

==penarc==

Ich koennte also meines Seites ueber Sophora presentieren --Penarc 31 maj 2007 kl. 01.06 (CEST)

Musikgrupper

Hej, ifall du inte bevakar sidan vill jag bara nämna att jag s.a.s. helt apropå gjort ett förslag på Wikipediadiskussion:Relevanskriterier #Musikgrupper. Mvh. NH 10 juni 2007 kl. 19.15 (CEST)

Tack för påpekandet. Jo, jag har viss, sporadisk bevakning av den diskussionen... Jörgen B 11 juni 2007 kl. 13.24 (CEST)

Historiska matematiker

Kan du något om historiska matematiker? Jag har tittat lite på utökningen av artikeln Lista över rektorer för Uppsala universitet, där och därigenom jag finner bland andra Nikolaus Granius och Martinus Gestrinius. Dessa båda herrar har jag bara ytterst få uppgifter om i Svenska Män och Kvinnor och Svenskt biografiskt lexikon, men jag skulle nog inte kunna skriva om dem som en matematiker. Det finns också några fler matematiker i den listan, som jag dock inte kollat om jag har något om.//--IP 30 juni 2007 kl. 11.12 (CEST)

Litet... men de här herrarna känner jag inte alls till. Jag skall fråga en kollega (Jan-Erik Björk) när jag kommer åt; han har på sistone intresserat sig rätt mycket för "historiska matematiker", och om inte annat så kanske han kan ge några vettiga referenser.

Vid den här tiden översatte lärda män ofta sina namn till latin, men hade emellanåt också svenska namn. Ibland kan man hitta en del information även via det svenska namnet. (Jämför Linnæus och Linné! I Nordisk familjebok anges detta rätt tydligt; t. ex. "Olaus Petri, latinisering af Olof Petersson", och det borde väl kanske vi också göra.) Jag ser att Ugglan har med en artikel om N. A. Gran, och nämner den latinska namnformen endast inom parentes. Att döma av den artikeln var han en mångkunnig herre, som dock mest sysslade med annat än matematik, och som dessutom avböjde den professur vid Uppsala universitet som han kallats till. Säger Svenska Män och Kvinnor eller Svenskt biografiskt lexikon något annat? Om han aldrig tillträdde professuren, så bör han ju inte heller ha blivit rektor där.

Jag skulle personligen gissa att Martinus Erici Gestrinius (rektor 1643) är samma person som Martinus Gestrinius (rektor 1629). Vad tror du? (M. E. kallades gissningsvis "Martin Eriksson" eller t. o. m. "Mårten Eriksson" i svensk namnform; patronymikonet "Erici" eller "Eriksson" är rätt onödigt när man anger släktnamn, så jag gissar att det utelämnades i det ena fallet. Jämför t. ex. Gustav Eriksson Vasa.) Ugglanartikeln bekräftar ju att M. E. G. var professor vid Uppsala universitet ända sedan 1621,; men säger rätt tydligt att han var mer didaktiker än ämnesforskare. Att han tydligen var den första som i Sverige använde decimalbråk (Ugglan, artikeln Bråk) kan ju vara värt att nämna.

Men, som sagt, jag skall höra efter om Björk kan ha något att tillägga.Jörgen B 1 juli 2007 kl. 22.29 (CEST)

Jag skrev "där och därigenom", kanske lite otydligt, eftersom jag fann Granius i en redogörelse för Israel Bringius utbildning. Vad beträffar svensk eller latinsk namnform, vilket är ett ämne som ofta kommer upp, är den latinska namnformen rimligen den rätta om det varit den som de kallat sig själva. Ugglan och en del annan äldre litteratur är fylld av nationell stolthet, och tillskriver ofta icke-svenskar svenska namn, som Jöns Gerekesson (jag tror i alla fall inte att han kallade sig Jöns, snarare Jens i så fall). //--IP 2 juli 2007 kl. 06.11 (CEST)

Tja. Ofta kallade svenskar sig för olika saker, beroende på om de just då skrev på svenska eller latin. Det handlar nog mer om att man förr översatte egennamn mellan språk i mycket större omfattning än nu. Vi bör nog oftast gå efter det namn de främst är kända under, eller hur? (Däremot kan det som sagt kanske vara vettigt att också informera om andra namnformer. Jag har t. o. m. en gång sett Martin Luther försedd med förnamnet Mårten i en gammal svensk text; fast det vore kanske att gå litet långt att ta med det...)

Annars var mest min poäng att det kan löna sig att leta efter information i gamla källor även under de svenska namnen. Ugglanartikeln om "Gran" är förstås ett exempel. Den går det väl att bygga en wikipediaartikel på; men jag håller med om att det skulle vara trevligt att veta litet mer om vad han faktiskt gjorde (även om det tydligen inte så mycket handlade om just matematik). Bara uppräkningen av antalet "avhandlingar" (alltså artiklar eller monografier) i olika ämnen säger ju rätt litet.Jörgen B 2 juli 2007 kl. 20.09 (CEST)

Antikommunism

Hejsan! Skulle du kunna medla mellan mig och Dillinger angående styckena om Tibet och Falung Gong i artikeln Antikommunism? Bakgrunden är denna: Vi har under en tid nu diskuterat huruvida styckena om Tibet och Falung Gong bör finnas i artikeln. Jag lade fram argument för att de inte bör det. Inga motargument gavs och därför ändrade jag i enlighet med min egen uppfattning. Efter en stund återställdes artikeln av Dillinger (som har varit i konflikt med andra användare vid andra tillfällen angående omotiverade återställningar) som hävdade att konsensus ej uppnåtts. Detta är enligt mig uppenbart fel. När Dillinger dessutom inte motiverar sig i artikeldiskussionen eller svarar på mitt inlägg på hans användardiskussionssida så får jag uppfattningen att han inte är inställd på samarbete. För att undvika föga givande tjafs ber jag dig som oberoende part att medla i konflikten. Tack! --Popperipopp 6 juli 2007 kl. 19.11 (CEST)

Om Wiki:/Wikipedia:-kategorierna

Jag skulle gärna vilja se ett beslut i frågan om wiki/wikipedia-kategorierna (så fort som möjligt) och eftersom du deltagit i diskussionen om dem på Wikipedia:Problematiska kategorier ber jag dig att med beaktande av den tillhörande diskussionen ta slutlig ställning i frågan på Wikipedia:Problematiska kategorier/Wiki:-kategorier. BjörnF 16 juli 2007 kl. 19.30 (CEST)

Wikipub

Hej, jag skriver det här eftersom du visat tidigare visat intresse för wikiträffar i Lund. Jag har lagt upp ett konkret förslag på Wikipedia:Wikiträffar#Pub_Lund, kommentera gärna! Om du inte är på semester vill säga, som dina bidrag antyder... /Grillo 3 augusti 2007 kl. 15.25 (CEST)

Matematiska avancerade termer

Hej Jörgen! Det pågår just nu en diskussion på bybrunnen som handlar om matematiskt avancerade termer, till exempel E8 och Liegrupp, och jag funderade på om du (som är så duktig på matte) kan mer om de här termerna, då det påstås att det är extremt få matematiker som kan det här. Läs mer på Wikipedia:Bybrunnen#Avancerad_matematik. //моралист моралистович 19 november 2007 kl. 15.22 (CET)

Matematiktermer

Hej. Kanske du är intresserad av funderingarna på Diskussion:Matematikterminologi? Åsa L 20 november 2007 kl. 16.57 (CET)

Variabel

Hej, Jörgen!

Jag hittade artikeln variabel idag och försökte strukturera upp lite, men eftersom jag bara har ytliga kunskaper (eller för att var helt ärlig, inga kunskaper alls :-), vet jag inte om det blev bättre eller sämre. Jag tänkte att du kanske ville kolla lite på matte-delen? (Jag har nu bett Andreas Rejbrand att titta till dator-delen). MiCkE 21 november 2007 kl. 22.19 (CET)

Ickebrytande mellanslag

Hej,

Vad är poängen med alla de ickebrytande mellanslagen ( ) i kvaternion?

andejons 26 november 2007 kl. 21.19 (CET)

Jag har i så hög grad som möjligt försökt att redigera artikelns matematikinslag i "wiki mode" snarare än i "TeX mode". Jag har därvid använt ett stort antal  , i huvudsak av två skäl:

1. När jag i TeX skulle ha kunnat lägga in ett tilde (~) för att ha ett fixt avstånd motsvarande ungefär ett mellanslag, och samtidigt inte riskera radbrott mitt inne i en formel, så har jag använt   utan vanliga mellanslag före eller efter.
2. När jag vill göra ett matematiskt uttryck litet mer urskiljbart, utan att för den skull lägga in det som en "display", så har jag omgivit den med extra mellanslag, och mitt ibland dessa ett  , för att få litet extra utrymme före och efter uttrycket, om det inte skulle råka hamna vid ett radbrott. Jag är inte säker på att detta behövs, men jag är från TeX och html van vid att den välsignade editorn struntar i hur många mellanslag jag skriver, och bara räknar en föjld av sådana som ett enda.

Jag är nöjd med den första sortens användning av  , men inte helt med den andra, eftersom den kanske skulle kunna synas vid radbrott (så att t. ex. ett matematikuttryck börjar litet in på nästa rad). Jag noterar att   tillhör de "standardverktyg" som den svenska wikigemenskapen har gjort lättillgänglig vid redigering; se slutet av raden under "Spara"knappsraden i redigeringsläge! Det betyder inte att det inte kan finnas någon smartare lösning. Har du något förslag (eller undviker du problemen genom att konsekvent använda "TeX mode")? Jörgen B 29 november 2007 kl. 13.13 (CET)

Den varianten första är jag helt med på. Själv använder jag mig av TeX-kod även i löpande text, men om det inte skall till mer komplicerade saker än kursivering blir det vanlig wiki-formatterad text. Jag vet inte om skillnaden blir så stor när man läser texten, men när man redigerar den blir dessa extra tecken något av ett hinder.

andejons 29 november 2007 kl. 15.33 (CET)

Det kanske är olika med olika browsers. I min är det mycket stor skillnad mellan t. ex. R och $\mathbf {R}$, och en påtaglig skillnad mellan a och $a$; stor nog för att jag skall uppfatta det som rätt störande. Idén med såväl TeX- som wikitypsättning är väl att typsnittsvalen skall underlätta för läsarna att se vad som är vad; det gör inte blandning av TeX- och wikifonter som det ser ut i min Netscape, tycker jag. Hur ser det ut för dig? Jörgen B 29 november 2007 kl. 22.20 (CET)

(Tillåter mig att kommentera eftersom jag brottats med samma sak). Såvitt jag förstår avgör inte browsrarna vad som visas som TeX-bilder och vad som visas som vanlig text, däremot kan man i sina wikipediainställningar ange om "all" TeX-kod skall göras om till bilder eller bara sådant som inte kan visas på något annat vis. För att tvinga fram TeX-bilder (för alla läsare) kan man lägga till t.ex. ett \. (litet utrymme). Problemet är just att TeX visas som bilder - som ju ser likadana ut för alla - medan däremot vanlig text visas olika på olika maskiner. /NH 29 november 2007 kl. 22.41 (CET)

Jörgen: Jag tror du missförstod. Det jag menade var att jag själv ibland skriver wiki-formatterad text (t.ex. 4=x²), inte att det ser exakt likadant ut (även om skillnaden inte är jättestor; jag skulle nog inte veta vilken som var vad av ovanstående och $4=x^{2}$).

Vad gäller framtvingad TeX-formattering brukar jag bara använda det när det är en rad med bara matte, som annars inte stämmer in (ett led i en härledning, eller ett exempel).

andejons 29 november 2007 kl. 22.45 (CET)

NH, välkommen att kommentera!

Andejons: Nej, i så fall är jag rädd att jag inte riktigt förstår vad du menar. Är det inte f. ö. så, att $4=x^{2}$ är såpass lik 4=x² just därför att några wikiprogrammerare föredrar att låta enkel TeXkod ersättas av wikifierad kod, om det enkelt låter sig göras? Jämför $4=x^{2}\,$ (alltså <math>4=x^2\,</math>), som på min skärm ser helt annorlunda ut än de två tidigare uttrycken! Hur ser det ut för dig?--Jörgen B 29 november 2007 kl. 23.01 (CET)

Jo, det är stor skillnad på den tredje och de två första. Dessa är dock inte heller helt lika, utan det går att upptäcka skillnader.

andejons 30 november 2007 kl. 09.17 (CET)

För att återknyta till din ursprungliga fråga: $4=x^{2}$ (<math>4=x^2</math>) skiljer sig från 4=x² (4=''x''²) mycket på grund av att de små mellanrum som TeX lägger in före och efter likhetstecknet uteblir. Jag försökte därför med stilsorten 4 = x² (4 = ''x''²), när jag skrev om kvaternion med mycket begränsad användning av TeX. Eftersom detta ger något större mellanrum än TeXs, blir dock   4 = x²   litet tydligare avskild mitt inne i text, om jag som här omgivit likheten med litet extra mellanrum.. Tycker Jörgen B 30 november 2007 kl. 11.57 (CET)

Stalinism

Hej, jag och Zman har diskuterat några saker som handlar om matematik/statistik på Diskussion:Stalinism. Har du möjlighet att medla? Vints 5 december 2007 kl. 15.44 (CET)

Nolldelare

Hej Bara lite nyfiken vilken målgrupp Du tänker dig att Du vänder Dig till. Språket bör inte vara krångligt imho. Greatgrease 17 december 2007 kl. 13.15 (CET)

Jag vet, jag vet... Som jag skrev i min redigeringskommentar:

Som vanligt litet krångligt språk. Bättre än inget.

Jag känner mig missnöjd med flera av mina bidrag på sistone. Språket bör ibland visst vara "krångligt", men bara i den mån det är krångliga saker man beskriver, och det "krångliga språket" ger en mindre krånglig beskrivning än alternativen. Jag tycker att flera av mina artikelbidrag har blivit krångligare än nödvändigt.

Vad säger du om Jesper Carlströms omskrivning, Greatgrease? Blev artikeln begripligare nu?Jörgen B 18 december 2007 kl. 13.16 (CET)

Vad gäller frågan om målgrupp, apropå din reaktion på artikeln om Orevillkor: Min uppfattning är att vi inte skall begränsa ämnena till sådant som är lättförståeligt utan vidare för flertalet läsare. Syftet är att skapa en encyklopedi, med en stor del av mänsklighetens samlade vetande - så länge det gäller tillräckligt intressanta och dessutom verifierbara kunskaper. Däremot bör de svårare ämnena ha tillräckligt goda hänvisningar för att läsare skall ha en chans att sätta sig in i den bakgrund som kan behövas.

Jag tycker att våra matematikartiklar, precis som de på engelska och tyska wikipediorna, både skall omfatta skolnivåmatematik och högskolenivåmatematik. Orevillkoret fanns det redan en artikel om på engelska wikipedia; tyvärr var det litet fel i den, men jag tror att den är OK nu. Skall man förstå Orevillkoret, så behöver man till att börja med förstå att högre matematik ofta lägger större vikt vid mängder av matematiska objekt än vid de enskilda objekten i sig. Man kan läsa exempelvis artikeln om kvaternioner ändå (fast jag är inte helt nöjd med den heller; bland annat mina bidrag kunde nog skrivas om bättre). Följer man länken därifrån till skevkropp, så är det redan större tonvikt på strukturen, samtidigt som ämnet blir mycket abstraktare. Det finns hur många väsentligen helt olika skevkroppar som helst, det som avgör om någon algebraisk struktur är en skevkropp eller inte är vilka "räknelagar" som gäller i den, inte om den finns med på någon lista över skevkroppar eller inte. Det kan fortfarande gå att läsa artikeln utan att förstå detta, och ändå få någon behållning av den, eftersom den innehåller konkretare exempel på skevkroppar.

Går man vidare till Orevillkor, blir de närmast obegripliga om man bara tänker på ett eller ett par element i taget. Samtidigt är det Orevillkoren som möjliggör den konkretaste allmänna konstruktionen av skevkroppar, där man ungefär följer det sätt man konstruerar vanliga (kommutativa) kroppar som Q på. Det finns en massa röda länkar i artikeln. Om man fyller i dem, och skriver texten litet klarare och lättlästare, så blir det inte helt omöjligt att begripa den med ett visst arbete - men det kommer aldrig att bli lätt för en genomsnittlig gymnasist utan kunskap om matematiskt strukturtänkande att direkt förstå vad Orevillkor handlar om.

Ett tänkbart sätt att lösa det här, som man experimenterat litet med på engelska wikipedia, är att göra det tydligare i matematikartiklar om de ligger på en grundläggande eller en mer avancerad nivå. I vissa fall har man t. o. m. två olika artiklar om i stort sett samma ämne, med de två olika betraktelsesätten. Två exempel är tvillingartikelparen en:Ramsey theory och en:Ramsey's theorem samt en:Set och en:Axiomatic set theory. Se särskilt inledningen till Ramsey's theorem:

This article goes into technical details quite quickly. For a slightly gentler introduction see Ramsey theory.

Orevillkoren är dock så speciella, att jag inte tror på en sådan uppdelning av den artikeln, varken där eller hos oss.--Jörgen B 18 december 2007 kl. 19.55 (CET)

Jag upprepar gärna det Jörgen skriver: hellre svårläst än inget alls. Ledstjärnan bör vara "så enkelt som möjligt" men det är synd om någon avstår från att skriva en artikel för att det verkar svårt att förklara enkelt. Bättre att bara sätta igång, och om någon kommer på något enklare sätt att förklara saken så är det bara att ändra. Jesper Carlström 19 december 2007 kl. 09.39 (CET)

Relevanta medeltida ballader?

Hej,

Som balladintresserad kanske du kan reda ut om Visan om riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter är intressant nog för en egen artikel?

andejons 3 januari 2008 kl. 21.56 (CET)

Imperfekt

Hej Jörgen. Jag försökte förbättra artikeln imperfekt men är osäker på om mina exempel och mina påståenden är helt riktiga. Kan du kolla på den och komma med en åsikt? Jesper Carlström 11 januari 2008 kl. 09.45 (CET)

Hm. Jag tror nog man kan säga att vi kan göra åtskillnad mellan avslutad och oavslutad form även i germanska språk som svenska och tyska, men att

(a) vi inte kan göra det medelst skillnader i val av enkla verbformer; och

(b) vi ofta väljer att inte göra skillnad. (I romanska språk är man ju ofta nödd att välja den ena av två möjliga verbformer, så jag förmodas att romansktalande mer eller mindre tvingas att vara exaktare i språkbruket i detta avseende än vad vi germansktalande behöver vara.)

I just det exempel du ger tycker jag att konstruktionen "medan jag flög över sjön" gör mer ett imperfektivt uttryck. Det tog en rätt lång stund för mig att gissa vilken skillnad du lägger i "medan jag passerade" och "medan jag var"; och gissningen baserar sig mer på funderingar av vad för slags perfektiv betydelse man skulle kunna tänka sig än från texten. Är det rätt gissat att du i "medan jag passerade"-alternativet tänker dig att berättaren tittade ut hela tiden som "vi" passerade sjön, och kanske också litet före eller efter?

Jag tror dessutom att vi skall rapportera om faktisk användning av orden. "Imperfekt" används fortfarande av många svenska språkbrukare; vad vi kan tala om är att bland språkvetare termen numera ses som oegentlig, e. d., och att "preteritum" rekommenderas.

Om du kommer in nästa vecka, och har lust att kika på latinets tempusbruk, så kan du få låna Latinsk språklära av Erik Tidner.Jörgen B 11 januari 2008 kl. 16.22 (CET)

Jag tycker nog att språkvetares bruk har prioritet för grammatiska termer, precis som att matematikers bruk har prioritet för matematiska termer. Att en stor del av svenska folket fortfarande säger "imperfekt" är väl för att de blev itutade det en gång i tiden i skolan. Kom ihåg att detta inte är en ordbok, så vi har ingen skyldighet att rapportera hur ord används, utan ett uppslagsverk. Viss skillnad. Därför håller jag inte alls med om att man bör "rapportera om faktisk användning". Däremot håller jag med om det mesta andra, såsom mina exempels luddighet (du har uppfattat mig rätt). Jag är dessutom osäker på tyskan. Men här behöver jag mer hjälp! Jag vet inte hur man ska förbättra texten. Om du är villig att redigera vore det bra. Jag kommer inte vidare själv. Ett skäl att det är svårt att finna bra exempel är nog att vi svenskar är så ovana vid att göra distinktionen! Kanske bör någon språkkunnig konstruera exempel på exempelvis franska och visa att två franska meningar med olika betydelse översätts till samma mening på svenska. Jesper Carlström 12 januari 2008 kl. 20.53 (CET)

"Termen användes tidigare" behöver kanske specificeras något, i så fall. En matematikartikel börjar ofta "Inom matematiken.." eller med en hänvisning till delområde. Om du skreve "Inom grammatiken" eller "Inom lingvistiken" e. d., hölle jag i högre grad med - fast jag är litet osäker på huruvida termen helt har övergivits som svensk fackterm. (Jag tycker att den borde ha övergivits, men det är inte detsamma som att jag vet hur det ligger till.)

Spanska eller latin eller annat språk med levande enkla skilda imperfekt- och perfektformer tror jag mer på än franska, om man bara skall ge enstaka exempel. I övrigt är jag inte alls så säker på att följande äldre formulering är felaktig:

"Termen används ibland (oftast i äldre sammanhang) också, något missvisande, som benämning på det tempus som kallas preteritum i svenska och andra germanska språk (bodde, hoppade etc)."

I vilket fall är ju iwlänkförsöket bedrövligt; jag skall direkt försöka att fixa det; eftersom du då också skulle kunna tänkas få tillgång till exempelsamlingar i systerartiklar.-Jörgen B 12 januari 2008 kl. 21.07 (CET)

Den nya en:systern innehåller tyvärr ej jämförelser av det slag vi talar om. Kanske detta egentligen är riktigt; en sådan jämförelse spänner ju över både imperfekt och perfekt.

Om Keptmerit vore åter efter juluppehållet, så vore det kanske värt att fråga honom; även om hans forskningsområde snarare är slaviska språk, skulle jag tro.

I vilket fall, Tidners språklära tar upp en aning av skillnaden mellan "tempus" och "aspekt". (Han vänder sig till skolungdom, och tycks utgå ifrån att vissa mer teoretiska överväganden är överkurs för dessa.)-Jörgen B 12 januari 2008 kl. 21.29 (CET)

SFFR av matematikartikel X

Bra att du anmäler matematikartikel X på SFFR. (Vill inte nämna här vilken artikel det är men du vet vilken jag menar). Mvh Ulner 14 januari 2008 kl. 17.19 (CET)

Tack! Tyvärr måste jag nu dels skapa en undersida med namnet i titeln, dels länka till den från SFFR.-Jörgen B 14 januari 2008 kl. 17.22 (CET)

SFFR med undersidor indexeras inte av de flesta normala sökmotorer, så det blir inga extra länkar "in" till Wikipedia. /NH 14 januari 2008 kl. 17.29 (CET)

Tack, det lättar mitt sinne något:-)-Jörgen B 14 januari 2008 kl. 17.31 (CET)

Snabbradering av matematikartikel Y

Hej, om du har lust, kolla gärna på den här artikeln. Den har skapats på ett antal språkupplagor av en person som av diskussionsinlägg på enwiki att döma verkar vara Boubaker själv. /NH 29 januari 2008 kl. 15.15 (CET)

Evolutionsteori

Hej! Jag läste på din användarsida att du var intresserad av evolutionsteori. Om det intresset även innebär kunskap skulle jag bli glad om du kunde försöka svara på min fråga som jag ställde här. Tack på förhand! Popperipopp 9 februari 2008 kl. 14.34 (CET)

CDU

CDU i Östtyskalnd var ett socialistiskt parti: The CDU was primarily made up of middle class Christians, that officially embraced socialism after its Sixth Party Congress in October 1952, which affirmed the line of „Christian realism“ and declared the CDU “a Socialist party without any limitations“ (Otto Nuschke). [14] De hade inte fått vara kvar annars. Bondepartier och arbetarpartier är de enda partiformer som sovjetformen av kommunism tillåter.//--IP 16 februari 2008 kl. 17.02 (CET)

Tack för att du flyttade diskussionen hit, IP! Det blir nog med utsvävningar ändå på Kubadiskussionssidan, tror jag.

Jag läste nyss igenom rätt mycket om öst-CDU, sammanslagningarna, och Östtysklands historia på tyska Wikipedia. Där stod bland annat att Helmuth Kohl var ovillig att samarbeta med enbart öst-CDU, eftersom det uppfattades som belastat som blockparti (de:Blockpartei, namn för de officiellt tillåtna partierna utom SED i DDR), medan däremot ett trepartssamarbete med Angela Merkels Demokratische Aufbruch var acceptabelt. Detta var före det sista valet till DDRs parlament, den 18 mars 1990, som följde DDRs konstitution utan några påtvingade inskränkningar eller block, och därför anses helt demokratiskt. Valet blev dock en katastrof för DA, som fick knappt 1% av rösterna, medan DA:s alliansparti, öst-CDU fich 41% och därmed kunde överta ledningen i vad den tyska artikeln kallar DDRs första och enda fritt valda regering.

Antagligen underlättade detta folkliga accepterande det som sedan skedde. Vid sammanslagningen 1-2 oktober 1990 emottogs nästan alla öst-CDUmedlemmar som medlemmar av det sammanslagna CDU.

Den engelska artikel du refererar till skriver inte att CDU var ett socialistiskt parti, uttan att de "officially embraced socialism". I Väst skilde man ofta inte på detta, utan såg alla i blockpartierna som medlöpare till kommunisterna, punkt slut. I mars 1990 visade en stor del av DDRs befolkning att de mycket väl förstod skillnaden mellan vad man var tvungen att säga officiellt, och vad man egentligen tyckte.

IP, om du hade haft rätt, så borde vi i inledningen till artikeln CDU skriva något i stil med

"Det moderna CDU bildades år 1990 genom sammanslagningar av det tkristdemokratiska västtyska CDU, två socialistiska partier i DDR (öst-CDU och DBD), och ett fritt nybildat DDR-parti (DA)."

Så här skriver man i de:CDU:

Im Zuge der Wiedervereinigung ging die CDU (Ost), die sich als Blockpartei noch kurz zuvor als eine „Partei des Sozialismus“ verstanden hatte, in der CDU auf. Abgesehen von wenigen Führungspersonen wurde die CDU (Ost) ohne größere Rücksichtnahme auf die bisherigen Bekenntnisse der Mitglieder völlig in die CDU der Bundesrepublik integriert. Auch die DBD schloss sich nach der Wiedervereinigung der CDU an.

Jag är inte en jätteexpert på tyska (jag definierar mig som du kan se som "de-1" på mina användarsidor); men förutifallatt du inte heller skulle vara det, ger jag här ett försök till översättning:

I samband med(?) återföreningen gick CDU (Öst), som i egenskap av blockparti en kort tid innan hade uppfattats som ett "socialistiskt parti" upp i CDU. Med undantag av ett fåtal ledande personer blev CDU (Öst) helt integrerat med förbundsrepublikens CDU, utan större hänsyn till dess medlemmars tidigare bekännelse. Också DBD (bondepartiet) anslöt sig efter återföreningen till CDU.

Nyckelord: "officially embraced"; "sich verstanden hatte"; "Bekentnisse". CDU definierade sig själv och uppfattades tydligen i DDR som ett kristdemokratiskt parti, men var för att kunna påverka ens detaljer i politiken under DDRtiden tvunget att officiellt bekänna sig till socialismen; och uppfattades av många i Väst också som socialistiskt. Detta var en del av en förenklad världsbild, som efter murens fall och öst-CDUs valseger inte längre var lika aktuell.

Du uppfattar väl inte Gallileo som en förkämpe för den geocentriska världsbilden, bara därför att han var tvungen att bekänna sig till den vid ett tillfälle?-Jörgen B 16 februari 2008 kl. 18.21 (CET)

Jag håller på att tragla mig igenom den tyska artikeln om CDU i DDR, och vi läser troligen tyska lika behindrat. Där står i alla fall, tror jag, att när DDR-CDU anslöt sig till marxismen, så flydde en del partimedlemmar till Västtyskland och bildade ett exilparti. Är du säker på att det var de som fanns kvar i DDR som deltog i bildandet? Nåväl i den står

Mit der Absetzung des demokratisch gewählten Parteivorstandes am 20. Dezember 1947 endete die Möglichkeit der CDU, ihre Positionen selbst bestimmen zu können. Vorangegangen war Kaisers aufsehenerregende Rede auf dem 2. Parteitag der CDU in Berlin am 6. September 1947, in der Kaiser forderte, die CDU müsse „Wellenbrecher des dogmatischen Marxismus und seiner totalitären Tendenzen“ sein.

Alltså ungefär att det inte hade något annat val än att bli socialistiskt. För frågan som dryftades i diskussuionen om Kuba är det alltså bara relevant om andra partier tilläts: nu framgår det alltså som om fri partibildning faktiskt var utesluten, om man med fri menar att andra ideologier än marxism tilläts (sedan om det de facto smög sig in "inkräktare" är ju inte relevant för frågeställningen).//--IP 16 februari 2008 kl. 18.32 (CET)

Se de:Nationale Front (DDR). De "partier" som fanns var underorgan av kommunistpartiet. Det är mao en definitionsfråga om det fanns mer än ett parti.//--IP 16 februari 2008 kl. 19.00 (CET)

Dock gör de:Blockpartei#Funktion der Blockparteien für die SED-Diktatur en skillnad mellan de "borgerliga partier" som man hävdar bildades på eget initiativ (även om de godkändes av Sovjet), nämligen öst-CDU och LDPD å ena sidan, och partier som direkt upprättades av SED, med tidigare kommunistpartimedlemmar som ledare, och (enligt artikels källa) med avsikt att motverka CDUs och LDPDs inflytande å den andra, alltså NDPD och DBD.

I vilket fall: "fri partibildning" var det knappast tal om i Östtyskland (varken i sovjetiska zonen eller senare i DDR) före hösten 1989. Observera att ockupationsmakterna i hela Tyskland av goda skäl fick börja med att förbjuda och förhindra återuppståendet av nazistiska organisationer; även om artikeln de:Blockpartie citerar uppfattningen att kommunisterna lät bilda ett "nationaldemokratiskt" parti just för att bereda även tidigare nazister plats i det nya styret. "Fri partibildning" är ju ytterligare ett viktigt kriterium för en demokrati: partier skall kunna bildas och verka utan att ha erhållit någon speciell officiell sanktion från myndigheterna för detta.

Däremot tror jag nog att saker stod och vägde litet mer än vad man ofta i efterhand tänker sig. Glöm inte bort återföreningen av Österrike, och att den följdes av ett förslag om återförening av Tyskland på liknande villkor. Jag har aldrig riktigt tagit reda på de exakta detaljerna; jag har hört att det Sovjetiska krav som Adenhauer och Väst i övrigt inte accepterade var att det återförenade Tyskland precis som Österrike skulle vara fördragsmässigt neutralt. Med andra ord, i början av 50-talet var Sovjet berett att släppa DDR (politiskt och militärt), mot att BRD också lämnade NATO. (Jag vet inte om man också krävde att Tyskland skulle stå utanför t. ex. Kol- och stålunionen.) Precis som i Österrike skulle antagligen Tyskland i övriga avseenden ha fungerat som en del av det demokratiska Västeuropa, om förslaget hade antagits; och de östtyska blockspartierna hade rätt direkt kunnat övergå till normal politisk verksamhet.

Det betyder att det inte är säkert att Sovjetunionen då såg det helt i sitt intresse att stänga alla vägar för en demokratisk utveckling - ännu. Förslaget avvisades; och vi fick Berlinblockad och annat på halsen.

Efter långt DDRstyre tror jag inte att partiernas ursprung ("självständigt bildade" 1945 eller "bildade som marionetter" 1948) längre var så betydelsefull, dock. Man kan fokusera på samtliga blockpartiers roll av "regimens förlängda arm", vilket de:Blockpartei gör i rätt hög grad; eller på skälen till att man alls aktiverade sig där. Det är det senare jag sköt in mig på, eftersom jag hört folk berätta om hur det var. (Jag var vid olika tillfällen under 80-talet i Polen, Bulgarien och Rumänien; och hörde naturligtvis bara akademiskt utbildade matematikers sida av saken, men ändå.)

Till sist, en fråga: Hela den tyska artikeln verkar att bygga på en enda källa, nämligen

Hermann Weber: Die DDR 1945-1990, 2. Auflage, München 1993 (Oldenbourg Grundriss der Geschichte, Bd. 20),

Käner du till verket?-Jörgen B 16 februari 2008 kl. 19.29 (CET)

Jag har ännu inte hunnit sätta mig in i vad du skriver ovan eller läst de artiklar du hänvisar till, och kommer att så vitt jag vet sitta lite tight några dagar framöver, men skall göra det när jag får tid. På frågan kan jag svara nej. Och Uppsla universitets webbplats känner inte till honom, men jag får en träff till en utlagd dissertation i pdf av Lennart Hellström vid Lunds universitet som hänvisar två gånger till verket Geschichte der DDR (1985). Av hur noterna hänvisar till personen verkar han vara ansedd (det är inga reservationer, utan bara namn och sidangivelse). de:Hermann Weber (Historiker) anger att han varit medlem av kommunistpartiet, så jag hade gärna sett fler källor för en NPOV-artikel. //--IP 16 februari 2008 kl. 19.46 (CET)

Alltså. Artikeln uppger att han vid c:a 17 års ålder blev medlem av kommunistpartiet KPD, 1954 vid cirka 26 års ålder lämnade partiet, och året efter gick med i det socialdemokratiska partiet. Jag kan inte se att denna form av tidigare medlemskap i kommunistpartier har någon relevans alls.

Möjligen kan det däremot ha relevans att nämna hans arbete i de:Stiftung zur Aufarbeitung der SED-Diktatur.-Jörgen B 16 februari 2008 kl. 20.36 (CET)

Att han sedan 17 års ålder alltid varit medlem av politiska vänsterpartier är intressant för en samhällsinriktad forskare - han har aldrig varit obunden, och alltid knuten till vänstern. Likaså eftersom detta ledde till att han skaffade sig en två år utbildning vid ett marxistiskt lärosäte. Jämför Leif Lewin - var tror du han står politiskt? Han har inte varit medlem av ett parti sedan 1965 (född 1941). Till skillnad mot Weber är dock Lewin obunden. //--IP 17 februari 2008 kl. 08.07 (CET)

Jag förstår inte din reaktion. Weber själv anser att hans politiska medlemskap i vänsterpartier är värt att nämna. Självklart ställer detta honom i ett läga där man måste vara källkritisk mot vad han skriver, vilket, som jag sagt innan, inte per automatik fråntar honom rätten att ses som en god forskare. Men han hade inte gärna fått bli chefredaktör för en oberoende tidning.//--IP 17 februari 2008 kl. 08.26 (CET)

Jag hoppas att du med ovanstående inte menar att du tycker att det räcker med en källa från socialdemokratiska partiet i en kontroversiell artikel. En sådan inställning skulle verkligen försvåra att uppnå NPOV. Till saken hör ju att det var lika svårt för en kommunist att göra karriär i Västtyskland, som för en liberal att göra karriär i Östtyskalnd, så partibytet är inte en garanti för något, lika litet som Merkels medlemskap i kommunistiska organ säger något om hennes dåvarande politiska uppfattning.//--IP 17 februari 2008 kl. 09.33 (CET)

Jag ser nu att han tydligen var en relativt högt uppsatt medlem, åtminstone inom den kommunistiska ungdomsrörelsen: Chefredakteur der westdeutschen FDJ-Zeitung bis zur Absetzung durch Erich Honecker, skriver han ju. Jag, jag medger att detta verkar relevant vid bedömningen av honom som enda källa till en artikel om politiska förhållanden i DDR. Däremot tror jag inte alls att det finns något skäl att uppfatta honom som "kommunistiskt belastad" på grund av detta; det är mer en fråga om att hans personliga erfarenheter å ena sidan kan ha givit honom djupare förståelse av en del företeelser i DDR, men å andra sidan kan ha fått honom att låsa sig i vissa tolkningsmönster.

Jag tror inte att "Radikalenentlass" alls verkade retroaktivt. Jag vet inte vad du menar med en "oberoende" tysk tidning, men om det betyder någon med en ställning liknande DN i Sverige så skulle jag tro att hans socialdemokratiska engagemang hade mycket större betydelse än den period som kommunist som han ju verkar att ha tagit tydligt avstånd ifrån. Det var såvitt jag förstår i det avseendet en stor skillnad mellan det västtyska yrkesförbudet å ena sidan, och å andra sidan t. ex. Maccartyperiodens "utskott för oamerikansk verksamhet" eller för den delen de nu gällande reglerna i Tjeckien. I de två senare fallen hängde/hänger man verkligen upp bedömningen av en individ på individens historia; yrkesförbudet utgick såvitt jag förstår från den nuvarande inställningen (och alltså från den historiska bara i den mån denna ansågs kunna indikera den nuvarande).

Vad gäller hur "belastande" en vänsterbakgrund var eller inte var i Västtyskland, föreslår jag att du tittar på Willy Brandts biografi. Jag läste litet om hans vänsteraktiviteter även i den lundensiska avhandling du hittade, tack för den länken, förresten! Hur ser du för övrigt på Ture Nerman?

I samband med återföreningen av Tyskland uppgick alltså två tidigare "blockpartier" i CDU, och två andra i det liberala FPD. Huvuddelen av de hundratusentals medlemmarna som därmed ingick i två av de stora borgerliga partierna i det förenade Tyskland hade alltså under åratal varit medlemmar av partier som officiellt bekände sig till socialismen. Tror du att de västtyska partierna hade gått med på dessa partisammanslagningar, om de verkligen hade trott att alla eller de flesta av dessa f. d. östtyskar verkligen var socialister?

Du kan gärna titta på de:Rainer Ortleb, om du hinner. Såvitt jag kan se var han medlem av LDPD sedan 1968, avancerade inom partiet tills han nått en mycket framträdande roll 1987, blev partiledare i samband med "die Wende", och blev i och med sammanslagningen och fram till 1994-02-3 "Bundesminister für Bildung und Wissenschaft". I det fria valet 1990-03-18 fick de tidigare blockpartierna - inklusive det tidigare SED - sammanlagt 59,8% av rösterna (oräknat att LDPD ingick i en gemensam lista som tog ytterligare 5,3%). Överlägset störst blev alltså öst-CDU med sina 40,8%. Det fanns gott om andra alternativ än de f. d. blockpartierna att rösta på. (Se de:Volkskammerwahl 1990!) Hela historien tycker jag verkar att vara rätt komplex, och inte särskilt lätt att klassificera entydigt: Skäligen fria partier (CDU och LDPD) grundade på eget initiativ men med den sovjetiska ockupationsmaktens goda minne; uppenbara marionettpartier grundade av samma ockupationsmakt för att konkurrera med dem; först mer fria, sedan mindre fria, sedan inte alls fria val; statskontroll och utrensningar i öst-CDU och LDPD under början av 50-talet (med resultatet att en stor del av öst-CDU-ledningen tog sig till väst och skapade ett exil-öst-CDU); sovjetiskt (rätt säkert allvarligt menat) förslag om återförening till en demokratisk men fördragsmässigt neutral stat; Berlinmuren, Berlinblockaden; minskande medlemstal för blockpartierna, men fortfarande högre organisationsgrad än i Väst; ökande medlemstal under 80-talet; blockpartier som officiellt bekände sig till socialismen, men som när polisstatens kontroll upphörde rätt omedelbart avsade sig detta, och av såväl DDRs väljare som de västtyska "systerpartierna" - efter viss tvekan i början - accepterades som goda demokrater.

Det är kanske delvis en definitionsfråga vad man vill kalla detta DDR; men termen "enpartistat" verkar mindre lyckad. "Diktaturstat", "kommuiststat", kanske "blockpartistat", om du vill, men knappast "enpartistat".-Jörgen B 18 februari 2008 kl. 21.16 (CET)

Jag tror att vi är rätt överens egentligen. Visst var en kommunistisk bakgrund negativt, men å andra sidan var vänsterrörelsen så stark runt 1968 att det kanske inte gjorde så mycket. Socialisten Ture Nerman är i likhet med den mer berömde liberalen Torgny Segerstedt d.ä. ett ganska lysande exempel på att god journalistisk kan komma från journalister med en tydlig partiprofil - fastän jag inte är socialist tycker jag faktiskt att Nerman är en bättre skribent än Segerstedt som ju lätt blir lite ytlig och vulgär enligt min mening. En forskare med tydlig marxistisk inriktning som jag högaktar är Sven-Eric Liedman, vars ideologi jag alltså ogillar (jag håller på att läsa hans Stenarna i själen, men har också läst några andra böcker av honom). Vad beträffar DDR tror jag att man helst skall utveckla resonemanget än att fastslå att det antingen var en fler- eller enpartistat, på grund av det komplicerade förhållandet mellan blocken. Ofta, om än inte alltid, kommer man nog förbi problemen med NPOV-bråk om man ger frågan lite utrymme i stället för att använda ett ord, i synnerhet om ordet kan ha olika innebörd i olika idétraditioner (demokrati är ett sådant ord). Jag har lite förstrött försökt hitta något om Kubas nuvarande statsskick, men dessvärre inte funnit något. Att parlamentet utser presidenten är dock en viktig principfråga - detta system accepteras sällan i republiker i västvärlden, där det i stället vanligen är statschefen som direktväljs och denne senare utser underordnade. I liberala demokratier finns också en maxgräns för hur länge någon får regera (en ofta förekommande kritik mot det svenska systemet f ö där en regering kan sitta hur länge som helst). //--IP 25 februari 2008 kl. 08.37 (CET)

Kategori:Rekursivitet

Kan du förklara vad rekursivitet i "Kategori:Rekursivitet" betyder? Eftersom du har placerat kategorin i Kategori:Filosofi: vad är begreppets koppling till filosofi? BjörnF 18 februari 2008 kl. 11.57 (CET)

Jag minns inte vad jag konkret hade i åtanke. Jag ser att jag knappast har befolkat kategorin (än). Förmodligen var det flera saker jag tänkte lägga dit, eller tänkte skriva till rätt snart.

NE kategoriserar "rekursivitet" under Logik och matematikens filosofi, Logik, Funktionsteori, Programmering och mjukvara. Att rekursion nämns under "matematikens filosofi" kan ha att göra med dess roll för matematiska grundvalsfrågor. Personligen tycker jag att den är högst väsentlig i samband med Russelparadoxen och andra problem som uppstår i samband med självrekurserande centrala begrepp; och jag minns att jag en gång såg en filisofisk utredning om jagbegreppets omöjlighet, som jag tror egentligen återgrep på samma rekursivitetsproblem som Russelparadoxen.

Detta är dock snudd på OR, så länge jag ej hittar tillförlitliga källor; och just nu räcker utmärkt referensen till matematisk logik. Om ytterligare artiklar av mer klart filosofiskt innehåll tillförs, så kan man ju alltid lägga tillbaka "Filosofi" som överkategori.

Du har väl för övrigt uppfattat att rekursiva förfaranden eller begreppsmässig rekursion är ett väsentligt inslag i en hel del paradoxer?-Jörgen B 18 februari 2008 kl. 22.01 (CET)

NE (ne.se) har väl ingen artikel "rekursivitet"? Var det artikeln "rekursion" som du tänkte på? Wikipedia har också en artikel "rekursion" istället för "rekursivitet". Det skulle vara bra om det namn som kategorin har motsvaras av någon artikels namn, d.v.s. antingen finns artikeln "rekursivitet" och kategorin "Kategori:Rekursivitet" eller så finns artikeln "rekursion" och kategorin "Kategori:Rekursion". Om sedan Kategori:Rekursivitet (/Kategori:Rekursion) finns under Kategori:Filosofi, tänkte jag att den helst skulle placeras i någon underkategori. BjörnF 19 februari 2008 kl. 08.09 (CET)

Jag har som du kanske ser t. v. tagit bort filisofiöverkategorin.

Det ligger litet i att det är bra om en kategori har en huvudartikel med samma namn som artikeln. Att jag valde rekursivitet beror nog på att jag uppfattar det som ett aningens vidare begrepp än rekursion, snarast som egenskapen att ha rekursion inblandad på något sätt.

Jag har också systerlänkat till en tänkbar en:wpkategori, en:Category:Recursion theory. jag är inte säker på att jag är helt nöjd med den, heller. Den beskrivs som matematisk-datalogisk, men rekursiv grammatik är ju i första hand ett språkvetenskapligt begrepp, även om det nu råkar vara väsentligen samma rekursivitetsbegrepp man tillämpar. Nu har en:wiki lagt flera allmännare begrepp i en underkategori "en:Category:Theory of computation"I vilket fall tror jag att jag mer kommer att försöka få hyfs på artiklarna, innan jag ser var kategorin landar. Detta inkluderar att eventuellt försflytta rekursion till rekursivitet, alternativt göra en teoretisk artikel om rekursivitet och låta rekursion bli en mer renodlad förgreningssida. Jag misstänker att det är folk med delvis olika bakgrund som först så småningom hjälpligt sammanjämkar sina litet olika infallsvinklar; observera att både kategorin och dess underkategori har flera markerade "övergripande artiklar" var; att en:Recursion theory börjar med att ge computability theory som en synonym, direkt undantar detsamma vad gäller datavetenskap, och i underkategorin innehåller en:Theory of computation och "en:Computability theory (computer science)" som två av sina tre "huvudartiklar". (Det är vackert nog att du "håller reda" på de svenska kategorierna; inte helt ensam, men som EMÅ den bredaste och mest konsekventa redigeraren. Jag menar inte alls att du dessutom skulle fixa hela det engelska kategori"trädet"; jag är bara mest frustrerad över att det inte finns något särskilt stöd i den engelska strukturen i detta fall.)

Ett generellt problem av nästan filosofisk karaktär tror jag är, att många wpskribenter bara har uppfattat instanser av generella, övergripande begrepp, och därför beskriver dessa instanser som betydelsen (till skillnad från en betydelse) av respektive term. När sedan andra skribenter har uppfattat andra instanser, skriver de artiklar med snarlika namn; i bästa fall så småningom med korslänkar och/eller förgreningssidor; men fortfarande utan att någon talar om att detta är ett och samma begrepp som man har valt att tillämpa på olika områden. Detta gäller t. o. m. rätt allmänspråkliga (men för många ovanliga) begrepp som "explicit". Rekursivitet (och därmed rekursion) är också ett sådant här övergripande begrepp, om än inte lika allmänspråkligt som motsatsparet explicit - implicit.-Jörgen B 19 februari 2008 kl. 09.37 (CET)

Medling i Mycket stora tal

Hej. Skulle du vilja sätta dig in i debatten på Mycket stora tal, och medla mellan mig och Bruno Rosta?_{[[Användare:|К]]}^α_ґ^ρ_ε^τη 24 februari 2008 kl. 12.44 (CET)

Jag har flera gånger bett Karpeth (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) lämna mig ifred och sluta bråka med mig. Men genom att han ständigt nämner mig i olika sammanhang visar det att han vägrar lyssna på vad jag ber honom om. Det här är väldigt påfrestande--Bruno Rosta 24 februari 2008 kl. 13.31 (CET)

Jag blev hänvisad hit från IRC. Jag tänker inte kommentera det du skriver mer._К^α_ґ^ρ_ε^τη 24 februari 2008 kl. 13.39 (CET)

Jag har bett dig att SLUTA någon gång. Låt mig få vara ifred. Det här du gör visar att du inte låter mig få vara ifred. Lägg av någon gång. Det här är mycket påfrestande--Bruno Rosta 24 februari 2008 kl. 13.41 (CET)

Om "Axel och Valborg"

Hej, nu är texten till balladen "Visan om riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter" flyttad till Wikisource src:Axel och Valborg och artikeln här på Wikipedia flyttad till Axel och Valborg./MVH Thurs 24 februari 2008 kl. 17.04 (CET)

Mått

Hejsan!

Jag hittade en gammal sida på Meta, Common_Interwiki_links, varmed jag såg att svwp har usla artiklar om måttenheter. Nu redirectas allt till meter - decimeter, centimeter, millimeter... Dessutom verkar yt- och rymdmåtten vara ganksa avskilda från längdmåtten. Tror du att du skulle kunna göra något av dessa artikeluppslag, till innehåll och struktur? Jag vet inte vad man skulle kunna skriva ens. Det borde vara att betrakta som basala artiklar.//--IP 1 maj 2008 kl. 11.18 (CEST)

Hej!

Jag har en massa undervisning nu, och redigerar rätt sporadiskt, som du kanske har märkt... men jag har nu lagt upp en länk till den där metasidan, som jag tycker verkar att vara rätt användbar.

Egentligen har väl amerikanerna störst behov av underartiklar om varje "prefixerd" längdmåttenhet, eftersom de allra flesta av dem fortfarande håller fast vid tum och fot m. m., och till och med vissa akademiskt skolade amerikaner verkar att ha mycket dimmiga begrepp om vad prefix som "centi-" betyder. (Jag har en lärobok i modern biokemi, där författarna i en illustrerande graf anger att det går 1000 mm på en cm och 1000 cm på en meter; och R.J. Rummel använder i sitt verk om democide prefixet centi-, i stället för hekto-, för att multiplicera med 100.) De har alltså mycket god orsak att förklara hur man omvandlar mellan t. ex. cm och tum.

Å andra sidan ser jag att deWP gör som vi; men att både frWP och noWP har rätt trevliga (korta) artiklar om enskilda prefixerade längdmått. Det finns ju en del annat man kan säga om enheterna än hur omvandlingen ser ut; och man kan vilja ge omvandlingar även visavi ångström eller ljusår. Jag tittade bara på några norska artiklar, men dem tror jag att man kunde ersätta rakt av; när man hinner.

Jag lägger upp detta på görelistan (som bara växer...); men skulle du (eller någon annan som råkar se detta) känna sig manad, så verkar det praktiskt att börja med att följa länkarna från no:Meter.

M. v. h., Jörgen B 1 maj 2008 kl. 12.51 (CEST)

Mattekrångel

Halloj Jörgen! Mats Halldin hade för vana att ibland översätta artiklar från enwp om ämnen han inte alls förstod. Tyvärr är det inte alltid hans översättningar blivit granskade av någon som kan ämnet. Har du månne lust att kasta ett öga på fundamentalgrupp? // habj 4 augusti 2008 kl. 17.21 (CEST)

Administratör

Halloj Jörgen. Jag kan inte hitta i loggen att du är eller varit administratör, stämmer det? Då kanske det är på tiden. Jag brukar iofs personligen tycka att administratörskandidaterna bör vara åtminstone lite aktiva i namnrymden Wikipedia, och det verkar du inte vara längre. Å andra sidan vet jag att du orienterade dig ordentligt där en gång i tiden. Kanske du åtminstone läser lite där, nuförtiden? Om du tror dig om att klara av att hitta de sidor du behöver om olika admin-relaterade saker, nominerar jag dig gärna. Wikipedia:Läsning för administratörer är åtminstone en början. // habj 4 augusti 2008 kl. 17.37 (CEST)

Jag tycker nog det är bra att vara någorlunda aktiv just när man blir administratör, så man hinner sätta sig in litegrann i hur verktygen funkar innan man tar wp-semester. Bättre nu än om någon månad, alltså.

Du svarade förresten inte på huruvida du numera undviker namnrymden Wikipedia som pesten? Det finns det förvisso administratörer som gör, åtminstone av och till! men det är ingen riktigt bra inställning att inleda admin-tiden med, tycker jag. // habj 7 augusti 2008 kl. 19.51 (CEST)

Jag menar metasidor, sådana som har prefixet med "Wikipedia:". Wikipedia:Namnrymder, till exempel. :P (Oj, den sidan behöver visst lite vård.) // habj 7 augusti 2008 kl. 20.08 (CEST)

Hmm, det där ser ut som samma sak som Essin brottats med vad gäller kemiartiklar... att de antingen blir helt obegripliga för gemene man, eller förenklade. Att göra två uppsättningar artiklar var ju ett förslag, mer ortodoxt vore nog att lägga den "lätta" varianten först och den "svåra" sen. I övrigt har jag inga åsikter. Jag ska slänga en länk på Essins diskus, så får vi se om han är intresserad.

Nå, men enklast är nog om du ger mig ett kort och koncist svar att du ställer upp (om du nu gör det), så jag får en bra diff att länka till på AAB. // habj 7 augusti 2008 kl. 21.03 (CEST)

Grattis, du är härmed utnämnd till administratör. Från och med nu har du ytterligare flikar överst att använda med förstånd. Lite läsning finns också på Wikipedia:Läsning för administratörer. Än en gång grattis. Thuresson 16 augusti 2008 kl. 04.14 (CEST)

Tack! Jörgen B 16 augusti 2008 kl. 14.55 (CEST)

Grattis! :)/Dubbelosix 16 augusti 2008 kl. 14.59 (CEST)

Re: Kategoriflytt

Man måste in i varje artikel och ändra kategorin där. I det här fallet är det bara 12 underkategorier att redigera, så det är nog enklast att göra det för hand.

Själva kategorisidan kan flyttas med flyttfunktionen, ja, men jag tror aldrig jag sett det göras. Jag kan inte direkt påstå att jag har upphovsrätt på att en kategori har ett visst namn, det har knappast verkshöjd... förvisso borde vi har mera beskrivande text på våra kategorisidor än vi har. I de flesta fall brukar nog folk skapa den nya kategorin, flytta över artiklarna, sedan radera den gamla. // habj 17 augusti 2008 kl. 15.32 (CEST)

Ser man på, flyttafliken saknas ja. (Den fanns där förr.)

Den tömda kategorin ska raderas. Annars kommer folk att lägga in artiklar och underkategorier i den. // habj 17 augusti 2008 kl. 15.41 (CEST)

Allt jag sagt nu borde egentligen finnas dokumenterat på Wikipedia:Kategorier eller på sidor som länkas till där. Om du känner dig undersysselsatt kan du gå igenom den och kolla vad som fattas. // habj 17 augusti 2008 kl. 15.49 (CEST)

Ursäkta att jag hoppar in här, men på sidan som Habj hänvisar till finns det en beskrivning hur man lämpligen "flyttar" en kategorisida, se här. I huvudsak går det ut på att (1) skapa ny kategorisida (och kopiera in valda delar ur den gamla), (2) kategorisera om alla ingående sidor och (3) radera den gamla kategorisidan. Beskrivningen kan dock mycket väl må bra av att skrivas om, vad vet jag. :-) --MagnusA 18 augusti 2008 kl. 10.10 (CEST)

Denne

Hej, JoergenB,

Jag såg din fråga på Jorvas diskussionssida om formen "denne" var en ren maskulinform. För att inte ta ifrån Jorva sin rätt att svara själv, ger jag dig min åsikt här, på din diskussionssida.

Ja, det är det faktiskt. Prova på att sätta in det i en mening: Vilket låter mest naturligt,

"Det var denne kvinnan jag såg igår" eller "Det var denne mannen jag såg igår"?

Behöver du mer belägg, skriver Språkrådet om det här (se sista stycket).

Vänligen / Law_D 24 augusti 2008 kl. 22.11 (CEST)

Nåja; i dessa fall skreve jag förstås oftast "den kvinna" respektive "den man" (definitivt inte huvudorden i bestämd form; rekommenderar verkligen språknämnden detta?). Användningen av denne/a, detta, dessa tillsammans med bestämd form är nog mest götalandsspråkbruk, och jag är stockholmare.

Men det var förstås inte din poäng. Jag kan nog konstruera egna exempel med denne/a i direkt förening med huvudordet, och jag håller nog med om att jag sällan skulle använda "denne kvinna". Faktum är dock att jag nästan bara använder orden självsttändigt, och då inte upplever dem som bestämningar på samma sätt.

Få se vad språkrådet skriver. Minns jag rätt föreslår de "den" som allmänt könsneutralt personligt pronomen (3:e pers. sing). Jörgen B 24 augusti 2008 kl. 22.25 (CEST)

Jodå, den texten har jag nog sett förut. "Den" är i och för sig ett inte ovettigt alternativ. Faktum är att i vissa dialekter höll "den" på att slå ut de könsspecifika personliga pronomina, särskilt objektsformerna (alltså "skriva några ord till den" i stället för "skriva några ord till honom" eller "skriva några ord till henne", trots att könstillhörigheten är väsentlig i sammanhanget; citerat ur en kärleksvisa). Jag har funderat på om vi skulle övergå till "den" i stället för "h*n" i våra diskussionsinlägg; men har inte tyckt det vara mödan värt att försöka påverka den existerande samsynen.

Tja, språkrådet verkar i vilket fall att gå på samma linje som du och Jorva, så jag får väl rätta in mig i ledet...Jörgen B 24 augusti 2008 kl. 22.35 (CEST)

Administratör?

Hej, JoergenB!
Wikipedia på svenska behöver flera administratörer! Just nu finns det bara 65 st på 933 023 användare, och det är på tok för få.

Du vet väl att:

• Administratörer inte måste göra någonting.
• Administratörer inte måste lägga ned mera tid än någon annan på Wikipedia, och kan vara borta så mycket de önskar.
• Administratörer kan bekämpa klotter lättare.
• Administratörer kan flytta sidor till ett uppslagsord där det redan finns artikelhistorik "i vägen".
• Administratörer kan skrivskydda sidor.
• Administratörer kan redigera systemmeddelanden och huvudsidan.
• Administratörer kan radera sidor, men också återställa redan raderade sidor.
• Administratörer kan blockera klottrare och andra som ställer till bråk.

Läs mer om detta på: Wikipedia:Läsning för administratörer.

Om du är intresserad så kan jag lämna in en ansökan om administrativ behörighet å dina vägnar.

Om du inte är intresserad, kan du läsa här om hur du blir en effektivare klottersanerare utan att vara administratör.

Vänligen, LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 21.05 (CEST)

Förlåt om jag går före Jörgen, men jag ville bara nämna att du blev administratör för ett par veckor sen. //moralist 31 augusti 2008 kl. 21.34 (CEST)

Aha... Sorry. LEO JOHANNES 31 augusti 2008 kl. 21.37 (CEST)

Leo, jag tackar för förtroendet, både nu och då:-) och tackar även för sammanfattningen ovan. "Redigera systemmedelanden" har jag inte insett ingick! Jörgen B 1 september 2008 kl. 17.22 (CEST)

Beröm

Hej, ville bara stanna förbi och berömma dig för din sansade och nyktra diskussionsstil. Många här (inte minst jag) kan vara mycket provokativa i våra uttalanden samt bli mycket provocerade av andra. Trots att du är någon form av liberal (antar jag) så är du sansad. Det finns många som inte är det, t.ex. el maco. Fortsätt så så kommer jag försöka hålla mig i skinnet också. ha en bra dag Herr X Herr X / ✎ 5 september 2008 kl. 16.05 (CEST)

Jag slickar i mig berömmet och tackar! Vad gäller mina åsikter, så försöker jag redigera så att de inte skall ha betydelse; vilket naturligtvis inbjuder till gissningstävlan... I WPsammanhang är min ideologi nog främst encyklopedism. Jörgen B 6 september 2008 kl. 14.07 (CEST)

Intervall

Hej,

Jag har en liten fundering över en av dina redigeringar -- inte så att jag tycker den är felaktig, det är bara ett intressant litet definitionsproblem: Jag såg den här redigeringen och blev lite fundersam - jag vill minnas att jag fick lära mig att ett slutet intervall per definition är begränsat, eftersom det inte finns någon punkt "oändligheten" att inkludera i ett eventuell slutet, obegränsat intervall. Resonerar jag fel här, eller finns det kanske olika sätt att tänka på sådana intervall?

andejons 3 oktober 2008 kl. 18.52 (CEST)

Hej! Det korta svaret på din fråga är att definitionerna varierar litet, och att det därför är säkrast att precisera vad man menar.

Det litet längre svaret är att valet av definition delvis beror på nivån man befinner sig på, och sammanhanget man använder termerna "öppen" och "sluten" i. Du kan se detta på skillnaden mellan Perssson och Böiers båda läroböcker Analys i en variabel (mer elementär) och Analys i flera variabler (mer avancerad). I envariabelboken (PBI) definieras bara innebörden av "slutet", "öppet" och "halvöppet" för begränsade intervall, och i tillämpningarna ser författarna normalt till att inget annat kommer in i betraktelsen. T. ex. "följande faktum" i avsnitt 2.2 av PBI, där de skriver:

"om funktionen f är kontinuerlig på det begränsade och slutna intervallet $a\leq x\leq b$ så har f ett största och ett minsta funktionsvärde på detta intervall."

I flervariabelboken (PBII) definierar de däremot öppna och slutna mängder allmänt, och då med den allmänna definitionen, att en mängd är sluten om den innehåller alla sina randpunkter och öppen om den inte innehåller någon av sina randpunkter. Poängen här är att "randpunkterna" verkligen är riktiga punkter i den grundmängd som betraktas - här Rⁿ - så att om en mängd saknar "riktiga konkreta" randpunkter så blir den automatiskt både öppen och sluten. Detta påpekas också explicit i avsnitt PBII 1.3:

"Den delmängd av Rⁿ som består av hela Rⁿ har inga randpunkter alls. Den betraktas därför som både öppen och sluten. Detsamma gäller för den tomma mängden Ø."

Eftersom n = 1 ger specialfallet Rⁿ = R, påpekar man alltså redan i upptakten till flervariabelanalysboken att det åt båda hållen obegränsade intervallet bestående av hela R är både öppet och slutet.

Det finns goda skäl för att definiera öppna och slutna mängder på det senare sättet. De sammanhänger med den mer allmänna teorin för topologiska rum. Persson och Böiers påbörjar försiktigt den teorin i flervariabelboken. M. v. h., Jörgen B 3 oktober 2008 kl. 19.34 (CEST)

Tackar, då förstår jag lite bättre.

andejons 3 oktober 2008 kl. 20.55 (CEST)

Spooner och Greene

Enligt George Woodcock var Spooner och Greene medlem av första internationalen, allt enligt Anarkismen, Prisma förlag 1993.

Enfore 7 oktober kl. 09:34

Statistik

Hej! Din input skulle vara uppskattad på Diskussion:Graffiti under denna rubrik :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 28 oktober 2008 kl. 01.29 (CET)

"Redaktionskommentar"?

Huh? Handlar det om ett typo eller om ett missförstånd? Redigeringar från en robot är naturligtvis inte mer "redaktionella" än någon annan redigering. Redigeringskommentar brukar det kallas och är vad som förs in i sammanfattningsfältet ovanför spara-knappen. Det har förresten sedan länge visat sig att Wiktionary inte vill ha material från Wikipedia och att vi inte bör använda "exportera till wikt"-mallar om vi inte är beredda på att göra det själva. /Grillo 4 november 2008 kl. 04.25 (CET)

Jag använde uttrycket "redaktionskommentar" som i stort sett synonymt med "redigeringskommentar", vilket uppenbart var olyckligt och onödigt, eftersom minst en kunnig wpmedredaktör (du) missförstod det. "Redaktion" står i mitt språk även för en handling; den vanligare betydelse av "grupp personer med uppgift att redigera" du väl avser ser jag som härledd från den förra betydelsen; men det hade uppenbart varit lämpligare att använda synonymen "redigeringskommentar", som väl knappast missförstås.

Jag noterade just i SAOB att de ger 5 betydelser av ordet "redaktion"; den fjärde är den med "grupp av personer" du väl tänkte på, och den femte är plats där sådan grupp brukar arbeta med att redigera. Att dessa betydelser kommer senare brukar just återspegla att det rör sig om yngre betydelser. Betydelse 2) lyder sålunda (Observera: upphovsrättsligt skyddat; återges med citaträtten):

"2) motsv. REDIGERA 5, 6: redigering; dels: utarbe­tande l. avfattning o. d., stundom: bearbetning, dels (o. numera vanl.) om (ledande av) utgiv­ning av tidning l. tidskrift l. samlingsvärk o. dyl. o. handhavande av därvid knutna ar­beten (särsk. om samlande o. ordnande av stoff l. bidrag o. d.) l. om ombesörjande av utgivning av text l. urkund(er) l. (samling av) skrift(er) o. dyl. l. om utformning av text osv. l. (sam­lande,) uppställning o. anordning av urkunder l. skrifter osv. vid utgivning (l. utskrivning); stundom: utgivarskap; särsk. i uttr. redaktion av ngt resp. ngts redaktion."

Notera att SAOB alltså börjar ordförklaringen med "redigering", vilket klart antyder att även SAOBredaktörerna tycker att "redigering" är en lättare igenkännbar term. "Redaktion" är möjligen något mer specialinriktat på handlingen att organisera och sammanställa materialet; men även detta täcks ju av "redigering".

Jag tycker i alla fall att det är djupt olämpligt att i en kommentar i historiken skriva "flyttar innehåll till wiktionary" utan att flytta innehållet till wiktionary. Detta är väl viktigare än mitt olyckliga val av synonym? M. v. h., Jörgen B 4 november 2008 kl. 11.44 (CET)

PS Bara för att undvika ev. ytterligare missförstånd: En "redaktör" är i mitt språkbruk en person som ägnar sig åt redigering (eng. "editor" resp. "editing"), vilket inte alls är det samma som "en person som ingår i en officiellt tillsatt redaktion". Alla som redigerar wpartiklar är alltså wpredaktörer. Jörgen B 4 november 2008 kl. 11.53 (CET)

"Kovarianta funktor" och "kontravarianta funktor"

Hejsan! Ovanstånde omdirigeringar dök häromdagen upp i på Special:Trasiga omdirigeringar och jag försökte då fixa till dem så länkarna i artiklarna pekade direkt på den sida som skulle ha innehållit den riktiga texten om det hade funnits någon. Mina matematikkunskaper är dock tämligen rostiga så skulle du kunna se över mina redigeringar utifall att jag har råkat förstöra något? Redigeringarna är gjorda i Naturlig transformation och Modul (matematik). Hälsningar --MagnusA 14 november 2008 kl. 07.40 (CET)

Hej Magnus!

Min tanke var att tills vidare lämna de "trasiga omdirigeringarna", tills jag fick tid att fixa kategoriteorin (eller någon annan fixar den). Problemet är litet att så många matematikartiklar beror av varandra, vilket gör att man ibland behöver reda ut terminologiska frågor inom ett annat delområde innan man går vidare till det man egentligen tänkte skriva. I sådana lägen tycker jag att det ibland är bättre att lämna de artiklar man fixar till, med länkar och allt, samtidigt som man noterar vad som återstår att göra.

Om du vill ha en överblick över mina "akuta" matematikprojekt (som oftast handlar om röda länkar som jag eller andra har skrivit in), så kan du titta på Användare:JoergenB#Saknade (bland andra). Det är ett litet problem att listorna växer fortare än åtgärderna, och jag har ibland funderat på att göra stubbar (snudd på substubbar) av rubbet som en "temporär åtgärd". Jag har hittills avstått; sådana "temporära" åtgärder blir lätt permanenta. Däremot lägger jag då och då in det hela på matematikprojektets lista över saknade artiklar; och lyckligtvis är jag ju inte alls den enda som skriver matematikartiklar här på wp.

Mer specifikt så var de "trasiga omdirigeringarna" om jag minns rätt av den typ jag anser vettig och nyttig: Böjningsgformer av namn, med mera. Enkel omdirigering är såvitt jag förstår inte alls ett effektivitetsproblem, utan i ställetr något som uppmuntras. M. v. h., Jörgen B 14 november 2008 kl. 12.05 (CET)

Angående fråga

Jag såg din fråga om folkrättsliga tolkningar av gränserna i Mellanöstern, och eftersom jag hittade denna artikel av den framstående folkrättsprofessorn Göran Lysén som behandlar frågan, tänkte jag att den skulle kunna vara av intresse för dig. Så jag slänger in en länk om du har lust att läsa. //--IP 13 januari 2009 kl. 10.20 (CET)

Tackar! Jag har med intresse läst artikeln - samt en hel del kommentarer, både för och emot. Den radiointervju med Hans Corell som nämns har jag tyvärr inte lyssnat på.

Jag noterar att Lysén snarast verkar att vilja nedtona 1949-1967 års gränsers status, i den mån de alls berörs. Hans genomgång redovisar en mycket bestämd uppfattning att någon palestinsk stat aldrig har existerat, och att de ockuperade områdena på västbanken - liksom tidigare och i viss mån fortfara Gaza - är att uppfatta som herrelöst land. I och för sig gör han väl här och var vissa urval av uppgifter; nämner t. ex. att Egypten aldrig formellt annekterade Gaza men inte att Jordanien en tid väl formellt annekterade Västbanken; men det är som sagt upprörda tider just nu, och han tycks ju allmänt tendera att hellre lyfta fram ståndpunkter till förmån än till nackdel för de israeliska ståndpunkterna. (T. ex. inte ett ord om 1956 års krig, för att nämna en mindre sak; större saker är EMRÅ att hans argumentation för att repressalierätten i praktiken inte innehåller någon proportionalitetsbegränsning och hans generella argumentation vad gäller repatriationsrätt ju till sitt intryck inte riktigt stämmer med de uppfattningar man ges på annat håll. Nu uttrycker han sig argumentativt försiktigt: Utsagan "Någon automatisk "återflyttningsrätt" för dem som så att säga flydde både i Europa och i Mellanöstern finns inte", är lätt att uppfatta som att han skriver att folkfördrivning även efter antagandet av exempelvis FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna#Artikel 13 inte skulle kunna motivera något som helst anspråk på att få återvända; men läser man texten noga så ser man att det faktiskt inte är precis det han hävdar.)

Uppfattningen om "herrelöst land" som ju också Ankara refererade till tror jag är intressant också om man vill förstå äldre tiders kolonialism. Jag har t. ex. noterat en ibland häpnadsväckande stark ovilja från äldre europeiska skribenter att acceptera att det fanns egentliga stater i "det mörka" Afrika före européernas ankomst dit. I kombination med den här doktrinen om "herrelöst land" blir detta rätt begripligt: Om man anser sig ha rätt att lägga rabarber på allt land där det ej finns stater, och samtidigt förnekar existensen av sådana i huvuddelen av världen, så har man naturligtvis givit sig själv full rätt att kolonialisera dessa delar.

Med önskan om ett gott nytt och förhoppningsvis totalt sett fredligare år, Jörgen B 13 januari 2009 kl. 20.20 (CET)

Nja, Lysén utgår, med historisk förklaringsmodell, från den pro-Israeliska ståndpunkten att palestinerna alltid varit mer angelägna om att krossa Israel än av en egen stat, men att de sedan valet då Hamas vann och de fick kontrollen av Gaza uppfyller de formella kriterierna för en stat och därför kan betraktas som ett rättssubjekt i folkrättslig mening (bara stater kan vara rättssubjekt i den delen av folkrätten). Enligt hans synsätt hade palestinerna haft möjlighet att utropa en egen stat redan när Storbritannien drog sig tillbaka, men att de lät bli (de hade samtidigt varit tvungna att upprätta en statsapparat). Detta hade förstås varit att de facto acceptera delningsplanen (Israel gjorde enligt vad Lysén antyder bara anspråk på den del delningsplanen tilldelat dem), men hade också visat en vilja till fredlig lösning (fred är FN:s överordnade målsättning som ingen part får strida mot) och till att respektera konsensus (utanför Arabvärlden var alla för en tvåstatslösning per antagandet av delningsplanen, medan Arabvärlden förnekar att israelerna skulle ha rätt till ett eget land). Jag har inte hunnit lyssna på intervjun med Hans Corell. Han är dock vad jag förstår expert på internationell privaträtt, inte på den del av folkrätten som Lysén fördjupat sig i. Återvändningsräten är ett komplierat kapitel, eftersom en regel ska gälla internationellt; tänk bara på tvångsförflyttningarna i forna Sovjetunionen, och på hur folk har fått lämna sina hemtrakter vid revolutioner i Östasien, Afrika och Sydamerika. Skulle alla ha rätt att återvända skulle det bli samma kaos som vid dessa revolutioner igen.//--IP 14 januari 2009 kl. 09.11 (CET)

Det fanns en intervju med Hans Corell i dagens Dagens Nyheter. Den gav dock EMRÅ inte lika mycket som en artikel hade givit, eftersom man inte vet hur mycket av hans nyanser som försvunnit i redigeringen. Han har tydligen hävdat att de ansvariga i Israel borde stämman inför internationell domstol, om samma regler som på Balkan skulle tillämpas; men det betyder ju inte att han behöver ha sagt att dessa israeliska ledare torde vara lika skyldiga som de i f. d. Jugoslavien. (Jag tror f. ö. inte att Corell nått sin befattning som FN:s "rättschef" om han inte haft rätt ordentliga kunskaper även om "folkrätt". Sedan är väl kanske ett av tvisteämnena just om i vilken mån frågor om mänskliga rättigheter hör hemma inom folkrätten; och där har kanske FN varit litet mera på hugget än vad t. ex. USA varit under de senaste 8 åren. Eller åtminstone varit på hugget i andra avseenden än USA...)

Jag tror definitivt att du har rätt om att frågorna om tvångsförflyttningarna är krångliga. Det är precis det jag menar att Lyséns artikel också säger, fast det inte syns vid första ögonkastet. Man får lätt intrycket att Lysén skulle hävda att fördrivning eller "flykt" undan hotfulla förhållanden inte alls ger någon grund för att kunna kräva att man får återvända; men vad han egentligen skriver är bara att det (enligt hans regeltolkning) inte ger en absolut rätt, utan att även andra faktorer spelar in; alltså underförstått att rättsläget är krångligt. (För övrigt verkar han ju att i andra sammanhang ha pläderat för repatriationsrätt - och då även emot de inblandade personernas önskan.)

Jag ögnade även som hastigast igenom den "officiella arabiska ståndpunkten" som den uttrycktes i Arabförbundets grundarfördrag från mars 1945. Där hävdar man att Palestina de jure var en existerande oberoende ("independent") stat, och att detta styrks av såväl Lausannefördraget som utgångspunkten förNF-mandatet. Däremot hade det ännu inte vunnit faktiskt oberoende ("actual independence"). (Som bekant avsåg Arabförbundet förstås hela mandatområdet Palestina; det var ju först två år senare som staten Israel utropades, och ytterligare många år senare som Israels existens erkändes av Arabförbundet.) Jag förmodar att det med den legala utgångspunkten sågs som oriktigt att "utropa" en redan "existerande" stat år 1947.

I vilket fall: Som jag skrev är inget av detta till större hjälp för min ursprungliga fråga. Lyséns artikel styrker inte alls att 1949 års stilleståndsgränser skulle ha fastställts internationellt som gränserna mellan Israel och ett tänkt (arabiskt) Palestina, tvärtom.

M. v. h., Jörgen B 14 januari 2009 kl. 15.53 (CET)

Jag måste korrigera vad jag skrev om Corell. Han verkar visserligen främst ha sysslat med den del av folkrätten som kallas internationell privaträtt, men i FN hade han titeln Under-Secretary-General for Legal Affairs (rättschef) för Office of the Legal Counsel, där man tydligen också sysslar med den andra delen av folkrättem, som handlar om stater. Vad beträffar statusen på fördraget om vapenstillestånd 1949 verkar ingen av de källor vi hänvisat till se detta som någon grund för några territoriella anspråk. //--IP 14 januari 2009 kl. 17.00 (CET)

Bengt R. Jonsson

Er det en ide å oversette Erik Edvardsens fyldige artikkel om no:Bengt R. Jonsson? Velle

Administratör

Hej, eftersom tiden för omval gått ut och du inte längre verkar vara aktiv på wikipedia så har jag anmält på meta angående fråntagande av administratörsrättigheter, välkommen tillbaka till wikipedia när du känner för det. Ghostrider ♠ 4 augusti 2009 kl. 00.57 (CEST)

Sandlådemall

Hejsan! Jag tog mig friheten att flytta Mall:Användare:JoergenB/Sandlåda från mallnamnrymnden tillbaka som användarundersida Användare:JoergenB/Sandlåda. Efter denna fix verkar det fungera som det ska utan Mall-prefix, åtminstone såvitt jag kunde se. Det jag gjorde i fixen var att ersätta med {{subst:PAGENAME}}. Hälsningar --MagnusA 13 augusti 2009 kl. 13.37 (CEST)

Demonstration av AlgoSim II

Om du inte har något annat för dig får du gärna komma: inbjudan.

För mer information, se [15]. --Andreas Rejbrand 17 oktober 2009 kl. 14.59 (CEST)

Støtte meg på den færøyske wikipedia?

Heisann! Kontakter deg på "hjemmebane" jeg;) Jeg kunne virkelig tenke meg å få byråkrat-status på den færøyske wikipedia. Men for å få det, trenger jeg støtte her. Jeg er den mest aktive brukeren der. Se liste over bidragene mine her. Niceley 1. november 2009 kl. 19.31 (UTC)

Konvex mängd

Hej Jörgen. Jag undrar lite om din redigering här. Jag håller med om att definitionen är meningslös i vektorrum över exempelvis ändliga kroppar. Jag antog dock att det var ett misstag att radera allt annat som stod i artikeln, så jag återställde och lade in att vektorrummet ska vara reellt eller komplext. Din redigering verkar vara en återställning till en version från 12 juli 2008, samt att du skrev in att vektorrummet ska vara reellt, så jag undrar om det var något mer du tyckte var knasigt i artikeln? //Calle 23 februari 2010 kl. 17.12 (CET)

$\mathbb {NEJ} !!!$  Jag avsåg bara att ändra första meningen genom att lägga till "reellt" (med länk). Jag tittade på några gamla versioner också, så precis som du insåg måste jag ha råkat redigera en gammal version. Det var också därför jag inte konsekvensändrade.

Ytterst klumpigt! Tack för snabb korrigering!

(Dock avstod jag avsiktligt från att dra in komplexa vektorrum. Att teorin fungerar för dessa beror ju endast på att alla komplexa vektorrum också är reella, genom inskränkning av skalärer. Vill man verkligen generalisera teorin, så kan man däremot genomföra den för vektorrum över ordnade kroppar; eller i vissa mer generella metriska rum, där "ligger mellan" är en väldefinierad ternär relation; jämför t. ex. en:Intrinsic metric.) Jörgen B 23 februari 2010 kl. 18.48 (CET)

Såklart kan en förklaring av varför det fungerar för komplexa vektorrum vara på sin plats, men jag tycker inte det är nödvändigt för att nämna att det fungerar. //Calle 12 mars 2010 kl. 21.09 (CET)

Bifurkationsdiagram

Hej Jörgen! Kan du göra svenska av artikeln om bifurkationsdiagram? I dagsläget är den så komplicerad att en icke matematiskt bevandrad person förmodligen inte begriper mycket av den, även om illustrationen är fin... Riggwelter 13 mars 2010 kl. 17.03 (CET)

Ang. roten ur som passar i texten. Är det något sådant här du söker? $\scriptstyle {\sqrt {x}}$ Zaijaj 13 mars 2010 kl. 23.49 (CET)

Ja! Tack, jag skall genast försöka med detta! Jörgen B 14 mars 2010 kl. 00.05 (CET)

Har lämnat en not på diskussionssidan! Riggwelter 14 mars 2010 kl. 00.05 (CET)

Visa är från början

Jo, jag har en mall, som är en tabell, som använder sig av table/bords-klassen "toccolours collapsible collapsed". Problemet är att själva "the table"/"bordet" "visas"/"är expanderad" direkt från början. "By default" kan man säga. Hur får jag den att vara döljd/dolt från början? /Heymid 27 mars 2010 kl. 19.57 (CET)

Kalkyl

Kan du tänka dig att ta en titt på användningen av ordet kalkyl i variationskalkyl? --Ettrig 29 augusti 2010 kl. 18.26 (CEST)

OK nu, fixat av Användare:Andejons. --Ettrig 29 augusti 2010 kl. 22.04 (CEST)

Så slapp jag:-). Tack! Jörgen B 29 augusti 2010 kl. 23.02 (CEST)

Veckans tävling: Val 2010

Hej! Jag tänkte bara tipsa om veckans tävling. Dina redigeringar i Riksdagsval i Sverige är ju värda 1254 poäng där. --Ainali 10 september 2010 kl. 20.51 (CEST)

Gustaf Lindqvist

Överflyttat/fortsatt från Användardiskussion:Nirmos#Gustaf Lindqvist

Dear Nirmos! You are living in Stockholm? Can You help me please? I need something from the Swedish National Library:

• http://www.kb.se/soka/kataloger/regina?func=find-b&request=000313110&find_code=SYS&local_base=KBS01

This article (20 pages) is held by the Swedish National Library worldwide only, I think. Dear Nirmos, can You copy or scan these pages and send to me, please? I will need it for a new article.

I will very thank You for Your help, kind regards, Doc Taxon 16 oktober 2010 kl. 11.19 (CEST)

Just a question, Doc Taxon: Did you try to follow the advice about how to proceed you got at Användardiskussion:Urbourbo#Gustaf_Lindqvist? Was it for some reason impossible to order it directly from KB ( the Swedish National Library), as you were adviced?

We Stockholmers do not have a much easier access to KB either, when it comes to copying. We can walk there, and ask for the possibility to read some book there, but only people with a qualified research interest may possibly gain the exceptional permission to borrow the book. The library also serves as a national archive, and thus naturally is rather restrictive about letting its "responibilities" leave the building.

If you didn't yet try to follow Urbourbo's advice first, I think you should do that. If this does not work, please contact me on my discussion page, or by wikimail, and we'll see what to do to remove the obstacles.

Either way, I suppose you'll have to pay some for their work copies cost freight. Best, Jörgen B 16 oktober 2010 kl. 12.25 (CEST)

Yes I did! I mailed several times but I never got a reply. My first mail was in May but I tried several repeats, all without success. I don't know why. But if scans or copies from KB are not possible then you can't help me too, right? But thank You for Your reply, Doc Taxon 16 oktober 2010 kl. 13.30 (CEST)

I'll see what I can do; but let's continue this at my user page, as a courtesy to Nirmos:-) Jörgen B 16 oktober 2010 kl. 20.31 (CEST)

(Unindenting) I've checked a few of the pages at KB. They clearly want you to be a resident in Sweden to be able to "borrow" books, which in this case should mean: Dispose it within a special room in the library building itself. In order to sign up for the rights to do so, you should provide your Swedish citizenship or residency. I suppose that you are neither a Swedish citizen, nor a Swedish resident; is this correct? That should exclude that alternative.

Now, they also have the alternative to order a photocopy, which I guess is what you want. This option ought to be open for foreigners, at least for research purposes. However, the pages do not clarify the details, and you say that they have not answered your e-mail. I'm interested to know what the actual rules are, and I'll try to find out next week - asking e.g. my retired father (who worked on KB for many years - but may not be up to date with details), our University department librarian, and probably someone at KB, if I do not find the information in other manners.

For you, personally, some may depend on your reasons for wishing the access. As I have stated several times, KB has tended to be more accommodating to genuine research interests. If you do not mind to disclose your true name (and if it incidently is Doc Taxon, I guess you don't mind), and approximately your reasons for wishing the access, this might facilitate things. You may use wikimail, if you do not want to use user talk pages. (You may also check who I am, by means of my user page, and my link to my home page from there.)

In either case, I expect to come back with more information in a couple of days. (Actually, I feel that I ought to know the answers already. There's a bit of `family honour' involved:-).) Jörgen B 16 oktober 2010 kl. 20.53 (CEST)

Dear Jörgen! Thank You that you are trying to help me anyway it's possible. But I don't understand your last three sentences, what do you mean with family honour. And there's no lending home in need. A copy were enough. For any further help I will be very grateful, I hope to hear from you, Doc Taxon 17 oktober 2010 kl. 09.11 (CEST)

As I stated supra, my father was a librarian at KB for many years; "family honours" refers to me being my father's son. Jörgen B 17 oktober 2010 kl. 15.38 (CEST)

Another suggestion

I've discussed with both my father and with our department librarian. The usual procedure in such cases as this seems to be to ask your local library for assistance. My father suggests that you turn to the National library in your country; our librarian thinks that any library should make do.

Seemingly, libraries for many years have cooperated internationally, for this kind of assistance. Therefore, they have contact channels for ordering copies of articles, and also for payments. You probably still will have to pay some, not only for the work at KB, but possibly also a little to your local library; but they, not you, will take care of all troubles with forms, et cetera.

So, of course it depends some on how interested you are to get hold of the article. Anyhow, asking your local general library, or, if that does not work, your own national library, is for free (except possibly telephone costs...).

Is this reasonable, in your situation? Jörgen B 18 oktober 2010 kl. 22.40 (CEST)

PS Wenn du z. B. Probleme mit Englisch habest, bitte schlagt eine andere Sprache vor... Der selber.

Okay, I'll try it, thanks a lot! / Okay, ich werde es versuchen, danke sehr. Doc Taxon 19 oktober 2010 kl. 06.50 (CEST)

Svar

{{Talkback|Obelix|Är du intresserad?}} Obelix 29 januari 2011 kl. 17.05 (CET)

Erikarna

Tack för dina konstruktiva inlägg hos Andejons om det engelska ordet "several" i förhållande till kungarna Erik före Segersäll! Jag tror Andejons och jag är överens om att avsluta den tråden där, så jag visar min uppskattning för dina frågor genom att svara här.

L & Å anser att det är ställt utom allt tvivel att en svensk kung Erik, som tog emot ärkebiskop Unni år 936, existerade. De anser även att det är "sannolikt eller möjligt" att ytterligare en kung Erik existerade på 700- eller 800-talet, eftersom Ansgar anger i mitten av 800-talet att en sådan hade funnits och skulle avgudas av delar av befolkningen.

Ingen trovärdig historiker som jag känner till har någonsin betvivlat dessa uppgifter, om en definitiv Erik och en sannolik, fast Andejons har hävdat att Dick Harrison gör det. Det känner jag inte till, men jag vet att vad Harrison (som jag har talat med en gång förut vid ett liknande tillfälle) framställer i sina gedigna böcker ibland har vrängts till av ideologer på WP, i stil med sådana här redigeringskommentarer.

Således var det inte lämpligt på engelska, anser jag, att det stod "Whether or not there were any kings named Eric before has been debated", utan det enda språkligt sakliga var "Whether or not there were several kings named Eric before has been debated".

Orden there were not several, som du ju vet, betyder att det inte fanns ett flertal, normalt inte fler än 1-2, medan there were not any betyder att inte en enda fanns. Det senare, menar jag alltså, har ingen expert någonsin hävdat.

Andejons invändning mot detta var bara att det var ett språkligt fel (länk här), inte en innehållsfråga. Det var det, inte sakfrågan, som jag invände emot, bland annat, på hans diskussionssida och bad honom (igen) att sluta med sådant.

Jag har engelskan som första språk, men alla gör vi givetvis syftningsfel ibland även på våra modersmål. Detta var inte ett av mina, tror jag.

Emellertid har en annan användare fixat till texten om Erik på engelska WP med en kompromiss som undviker den kontroversiella ordalydelsen.

Det har även varit en mycket bra debatt nu om undermålig engelska på en av administratörssidorna där. mvh SergeWoodzing 30 januari 2011 kl. 21.57 (CET)

Skulle du kunna ge mig en länk till den debatten? Jörgen B 31 januari 2011 kl. 16.59 (CET)

(P. S.; När vi ändå är inne på subtiliteter på ickemodersmål... "Orden there were not several betyder, som du ju vet, att...". Ännu ett exempel på att ordföljden inte är riktigt densamma på svenska som på engelska!) Jörgen B 31 januari 2011 kl. 17.08 (CET)

With pleasure ! mvh SergeWoodzing 31 januari 2011 kl. 19.55 (CET)

Closure

Hej JoergenB. Grupp (matematik) är ganska dålig, medan en:Group (mathematics) är featured. Jag började titta på att översätta, men fastnade ganska snart på closure. Skulle det vara rätt att översätta detta med slutenhet? För att en mängd och en operation tillsammans ska räknas som en grupp krävs bland annat att operationen är sluten med avseende på mängden. (?) --Ettrig 12 maj 2011 kl. 10.07 (CEST)

Hej Ettrig!

Först, direkta svar: "Closed" i den här meningen översätts såvitt jag vet alltid just med "sluten/slutet/slutna". "Closure" kan i det här sammanhanget översättas med "slutenhet", men uttrycket är ovanligt; ovanligare än t. ex. "associativitet". Man bör också vara litet försiktig; i många närliggande situationer motsvaras "the closure" av "(det slutna eller linjära e. d.) höljet" på svenska.

Några allmännare kommentarer:

Den engelska och den svenska artikeln tar delvis upp olika saker. Skulle du ersätta den svenska rakt av med en översättning av den engelska, så skulle du tappa bort en del om homomorfier o. d., som EMRÅ definitivt hör till en god artikel.

Den svenska börjar med att ange att man har en "binär operator", alltså en funktion, som (precis som alla funktioner) är försedd med en "målmängd", som alla funktionsvärden måste tillhöra. För en vanlig binär operator underförstår man att målmängden är den mängd operatorn verkar på; för säkerhets skull är detta explicit utskrivet i gruppartikeln.

Den engelska utgår inte från att läsaren kan något om funktioner - eller är villig att följa länkar om dessa. Det blir då nödvändigt att specificera slutenheten som ett separat villkor.

I litteraturen förekommer båda varianterna. Detta är parallellt med de vanliga definitionerna av "linjärt rum", där antingen 8 eller 10 villkor brukar räknas upp, beroende på om slutenheten specifiseras som explicita villkor eller som ingående i definitionen av operationsbegreppen.

Du gör självklart som du vill; men jag föredroge nog för min del att svwpartikeln kompletteras med framför allt översättningar av de många exemplen på grupper av olika slag.

M. v. h., Jörgen B 12 maj 2011 kl. 12.34 (CEST)

Aperiodisk graf

Hej Jörgen! Jag ser att artikeln aperiodisk graf har hamnat på din lista över andra pågående åtgärdsförslag (matematik). Då det är jag som skrivit artikeln undrar jag vad det är som är fel / kan göras bättre? Calle 31 maj 2011 kl. 00.22 (CEST)

Bra fråga! Jag har såvitt jag kan se inte lagt något förslag eller någon kommentar någonstans, vilket jag principiellt gör, när jag lägger in länkar under någon av åtgärdsförslagsrubrikerna...

Jag har försökt rekonstruera vad jag menade. Antagligen såg jag först Vägfärgningsproblemet; jag har ett minne av att jag tyckte det var intressant att träffa på ett för mig tidigare obekant synbarligen relativt grundläggande resultat inom ett område jag tycker att jag har en viss överblick över. Jag försökte att förstå direkt vad det säger och varför det stämmer; men fastnade direkt på att det använde uttrycket "aperiodisk graf", som fått en nonsensdefinition. Jag såg nog sedan samma nonsensdefinition när jag klickade mig fram till artikeln. Antagligen blev jag avbruten där någonstans; den rimligen riktiga definitionen finns ju på den engelska systersidan (och sedan din rättelse i mars även i Aperiodisk graf).

I vilket fall skulle det ha varit rimligare att lägga den under "Att (kanske) fackgranska (matematik)". Begreppet används ju i mycket likartad betydelse i samband med teorin för markovkedjor. Vår nuvarande artikel ergodicitet verkar att beskriva detta fundamentala begrepp utifrån de "härledda" egenskaperna hos ergodiska markovkedjor. Jag har i stället fått förklaringar som byggde på två "definierande" egenskaper, om denna vaga uppdelning tillåts; nämligen att kedjan vore ergodisk om och blott om den vore både "aperiodisk" och rekurrent. I detta sammanhang betyder "aperiodisk" att den riktade grafen (V,E) är "aperiodisk" (med avseende på riktade cykler), där tillstånden är hörnen, och där tillståndsparet (s,t) är en kant, om sannolikheten för en övergång (i ett steg) från s till t är positiv. (Öglor = loopar tillåts; om något (s,s) ∈ E) så är kedjan (processen) "aperiodisk".)

Jag tror att jag misstänkte vad den rimliga definitionen borde vara, men ville kontrollera det, och se hur det hela på bästa sätt länkas ihop med markovkedjor och ergodicitet. Vidare har jag fortfarande inte tittat tillräckligt på Vägfärgningsproblemet. Jag tänker dock genast föra in din korrigering av aperiodicitetsbegreppet där också.

Med vänlig hälsning, Jörgen B 4 juni 2011 kl. 16.04 (CEST)

PS: Jag noterar att om tillståndsmängden V ovan är ändlig, så är kravet "rekurrens" på markovkedjan precis det som i Vägfärgningsproblemet kallas "starkt sammanhängande"; förutsatt att den definitionen är helt korrekt, förstås. Detta borde betyda att satsen medför en egenskap för vissa ergodiska diskreta markovprocesser, eller hur? Ds

Ja, jag tog mig nog lite vatten över huvudet när jag översatte artikeln för 3 år sedan, men det ser ut att stämma nu, tycker jag.

Först blev jag lite konfunderad över din definition på ergodisk markovkedja, då det enda aperiodicitetsbegrepp jag hört om i samnaband med Markovkedjor är aperiodicitet för tillstånd, då ett tillstånd är aperiodiskt om det största heltal som delar alla $\{n:P(X_{n}=i|X_{0}=i)>0)\}$ är 1. Men om grafen är starkt sammanhängade och ändlig, så verkar aperiodiciteten hos alla tillstånd implicera att hela grafen är aperiodisk.

Om Markovkedjan är ändlig och ergodisk, och har samma antal nollskilda övergångssannolikheter från varje tillstånd, kan den alltså färgas synkroniserat. Dock är det ju inte säkert att färgningen har någon bra tolkning i relation till Markovkedjan. Calle 5 juli 2011 kl. 18.09 (CEST)

Nej, jag har inte (heller) någon idé om hur detta resultat skulle kunna ge någon ny och djup insikt till våra sannolikhetsteoretiker:-). Å andra sidan är det väl värt att ha ögonen på sådana här "lustiga paralleller"; förvånansvärt ofta kan man hitta djupare orsaker till sambanden.

Jag har fortfarande inte förstått beviset för vägfärgningssatsen:-( Jörgen B 5 juli 2011 kl. 18.20 (CEST)

Artiklar du kanske vill redigera, från FörslagsBot

FörslagsBot tror att du kanske skulle vilja redigera någon av de här artiklarna.

Stubbar Frikativa Alveolopalatal konsonant Sje-ljudet Hej Lateral frikativa Faryngal konsonant Pulmonisk-egressiv konsonant Stockholmsinitiativet Koronal konsonant Levnadsstandard Dorsal konsonant Garde kyrka Sven Lindqvist (författare) Epiglottal konsonant Ej uppdaterade Magnox Göteborg Finland

Källor Sverige Tonande alveolar klusil Unicode Sverigedemokraterna Lunga Diftong Städa Georg Klein Sveriges bostadspolitik Isabella Löwengrip Språkvård Fukushima-olyckan Muammar al-Gaddafi White trash Sammanslagning eller delning Quenya Syn (juridik) Van der Waals-kraft

FörslagsBot väljer ut artiklar baserat på andra artiklar du har redigerat, och kan använda sig av likheter i artiklarnas text, länkar mellan artiklar, och hur dina redigeringar passar med andra Wikipedianers redigeringsmönster. Boten försöker endast ge förslag på artiklar som andra Wikipedianer har lagt i kategorier som indikerar att de har en klar förbättringspotential. Vi tackar dig för att du vill motta dessa förslag regelbundet, dina bidrag förbättrar Wikipedia – tack för att du hjälper till!

Om du har feedback på hur FörslagsBot kan utföra ett bättre jobb, var god och lämna en kommentar på FörslagsBots diskussionssida. Med vänliga hälsningar Nettrom, FörslagsBots vaktmästare.

P.S. Du mottog dessa förslag eftersom ditt namn står uppskrivet på listan över användare som vill pröva FörslagsBot. Ifall detta inte stämmer beklagar vi att vi störde. -- FörslagsBot 23 juni 2011 kl. 20.39 (CEST)

VNA

Hej! Det primära för strykningarna var inte plagiatfrågan, det var att artiklarna inte författats av användaren, utan dessa har bara kopierats in. Ett sådant förfarande snedvrider VNA som ändå är en "tävling". Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 november 2011 kl. 13.23 (CET)

Hej! Titta på min kommentar under ändringarna, samt i kommentarsfältet för redigeringen!

Att döma av dina motiveringar samt början av dina inlägg på BB var just plagiatbeskyllningarna de som vägde tyngst. Vi har nu rett ut att de har författats av pseudonymen "Quadrigarius" för att läggas in på Lagen.nu, som verkar under en acceptabel licens. (Det var rätt svårt att få fram detta, men det är ju nu helt belagt, som du väl har sett i BB-tråden.)

Jag har verkligen försökt redovisa att du också har kvarstående kritik av annat slag; om du tänker använda detta som grund för strykning, måste du dock formulera dina grunder på annat sätt än "Kopiering" och "Plagiat". M. v. h., Jörgen B 4 november 2011 kl. 13.32 (CET)

Jo men diskussionen var tvådelad, där den del som BB valde att diskutera var Plagiatfrågan, den andra delen om VNA diskuterades aldrig just för att den inte var lika viktig som plagiatfrågan, därför kvarstår problemet i fallet VNA. Jag måste också erkänna att jag inte sett något om att det skulle vara helt belagt att han skrivit det till att börja med. Oavsett vilket så har användaren inte skrivit lagtexterna som kopierats in med mera. Det är sådant som snedvrider VNA. Medan andra skriver artiklar från grunden och kämpar kommer en annan med bidrag som är kopior ur lagtexter.

Jag har kommenterat under din kommentar på VNA. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 4 november 2011 kl. 13.48 (CET)

Matte

Har faktiskt gjort lite försök att hitta ngn kurs att läsa till våren. Men det var bedrövligt vad snårigt det har blivit på studera.nu! Suck! Ett exempel på där man gett webbdesigners lite för fria händer!!! -- Lavallen 26 november 2011 kl. 10.55 (CET)

Lobbying

Hej. Jag tar dig på orden och svarar här i stället för att ytterligare förlänga diskussionen på Bybrunnen. Jag tycker att inledningsmeningen i artikeln lobbying beskriver situationen ganska bra. Det handlar om intresseorganisationer (till skillnad från partier) som i organiserad form framför åsikter till de politiska makthavarna, det vill säga försöker utöva politisk påverkan. I vår artikel om politik nämns just intresseorganisationer som en av typerna av aktörer som i en demokrati driver politiken. /Dcastor 17 december 2011 kl. 23.14 (CET)

Alltså: Intresseorganisationer som försöker påverka politiskt. Detta är enligt min ringa åsikt inte riktigt detsamma som att säga att organisationerna är politiska. När vi talar om "politiska organisationer" menar vi väl oftast mer än bara "organisationer som i vissa frågor försöker påverka politiken"; vi tänker väl främst på politiska partier (stora eller små), och deras direkta sidoorganisationer (Centerns ungdomsförbund, Moderata kvinnoförbundet eller vad de kan heta). Däremot brukar jag inte kalla vare sig LO, LRF eller t. ex. Medborgarskolan för "politiska organisationer". Använder du attributet "politisk" på annat sätt? Jörgen B 18 december 2011 kl. 16.45 (CET)

Ja, jag använder absolut "politisk" bredare än att bara gälla partier. En organisation som har som huvudsyfte att bedriva politisk påverkan har jag svårt att inte se som en politisk organisation. Där finns till exempel renodlade lobbyorganisationer, motståndsrörelser och en del människorätts- och miljöorganisationer. En organisation som har politisk påverkan som en större eller mindre bifunktion kan man diskutera, såsom till exempel LO och en del massmedia. Dem skulle jag i vissa kontexter beskriva som politiska, men i andra sammanhang inte. Begreppet "partipolitisk" finns ju till just för att särskilja de politiska aktörer som är direkt kopplade till partier från mer allmänpolitiska eller sakfrågepolitiska grupperingar. /Dcastor 18 december 2011 kl. 20.28 (CET)

Jag håller med om att det är en skillnad mellan organisationer med väldigt varierande verksamhet men huvudvikt i annat arbete å ena sidan, och utpräglade lobbyorganisationer inriktade i stort sett enbart på direkt påverkan av politiker å den andra. Jag vet inte riktigt hur utpräglad kvinnolobbyn är, eftersom jag känner till den dåligt; av det lilla som synts i diskussionen här verkar det som om opinionsarbetet möjligen delvis kan vara av litet bredare slag. I vilket fall verkar verksamheten att vara mer tydligt inriktad mot politisk påverkan än vad gäller LO - eller många av de egna medlemsorganisationerna.

Vi har tydligen litet olika språkbruk här. Internationellt tror jag att NGO, non-governmental organisation, är en rätt vanlig beteckning. En del FN-organ har reglerade relationer till en mängd sådana organisationer, vilket översatt till svenska förhållanden verkar att betyda ungefär att de fungerar som remissinstanser. Jag gissar att en del av dem (liksom förmodligen kvinnolobbyn) är bildade just i syftet att utgöra "lobbyorgan" för en eller flera organisationer med i huvudsak annan verksamhet. Jag tror dock inte att jag har sett dem beskrivna som "politiska organisationer".

Om man bortser från ordvalet, så håller jag med om att målsättningen för kvinnolobbyn (liksom t. ex. för "en del människorätts- och miljöorganisationer") har klart politiska inslag. Detta ändras inte av det faktum att det du nämnde på BB är uppfattningar som delas av de allra flesta - om man får tro på läpparnas bekännelse, åtminstone. (Även exempelvis stöd för allmänna val med flera partier och öppen rösträkning är ju ett politiskt ställningstagande.) Jörgen B 20 december 2011 kl. 00.24 (CET)

Men... vad kan du om möjligt tjäna på att starta en konflikt?!

Men... Jag tappar all fattning och blir grymt besviken på dig. Vad kan du om möjligt tjäna på att starta en konflikt och göra allt för att underblåsa detta genom att göra min sakfråga till en personkonflikt? Den handlade inte om en specifik användare. Varför gör du detta? Jag skulle vilja be dig att faktiskt omformulera dig på Användare:Quadrigarius‎ diskussionssida. Du beter dig just nu helt oacceptabelt! dnm ^{(d | b)} 6 maj 2012 kl. 01.04 (CEST)

Jag vill inte starta någon konflikt.

Du skrev bland annat följande på Bybrunnen, eller hur?

"Eftersom användaren reagerade illa förra gången frågan lyftes rörande Lagen.nu kan det nog vara klokt ifall någon annan användare än jag pratar med Quadrigarius. Jag har noterat att texter tagits bort i andra artiklar med hänvisning till plagiat."

Detta innehåller inte bara en principiell fråga i största allmänhet. Detta - och det övriga du skrev - visar tydligt och explicit för alla BBläsare att din åsikt är att Quadrigarius plagierade Bråmaterial. Hade du verkligen bara önskat ta upp en principiell fråga (helt utan namns nämnande och/eller länkar till redigeringar av en viss person), så hade det kanske varit motiverat att du vänligt informerat Q. ändå. I den mån du hade skäl att misstänka att du och Q hade olika åsikter i den principiella frågan, och du dessutom hade skäl att ana att resultatet av diskussionen på BB skulle ha betydelse för framtida diskussioner om redigering mellan dig och Q., så borde du nog ändå ha informerat honom, eller hur?

Nu var det alltså inte så, att du enbart tagit upp en principiell fråga, utan du har också nämnt Q. vid namn, lämnat upplysning om vilka av hans redigeringar du avsåg, och kommit med sakpåståenden om dessa redigeringar. I det läget borde du alldeles av dig själv ha informerat Q., utan att tveka.

Man tänker inte alltid på allt man borde göra; och jag utgick därför från den (EMRÅ vänligaste) tolkningen, att du inte hade informerat Q. därför att du hade glömt det. Om det i stället handlar om en principiell inställning från din sida, där du av någon orsak anser att Q. inte borde informerats, så är jag helt beredd att korrigera vad jag skrev till Q. på den punkten. I övrigt kan jag inte se att något jag skrev var fel eller olämpligt.

M. v. h., Jörgen B (disk) 6 maj 2012 kl. 17.56 (CEST)

Oceaniska regionen

Bra att du uppdaterade artikeln och tog bort felaktigheterna. Vill bara, och detta är bara för min självkänslas skull :-), säga att det inte rörde sig om en översättningsmiss eftersom texten utgick ifrån den här engelska verisonen där man skriver Oceania is the smallest of the world's terrestrial ecozones och Oceania is the smallest in area of any of the ecozones. Mvh --AHA (disk) 15 maj 2012 kl. 21.37 (CEST)

OK; jag kollade inte vem som gjorde översättningen, och när den gjordes, utan jämförde bara med den nuvarande versionen, och beklagar att jag därmed oförskyllt implicit anklagat dig för en översättningsmiss. (Visserligen hade det varit en ren bagatell, även om du hade råkat vara "skyldig"; men jag vet hur irriterande även sådana små missförstånd kan upplevas, när det betyder att man tros ha gjort ett fel man faktiskt är fullständigt oskyldig till. Personligen gör jag mig skyldig till så många missar ändå, så att det räcker och blir över, även utan påbröd...).

Skall försöka tänka på att formulera redigeringskommentarerna försiktigare, när jag faktiskt bara förmodar hur det hela gått till. M. v. h., Jörgen B (disk) 15 maj 2012 kl. 21.46 (CEST)

Som sagt, jag tyckte själv att jag var tramsig som kände ett behov av att påpeka det - men ibland måste man väl få ge efter för de mindre tjusiga sidorna av sin personlighet :-) Ha en trevlig helg! Mvh --AHA (disk) 16 maj 2012 kl. 22.12 (CEST)

En ursäkt eller två

Hej JörgenB,

Just nu är min wiki-aktivitet sporadisk fram till sommaren varför jag pö om pö avverkar väsentligheter (främst diskussioner). Det här meddelande har därför legat i pipeline, s.a.s (trots att jag skrev färdigt detta vid 11-tiden blev det inte postat fören nu). Jag är skyldig dig en ursäkt för min reaktion tidigare. Det är klart att du inte hade för avsikt att starta en konflikt och det trodde egentligen inte heller vid tidpunkten (det kan lätt förstås som att jag förutsatte det). Det är mycket som ska hinnas med inför sommaren och det råder en stor tidspress på flera av grejerna, varför jag blev väldigt orolig för betydelse inläggen kunde få; det vill säga att en konflikt kunde uppstå. Istället för att reagerat borde jag låtit saken bero. Sedan är det är det bra och givet att involvera berörda parter.

Jag tänkte inte alls på att informera vederbörande (dock inget medvetet övervägt beslut) eftersom min utgångspunkt inte handlade specifikt om vederbörande. Jag har förut undvikit att nämna specifika situationer men då efterfrågas alltid exempel (ifall det problemet alls förekommer) och jag bakade därför in det konkreta exemplet i min fråga (något jag försöker göra så ofta som möjligt nu för tiden). Då innebär det olyckligtvis att en (eller flera) specifik användare indirekt pekas ut när exemplet ges, även om det inte är avsett som fokus. När man lyfter en fråga kan det göras på olika sätt och jag ska tänka mer på det i framtiden. Du hade rätt i att frågan inte lyftes på det bästa av sätt. Ibland blir inte allt lyckat och då får man stå för det. Både jag och du är rörande överens om att inte man ska mörka saker för varandra och när det kommer till den specifika användaren är vi förmodligen också överens om dennes betydande insatser på juridikområdet, vars kompetens jag tror få ifrågasätter.

Jag hoppas du kan godta ursäkten.

Vänligen, dnm ^{(d | b)} 22 maj 2012 kl. 13.09 (CEST)

Absolut. Jag är heller inte så bekymrad över att språket ibland blir litet skarpare än vad läget motiverar, utan försöker bara att själv inte uttrycka mig skarpt - utom förstås ibland i sak.

Det har till och med hänt några gånger att jag har lyckats med att hålla mig till sakfrågorna, tror jag... M. v. h., Jörgen B (disk) 22 maj 2012 kl. 16.47 (CEST)

Linjär diofantisk ekvation

En miniräknare som tack för utmärkt matematikinfogande

Hej, artikeln i rubriken är den äldsta uppmärkta infogningskandidaten vi har på svenskspråkiga wikipedia. Ämnet är låååångt bortom min kompetenshorisont men du har uttryckt insiktsfulla tankar på diskussionssidan. Något du kan ta en titt på? Luttrad (disk) 23 maj 2012 kl. 16.35 (CEST)

Tja. Jag brukar försöka ge andra intresserade litet tid att reagera innan jag reviderar existerande artiklar och tar bort andras mallar... men de som eventuellt varit intresserade av någon annan lösning skulle ha haft rätt god tid på sig nu. Jag tycker därför att jag kan ge mig på den lösning jag föredrog och föredrar, alltså samma upplägg som i dewp. M. v. h., Jörgen B (disk) 23 maj 2012 kl. 19.54 (CEST)

 Utfört Jörgen B (disk) 27 maj 2012 kl. 02.23 (CEST)

Tjusigt! Jag fattar fortfarande inte mycket men det gör ett gediget intryck... ;) Som tack för infogningen på beställning och att du därmed föryngrat vårt infogningsbestånd får du en hedersminiräknare. Kanske inte den mest avancerade men den kanske kan vara till någon nytta vid utlösning av en linjär diofantisk ekvation ändå? Luttrad (disk) 27 maj 2012 kl. 23.04 (CEST)

Tack! Jörgen B (disk) 28 maj 2012 kl. 17.57 (CEST)

Begrepp, ord, uttryck och namn

Hej!

Jag läste din kommentar på Wikipedia:Faktafrågor#Tiggarens opera/Tolvskillingsoperan. Ordet begrepp används flitigt här på svwp, ofta i stället för ord, uttryck eller namn. Jag har ändrat i några artiklar som framgår av min bidragshistorik. Blir det rätt? Edaen (disk) 6 juni 2012 kl. 13.35 (CEST)

EMRÅ i huvudsak klara förbättringar. (I de få fall jag har avvikande uppfattning ändrar jag förstås.) Man bör nog inte vara alltför rädd för ordet "term"; men det kan nog vara riktigt att många gånger "ordet" eller "uttrycket" är minst lika bra.

Vi kanske skall vara litet mer uppmärksamma på att det finns flera möjligheter. Den tidigare texten

Begreppet professionalism särskiljer de som utövar något yrkesmässigt från de som utövar samma sak som hobby

var förstås inte särskilt bra. Alternativ kunde enligt min ringa åsikt vara exempelvis

"Termen professionalism särskiljer dem som utövar något yrkesmässigt från dem som utövar samma sak som hobby",

eller

"Ordet professionalism används om dem som utövar något yrkesmässigt snarare än om dem som utövar samma sak som hobby",

eller

"Professionalism anses utmärka dem som utövar något yrkesmässigt men inte dem som utövar samma sak som hobby".

I det sista fallet avses själva begreppet (vilket oftast inte kräver något förtydligande; använder vi ord i en mening, så avser vi oftast att de skall stå för sin innebörd snarare än att stå för något som kan stå för en innebörd:-). Skillnaden mellan de två första alternativen är att man i det första fallet anger att professionalism faktiskt har en någorlunda fixerad användning, och går direkt på denna; i det andra fallet är utgångspunkten mer hur professionalism ges en innebörd genom att ordet används på ett visst sätt.

Kort och förenklat uttryckt: Ordet blir en term genom att användas om ett begrepp. Jörgen B (disk) 6 juni 2012 kl. 22.05 (CEST)

En annan sak är att jag är sakligt något tveksam till innehåll i några av artiklarna; förutom Professionalism torde detta gälla bland annat Nordstaterna, Statsverket, Regent, Arbetarklass och Hegemoni. Jag skall dock nu under några dagar ägna mig åt IRL (vilket uttydes "Intensivt Ransätersspelmansstämmelägerliv"); får se om artiklarna hunnit åtgärdas av flinkare wikipedianer innan jag återkommer... Jörgen B (disk) 6 juni 2012 kl. 22.45 (CEST)

Läs gärna också artikeln ord. Den innehåller så mycket tokigheter att det går runt i huvudet. --Ettrig (disk) 13 juni 2012 kl. 13.49 (CEST)

Ja, du är föråldrad

Jag tror att din känsla för modern Svenska har tagit skada av alltför mycket läsande av medeltida skandinaviska ballader ;-) --Ettrig (disk) 13 juni 2012 kl. 13.40 (CEST)

-(. (På mitt urmodiga språk skreve jag nog hellre "modern svenska", förstås.) "Träda i förbindelse" o. d. har jag dock inte träffat på i någon medeltidsballad, såvitt jag kan minnas; det är nog i andra sammanhang jag läser sådana uttryck. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 13.59 (CEST)

I stand corrected. Jag har nog färgats för mycket av engelska. --Ettrig (disk) 13 juni 2012 kl. 14.09 (CEST)

"konstitutionell monarki"

Jag läste ditt inlägg i diskussionen om rasartiklar, och funderade lite på att svara där, men tänkte att de skulle vara att gå från ämnet. Kanske var jag otydlig - men vad Svénsen menade var att Karl XIV Johan tillskansat sig mer makt än vad som var tänkt i RF 1809 - på parlamentet - ståndsriksdagens bekostnad. Sedan var ju parlamentet absolut inte styrt av folket, utan en ståndsriksdag där framför allt en liten elit hade det klart största inflytandet och stora grupper helt saknade representation.--FBQ (disk) 15 juni 2012 kl. 07.23 (CEST)

Jag har inte läst Svensén, och kan mycket väl ha missuppfattat vad du skrev. Jag fattade det som att du fattade det som att Svensén uppfattade det som att grundlagsfäderna hade tänkt sig en mer "symbolisk" roll för kungen än den KXIVJ faktiskt fick, och menade att kungens direkta maktutövande vore ett avsteg ifrån ett konstitutionellt styrelseskick. Detta är ju inte automatiskt samma fråga som huruvida KXIVJ fick eller tog sig mer makt (på Riksdagens bekostnad) än avsett. Detta är i sig en fråga om en maktförskjutning inom ramen för eller över gränsen för en konstitutionellt fastslagen maktfördelning; och i princip är ju avvikelser åt båda hållen lika "okonstitutionella". Det jag förstod av vad du skrev var att Svensén ställde "konstitutionell" i motsatsställning mot "monarkistisk", vilket låter mer som 1900-tal än 1800-tal i mina öron.

Det kunde nog vara intressant att direkt ta del av vad Svensén skrev (i förra sekelskiftets brytningstid mellan "reell monarki" och "parlamentarisk demokrati", eller vad man nu vill kalla det). Finns Ur vårt fosterlands historia efter 1809 på Runeberg e. d.? Min poäng på BB var annars att det kan vara minst lika intressant att ta del av vad de inblandade 1809 skrev själva, och att WP då gärna skall tillhandahålla viss hjälp för att förstå det man då läser. Jörgen B (disk) 15 juni 2012 kl. 17.43 (CEST)

Jag skulle nog ha fortsatt på faktafrågor, men jag tänkte att frågetråden redan hade hunnit bli gammal och att inläggen skulle missas om jag lade den där. Tyvärr tror jag inte att den finns på runeberg. Som vi diskuterade tidigare brukar ju enligt äldre definition "konstitutionell monarki" syfta på en monarki vars makt är begränsad av en konstitution. Svensk uppslagsbok säger 1933 "Konstitutionell monarki, statsform, där i kraft av landets förattning el. konstiution den politiska maten är delad mellan monarken och folkrepresentationen och ansvariga ministrar genom sin kontrasignation av regeringaktern böra garantera dessas lagenlighet.

Någon "Folkrepresentation" fanns ju inte i början av 1800-talet. Nordisk familjebok säger istället:

2. Konstitutionell kallas den monarkiska statsform, enligt hvilken regentens styrande makt är bestämd och begränsad af en utaf regentens ensidiga vilja oberoende, till skydd för den medborgerliga friheten stiftad lag, "konstitution" (eller) grundlag, i motsats till absolut eller autokratisk monarki, enligt hvilken styrelseform statsmaktens utöfvare allena eger all lagstiftning, äfven rätten att stifta grundlag. Konstitutionellt säges äfven själfva styrelsesystemet vara, då det föres i den riktning och den anda, som grundlagen anger, om ock de formella lagbuden ej ovillkorligen påbjuda ett sådant förfarande eller lägga hinder i vägen för ett motsatt.

Det gör att jag tror att Svensén främst betonar en starkt inflytande "monarkistisk" och en starkt inflytande från riksdagen för konstituionell, oavsett hur representationen i riksdagen sett ut. Det var ju vanligt i början av 1900-talet att se den svenska folkrepresentationen som stammande från Arboga möte, trots att det inte var någon riksdag och trots att stora grupper helt saknade representation i riksdagen - så sen som i början av 1800-talet alla arbetare, drängar och liknade, alla soldater, alla sockenhantverkare, alla torpare och småbrukare med mindr än 1/4 mantal och (kommer nu inte ihåg årtalet för ändringen) alla bönder på arrenderad jord. Därtill var ju representationen för större delen övriga befolkningen ytterst liten, och inflytandet för bondeståndet jämfört med övriga grupper trots att den omfattade en så stor del av befolkningen extremt liten. Men jag uppfattar inte att det är sådant huvud taget vägt in i definitionen av konstitutionell monarki enligt äldre definitioner.

PS - att tråden på bybrunnen handlade om någon annat var ju skälet att jag inte svarade där. Jag delar din uppfattning - även om wikipedia om jag också tycker att man inte bara behöver skriva vad man tyckte 1809, utan även hur det tolkades 1850, 1900, 1950, 2000 och 2012 - även om man ibland kan nöja sig med delar av det så länge. Jag tycker som jag nämnt att det vore bättre att inte slå ihop rasartiklarna, men de skulle behöva utökas, och som jag själv inte har tid att arbeta med dem just nu så har jag inte velat delta för mycket. Det går ju i vilket fall som helst att återskapa dem vid tillfälle, om jag eller någon annan skulle få mer tid att se över artiklarna.--FBQ (disk) 15 juni 2012 kl. 19.31 (CEST)

Kabinettsfråga

Hej JörgenB, Jag noterade din förändring på användarsidan och tänkte att jag kanske kunde hjälpa, men insåg samtidigt att jag nu är en trött man. Jag tog hur som helst och sparade det jag skrev om i artikeln Kabinettsfråga. Jag har tyvärr inga av mina sattsvetenskapliga böcker till hands så detta blev mycket taget ur "minnet". Dubbelkolla gärna om du har tid och lust! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 16 juni 2012 kl. 01.47 (CEST)

Grammatiken bidde inte helt perfekt, tror jag... men även jag är något trött. (Jag har letat efter den engelska motsvarigheten, inte hittat något bättre än "Motion of confidence", som ju inte är precis detsamma, och läst om en holländsk regeringskris som handlade om borgmästarval, tror jag...) Jag tror att det kan vara bra att även jag sover först och kikar på artikeln sedan. Tack, i vilket fall! Jörgen B (disk) 16 juni 2012 kl. 02.07 (CEST)

Frivilligutbildning

Hej JoergenB!

Jag skulle vilja tipsa dig om en frivilligutbildning som ges av Wikimedia Sverige. Du är varmt välkommen!

Med vänliga hälsningar, --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 15 januari 2013 kl. 22.29 (CET)

Dubbla omdirigeringar

Hej! Jag såg detta och tänkte bara kolla hur lång tidsperiod "temporary" avser. Det är ju inte bra med dubbla omdirigeringar i databasen. Förresten är det helt meningslöst att försöka kommunicera med robotar via redigeringskommentaren, eftersom botägarna inte kollar redigeringarna. Ska man ta upp något med en botägare är det bättre att skriva på ägarens användardiskussion. /Grillo (disk) 4 mars 2013 kl. 07.07 (CET)

I detta fall var det värre än så - botägaren är inte särskilt svenskspråkig, så även om den läst kommentaren hade det inte hjälpt särkilt mycket.

Vi har resonerat litet om dessa funktioner på diskussion:Sinus, och jag tror att alternativet med egen artikel är det bästa. Jag får se om det dyker upp fler synpunkter, men skall annars försöka ta tag i det om någon vecka. Jörgen B (disk) 4 mars 2013 kl. 10.07 (CET)

Jag tror inte det finns en enda svenskspråkig robot som gör den här typen av redigeringar, så det kan man nog inte förvänta sig... Dubbla omdirigeringar bör i princip alltid lösas fram tills artikeln under omdirigeringsmålet finns, men någon vecka kan vi väl hålla oss till tåls. Det går ju dock inte att veta för andra att någon har en artikelidé på gång. /Grillo (disk) 4 mars 2013 kl. 10.11 (CET)

Matematiskt bevis

Hej!

Jag har skrivit en diskussionstext i matematiskt bevis som jag blev rekommenderad att ta upp med dig. Jag vill inte göra några ändringar innan det är förankrat denna gång. Jag vill belysa att det inte är något direkt fel i artikeln, den framkommer bara för en matematisk lekman som väldigt otydlig. Ece (disk) 10 maj 2013 kl. 11.11 (CEST)

Hoppsan

Ironi och sarkasm gör sig dåligt i text. Jag raljerade över doktorns inlägg här. Det var iofs onödigt men att det skulle outa mig som nationalistisk var jag inte beredd på.--LittleGun (disk) 8 juli 2013 kl. 20.57 (CEST)

Jag förstod hur du menade, och tyckte nog att du hade en poäng där. Jag avsåg inte på något sätt att räkna in dig i kategorin personer som använder "nationell" om sig själva därför att de är "nationellt sinnade" enligt deras egna speciella idéer om vad detta betyder. När du hade reagerat, kunde jag se hur du kunde tro att "Ni" skulle ha inräknat dig också; men hela mitt första inlägg handlade ju om varför vi andra inte hade skäl att använda termen, och jag hade inte en tanke på att du skulle kunna uppfatta det som något annat än att jag räknade dig till just "vi andra".

Jag ber verkligen om ursäkt för semikolonet och för att jag inte även i övrigt gjorde syftningen (ännu) klarare.

Vad gäller ologiskheter i språket: De finns, men man kan försöka hålla efter dem. När det gäller egennamn så är det oftast rimligt att använda även sådana som i sig bygger på ologiskheter eller tveksamheter. Riksdagens enligt min åsikt klart mest odemokratiska parti heter "Sverigedemokraterna", så det namnet eller dess förkortning SD är det vi får använda. "Nysvenska rörelsen" hette så trots att den inte direkt var en rörelse av nya svenskar; "Nordiska rikspartiet" var knappast ett samnordisk parti, o. s. v.; så detta är de rimliga namnen för dessa grupper; däremot har vi (du och jag och de flesta andra) ingen orsak att beskriva vare sig dem eller deras modernare avläggare som "patrioter" eller "nationellt sinnade".

Jag brukar nog också undvika de oklart syftande termerna "polisvåld", "kvinnovåld" och "hedersvåld"; men uppenbart gör jag mig ju ändå skyldig till oklar syftning... Jörgen B (disk) 8 juli 2013 kl. 23.05 (CEST)

Välkomnande

Hej! Bra att du lägger in välkomstmallar hos nya användares diskussionssidor. När du gör det, signera gärna också ditt inlägg. Ditt inlägg på någons diskussionssida ger ju den orangea flaggningsbalken "Du har fått ett nytt meddelande", vilket nog gör att nybörjaren undrar vem det var som lade in meddelandet. Allt gott.--Paracel63 (disk) 13 juli 2013 kl. 19.05 (CEST)

Visst var det Matilda!

Tack för att du rättade till mitt fel, jag hade Margareta Hedgardt i tankarna och därför blev det fel. Slarvigt av mig! Förlåt. / Pontuz (disk) 21 augusti 2013 kl. 23.10 (CEST)

Borde det inte skrivas en artikel om ätten/släkten Hegardt? Själv visste jag inte att det var adel. Jag tror ingen skulle tycka att det rådde en intressekonflikt om Du skapade en, JoergenB. 81.224.253.60 22 augusti 2013 kl. 20.45 (CEST)

Jag tycker nog inte att jag är rätt person att bedöma hur viktiga eller oviktiga familjen och dess medlemmar var/är. (Caesars hustru...) Det finns en kort liten artikel på enwp, en:Hegardt, som du kan översätta om du vill. Jörgen B (disk) 23 augusti 2013 kl. 12.19 (CEST)

"Enhetsperfekt tal"

Hej!

Skulle du kunna ta en titt på Enhetsperfekt tal? Artikeln är en översättning, och ingen av de beteckningar som används tycks ge några googleträffar.

andejons (disk) 15 november 2013 kl. 20.09 (CET)

Uppföljning

Hur gick det med det busiga? Har du fått kontakt och känner dig nyttig? Jag vet som sagt inte riktigt vad jag kan bidra med. Synpunkter på språk, disposition etc. kan jag förstås lämna. Inte för att jag anser mig bättre där än alla andra, eller nåt, men man är alltid blind för sina egna fel. Fyra ögon ser mer än två, etc. --Stighammar (diskussion) 24 juni 2014 kl. 21.21 (CEST)

Jag har varit borta från WPredigerande ett tag, och vet inte vad mer som har hänt. (Jag samlade när det var aktuellt ihop litet länkar och citat från bl. a. EUdomar om det här; du kan ju kika på Användare:JoergenB/Om upphovsrätt om du vill; aå det blir lätt att ta upp det igen vid behov.)

Har du hört något mer från Wikimmedia Sverige?Jörgen B (diskussion) 25 juli 2014 kl. 21.24 (CEST)

differentialekvation

I differentialekvation har det ändrats till "En differentialekvation är en ekvation med en eller flera derivator av en okänd funktion. I ekvationen kan även funktionen själv ingå och och dess oberoende variabel" Jag har aldrig stött på den definitionen/formuleringen. Ingenting utesluts men formuleringen förefaller något klumpig... Referens finns men den är kanske något "exotisk"...

Mvh Svjo (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 19.11 (CEST)

@Svjo:, tack för "blänkaren!"! Jag tittade som hastigast på texten och den de allra senaste ändringarna. Jag tycker faktiskt att den formulering du återger ovan ligger betydligt närmare den vanliga definitionen, än att definiera differentialekvationer som "samband". I något fall kan detta bero på hur jag läser en lärobokstext; jag exemplifierar i en längre förklaring i Diskussion:Differentialekvation. Jörgen B (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 23.56 (CEST)

Månadens uppdrag

Hej! Tack för dina kommentarer på Bybrunnen om "Månadens uppdrag". Jag undrar ett par saker: om "Månadens uppdrag" ska slopa tävlingsmomentet, blir det kanske ett annat sorts projekt. I den inledande projektdiskussionen på min diskussionssida bollade vi en del olika idéer och jämförde med andra samarbetsprojekt som vi har här på svwp. Hur ser du på likheter och skillnader mellan dem, till exempel i relation till wp:Projektkontoret? Och hur skulle du vilja se Månadens uppdrag utformas, som ett projekt där du blir aktiv deltagare? Jag lyssnar gärna på vettiga åsikter, eftersom allt som leder till fler och bättre artiklar är ett steg framåt. Vänliga wikihälsningar.--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 03.25 (CET)

Hmm - bra fråga, @Paracel63:. Jag skall hålla ögonen på Projektkontoret och fundera. (Fördelen med "Månadens uppdrag" skulle kanske vara just tidsbegränsningen; det kanske kan vara mer inspirerande att se hur något ändras av många tillsammans på kort tid.)

Du nämner implicit ytterligare samarbetsprojekt. Bortsett från projekt och portaler, vad tänkte du på? Jörgen B (diskussion) 15 november 2014 kl. 21.49 (CET)

Nja, jag har säkert glömt något. Men här listade jag åtta olika (typer av) samarbetsprojekt (i vid mening). Kommer du på fler, är det bara att hojta. :-)--Paracel63 (diskussion) 15 november 2014 kl. 22.34 (CET)

Intressant om förkortningar

Tja, intressant om förkortningar du skrev här Wikipedia:Faktafrågor#Mellanslag_efter_punkt! Jag har aldrig reflekterat över att jmfr (som jag säkert förkortat "jfr.") skrivs utan punkt. Och förkortninar för t.ex. "med mera" fick jag lära mig var antingen "m.m." eller "m m". Detta var när jag fick i 6 an år 2000.

Som jag skrev där borta, går det kanske att få in detta i artikeln om förkortning? Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.57 (CET)

Snorri Sturluson

Betr. din kommentar till redigeringen av Snorri Sturluson.

I så fall har din gymnasieantologi fel. (Det är skandalöst, det medger jag, men icke desto mindre fel!) Sturla är nominativ. Genitiv är Sturlas och patronymikon av detta namn blir alltså Sturlas_son. Däremot är genitiv av Sturla på norröna och isländska Sturlu, och patronymikon blir då Sturlu_son. (Två s således på svenska, men endast ett s på norröna/isländska.) Bästa hälsningar Dagsuddare (diskussion) 24 december 2014 kl. 19.13 (CET)

@Dagsuddare:, jag tackar för den snabba kommentaren (till min redigeringskommentar här); men håller inte riktigt med om giltigheten av dina premisser. Modern svensk genitivbildning är välbekant för mig, och jag är också hjälpligt bekant med äldre nordiska och modernare isländska genitiver; och jag invänder inte på något sätt mot logiken i det du skriver. Däremot anser jag inte att frågor om hur "riktiga" svenska namnformer ser ut i allmänhet kan avgöras med hjälp av logik; det viktiga är språkbruket.

På wikipedia brukar vi vad gäller valet av artikelnamn tala om principen om minsta möjliga förvåning. Vi namnger oftast ifrån det mest allmänt förekommande moderna språkbruket; ibland dock från det allmänna bruket i en mindre men mer kvalificerad krets. Normalt använder vi hänvisningssidor från andra vanliga namnformer, och anger också ofta dessa former i artikelingressen (om det därigenom blir lättare för läsare som kommer via hänvisningssidor att förstå att de har kommit rätt).

I det här fallet är det inte självklart att författarna av antologin "Dikt och Tanke genom sekler", nämligen Gunnar Tideström och Bernhard Tarschys, "har haft fel", när de valde namnformen "Snorre Sturlason". Svensk Uppslagsbok (2:a uppl.), som fortfarande var under utgivning när Dikt och tankes första upplaga kom, använder också formen "Sturlason". Den formen kan mycket väl ha varit den då vanligaste. Däremot använder både 1800-talsupplagan och uggleupplagan av Nordisk familjebok det mer logiska "Sturlasson", och detsamma gör Nationalencyklopedin.

Självfallet kan det faktum att Sveriges då främsta uppslagsverk, och ett par av dess ledande litteraturhistoriker, använde formen med enkel-s också ha bottnat i ett verkligt fel, exempelvis att någon tongivande person vid något tillfälle hade trott att Sturla i sig vore en regelrätt genitiv av ett tänkt *Sturli (vilket ju skulle följa ett paradigm som i isländskan för maskuliner är betydligt vanligare än växlingen mellan -a i nominativ och -u i oblika kasus).

Detta är dock rena spekulationer; och sanningen är dessutom rätt ointressant för wikipedia. Efter att jag har tittat i uppslagsverken är jag nu rätt övertygad om att formen "Snorre Sturlassin" är ägnad att väcka minsta möjliga förvåning för svenska läsare; men att formen "Snorre Sturlason" också har förekommit mer än bara tillfälligt. Därför borde även denna form ha nämnts i ingressen, om den hade varit litet mer avvikande.

I förhandenvarande fall är dock detta rätt onödigt; en läsare som sökt på "Snorre Sturlason" men hamnat på "Snorre Sturlasson" riskerar knappast att tro sig ha hamnat fel.

M. v. h., Jörgen B (diskussion) 24 december 2014 kl. 21.27 (CET)

Tack för intressanta synpunkter. Men när man normaliserar stavningen av historiska namn, så gör man väl stavningen så "normal" som möjligt efter rådande stavningsregler (som också torde återspegla språkbruket). Det vore i så fall svårt att motivera att just detta son-namn skulle stavas med enkelt s. (Såvida man inte, som du skriver, har tagit "Sturlason" för en isländsk namnform och trott -a i "Sturla" vara genitiv.)

Kanske är det också tänkbart att stavningen "Sturlason" är en påverkan från danska.(?) Så länge Island var danskt utgick ju mycket av forskningen om de isländska skrifterna från Danmark. (Finnur Jónsson skrev exempelvis på danska.) Och i Danmark skrivs son-namn (-sen, -søn) med bara ett s. Detta bruk överfördes också till bokmål. De norska wp-artiklarna om Snorre har denna stavning.

Mvh, Dagsuddare (diskussion) 27 december 2014 kl. 02.35 (CET)

Det är en variant jag tänkt på. Det kan till och med teoretiskt sätt ha funnits en bakomliggande önskan att ha likartade former i de fastlandsnordiska språken. En annan vore att man ansåge det rimligare att använda nominativformen än genitiven för "historiska isländska patronymika", åtminstone i de fall när fadersnamnet böjs svagt.

Att detta var medvetet och genomtänkt på någon av de grunderna känns dock osannolikt. Exempelvis heter Marsk Stig Stig Andersson i Svensk uppslagsbok; ville man verkligen sträva efter likhet mellan svensk, dansk och norsk modernisering av gamla nordiska namn, så borde man ha använt den danska formen da:Stig Andersen (vilket NE gör).

En mer ogenomtänkt påverkan från norskan verkar sannolikare. I vilket fall är detta bara spekulationer; det spelar ju rätt liten roll om ursprunget till den ena eller andra stavningen är genomtänkt eller inte, jämfört med betydelsen av vilket språkbruk som faktiskt är etablerat. Jörgen B (diskussion) 30 december 2014 kl. 23.37 (CET)

Oväntat ordval

Menar Du inte "äreröriga personangrepp"? Tostarpadius (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.01 (CET)
 *Fniss* Ajaj, då. Jörgen B (diskussion) 3 februari 2015 kl. 20.10 (CET)

Killingvektor

Jag ät något skeptisk till att du gjorde min redigering ogjord. Det är inget fel i att säga om Y är oberoende av X, är.... Att däremot säga om Y är oberoende av X, så är... låter som talspråk och inte som encyklopedisk text. K9re11 (diskussion) 22 april 2015 kl. 17.37 (CEST)

Jag har redan kommenterat det här på din användarsida. Jag har fått ägna en del kraft åt att gå runt och lägga tillbaka "så" som du har tagit bort ifrån "om...så"-konstruktioner.

Det är bäst att ta diskussionen samlat. Svara gärna på det som jag och Andejons för länge sedan skrev under rubriken Användardiskussion:K9re11#Så bra!! Jörgen B (diskussion) 22 april 2015 kl. 17.50 (CEST)

Hallå

Hej, kan du hjälpa till att förbättra den här artikeln, tack: Iglesia del Pueblo Guanche.--79.159.2.255 27 maj 2015 kl. 16.41 (CEST)

Katedralen

Hej Har denna mening är välskriven? tack; Katedralen i San Cristóbal de La Laguna.--83.59.136.230 3 juli 2015 kl. 14.34 (CEST)

Nej, meningen var inte skriven på korrekt svenska. Värre är dock att den inte motsvarar den engelska eller spanska texten, och inte anger källa. Jag rättar språket, men lägger också på en mall "Källa behövs".

(No es escrito en sueco correcto; pero voy a corregir. Mas problematico: El texto nuevo no coresponde al texto inglés o al texto español, y no tiene ninguna fuente de información; porque tengo ya poner una plantilla.) Jörgen B (diskussion) 4 juli 2015 kl. 20.03 (CEST)

Stavning

Hej! Du har skrivit att "ad hominemargument" är en korrekt stavning, medan jag har skrivit att stavningen är "ad hominem-argument". Den stavning du föreslår är fel av två skäl. Dels är det en sammansättning av två ord från två skilda språk och då ska man använda bindestreck. Dels är det en sammansättning av en fras bestående av två ord tillsammans med ett annat ord, vilket är ytterligare ett skäl till att det ska vara bindestreck. På samma sätt som det heter varm korv-försäljare och inte varm korvförsäljare eftersom det är korven och inte försäljaren som är varm. Svensson1 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.06 (CEST)

Medan du skrev detta, skrev jag på din användarsida. För att få en samlad diskussion kopierar jag över denna text dit. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.43 (CEST)

Hitflyttad från Användardiskussion:Svensson1#V. g. återställ omdirigeringen!: (Diskussionen kan inte föras på två ställen.)

Så då kopierar jag INTE till din sida, eftersom du just kopierat till min (utan att ha läst mitt senaste inlägg?:-)

V. g. återställ omdirigeringen!

Svenska språket har (till skillnad från engelskan men i likhet med tyskan) öppen ordbildning genom sammansättning.Detta leder ibland till problem med ordbehandlingsprogram som inte accepterar korrekta sammansättningar, utan bara markerar inkorrekta särskrivningar som korrekta.

Detta i sin tur kan nog vara en av orsakerna till att inkorrekta och olyckliga särskrivningar breder ut så mycket numera. (Med "inkorrekt särskrivning" avser jag en särskrivning där orden inte bara i traditionell språkbehandling utan även i uttal och syntax behandlas som en enhet. Vi säger exempelvis "särskrivningar", inte "sära skrivningar", vilket betyder att "sär" och "skrivning" tillsammans bildar en syntaktisk enhet, ett sammansatt ord.)

Ett annat sätt att hantera problemet med de engelskanpassade stavningskontrollprogrammen är att skriva ut bindestreck på ett "osvenskt" sätt mellan sammansättningsleden. Min ordbehandlare felmarkerar två korrekt bildade sammansättningar i föregående mening. Skriver jag däremot (på ett enligt traditionell rättstavning felaktigt sätt) i stället "engelsk-anpassade stavnings-kontrollprogrammen" så markeras detta som rätt, trots att det är betydligt sämre ur svensk ortografisk synpunkt.

Normalt bråkar jag inte om småsaker av denna sort, särskilt inte i diskussionssammanhang. Jag skriver själv det jag anser vara riktigast, och ser till att det finns länkningar till eller från alternativa om än EMRÅ mindre korrekta skrivningar. Här undrar jag om du systematiskt försöker att motverka detta arbete genom att ta bort omdirigeringssidor av detta slag, eller om det du nyss gjorde med omdirigeringen från den EMÅ mer korrekta stavningen ad hominemargument mest får ses som ett olycksfall i arbetet.

I just detta fall kompliceras förstås frågan om bindestreck eller inte av att det ena uttrycket är en fast tvåordsförbindelse, nämligen det latinska uttrycket "ad hominem". Jag har större förståelse för att en del väljer att använda bindestreck som avskiljare i sammansättningar med sådana uttryck. Det är dock fortfarande inte ett normalt svenskt sätt att hantera problemet på. (Det är i så fall riktigare att "gå hela vägen" och skriva adhominemargument som ett enda ord. Om du uttalar det för dig själv, så bör du märka att "ad hominem" normalt uttalas som två ord, men "ad-hominem-argument" som ett enda.)

Har du åsikten att länkar från alternativa stavningssätt normalt ej skall finnas på sv-wp ens i de fall där det faktiska språkbruket innehåller olika varianter? I så fall håller jag absolut inte med dig; och vi bör då flytta den här diskussionen till ett lämpligt forum, och inbjuda fler deltagare.

Tills vidare vore jag mycket tacksam om du börjar med att lägga tillbaka länken från Ad hominemargument. Den wp-läsare som delar mina uppfattningar om sammansättningar på svenska skall i vilket fall kunna hitta vår artikel, eller hur? M. v. h., Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.31 (CEST)

(borde blivit redigeringskonflikt?)Noterar endast kort att saol har med ad hoc-lösning, men nämner inget om ad hoclösning eller adhoclösning. Borde vara jämförbart med ovanstående ihopskrivning. Med det sagt har jag ingen stark åsikt om ad hominemargument ändå ska vara en omdirigering. --افيراتير (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.44 (CEST)

Jag tycker man bör vara ganska restriktiv med felstavningsomdirigeringar, d.v.s. om en person stavat fel en gång i en diskussion, så ska man inte skapa en omdirigering från felstavningen av den anledningen. Det bör vara vanligare förekommande felstavningar. Att vissa rättstavningsprogram som är inställda på engelska kan felmarkera vissa svenska ord kan vi inte låta påverka hur vi skriver på svenska. Du använde bindestreck en av gångerna du skrev ordet på Bybrunnen, så du kan inte tycka att det känns helt fel med ett bindestreck. Svensson1 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 13.08 (CEST)

Jag tycker vi alltid ska vara generösa med omdirigeringar. De kan göra att folk hittar till rätt artikel. ⬤Bοⅳⅰе 9 juli 2015 kl. 13.46 (CEST)

Den som vill kan lägga tillbaka omdirigeringen (det är bara att skapa den på nytt), men det finns inga andra förekomster av ordet på Wikipedia än det nämnda diskussionsinlägget som kommer att leda till den omdirigeringen. Svensson1 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)

Bra. Jag lägger in den igen.

Du talar om en sak, jag (och Boivie) om en annan. Du talar om omdirigeringssidor som om de enbart skulle vara till för att ta hand om våra egna länkar; vi ser dem också som ett verktyg för att utomstående användare skall kunna hitta våra artiklar.

Mot den bakgrunden undrar jag Tar du ofta bort omdirigeringssidor från vad du uppfattar som felstavningar? Kan du i så fall tänka dig att ändra din praxis? Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 14.52 (CEST)

Det händer lite då och då att någon skapar en ny artikel med en ganska ovanlig felstavning, därefter flyttar den inom några minuter och sedan låter den automatiskt skapade "felstavningsomdirigeringen" ligga kvar. Då brukar jag ta bort den. Jag tar dock aldrig bort "felstavningsomdirigeringar" utan att tänka igenom det, d.v.s. t.ex. hur allvarlig felstavningen är och hur länge den funnits. Jag har inte uppfattat något behov av att ändra min praxis. Jag är medveten om att ett av syftena med omdirigeringar är att omdirigera från väl uttänkta felstavningar. Svensson1 (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.20 (CEST)

OK, att du ägnar dig åt den förstnämnda typen av raderingar tycker jag är lovvärt.

När det gäller den sortens annorlunda skrivsätt som kan bero på skilda uppfattningar om språkriktighet tycker jag dock att det i stort sett aldrig finns skäl att radera omdirigeringar. Som du förhoppningsvis nu har noterat gäller detta bland annat frågan om hur man hanterar de varma korvförsäljarna. Dit hör också t. ex. frågor om versalisering av fler ord än det inledande i egenamn, samt "KamelVersalisering" av vissa varunamn. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 16.56 (CEST)

En stjärna till dig!

	Originalstjärnan
	Mycket imponerande utläggning på Bybrunnen! Stora delar av den tycker jag borde sparas, kanske som nån undersida till wp:källkritik? افيراتير (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.12 (CEST)

Kan inte annat än i stämma i denna stjärna. Mycket bra genomgång! dnm ^{(d | b)} 9 juli 2015 kl. 12.24 (CEST)

Tack! Jag inväntar dock helst Kaffeburks reaktion också. Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.44 (CEST)

Vissa delar är nog lite naiva. Även vetenskapliga frågeställningar har åsiktsmässig grund. Både enskilda vetenskapare och det kollektiva vetenskapssamfundet väljer ut vilka frågor som skall ställas. Någon absolut grund för att komma bort från värderingar finns nog inte, särskilt inte i samhällsvetenskaperna. Det fanns en ekonom som tyckte att man borde redovisa vilka värdegrunder man utgick från. I många frågor används vetenskaplig auktoritet i frågor som är politiska. Det gäller ju framför allt rättsvetenskapen, som helt och hållet är politiskt skapad, men även historia, ekonomi och sociologi. Vi bör nog kunna hålla öppet för att göra åtskillnad mellan vad som är åsiktsgrunden och vad som är objektivt även när det gäller akademiska arbeten. Det finns också lokala vetenskapliga konsensus. Något som är ett problem för Wikipedia. Vidare tror jag att uppfattningen om peer-review som hallmärke är överdriven. En jämförelse mellan ovannämnde författares verk och dess behandling i senare vetenskapliga sammanhang ger utrymme för pessimism.[16] Edaen (diskussion) 9 juli 2015 kl. 12.52 (CEST)

Är "ovannämnde" författare Paul Gottfried? Kan vi i så fall ta diskussionen på BB? Jörgen B (diskussion) 9 juli 2015 kl. 13.00 (CEST)

Nej. Jag tänkte författaren till Vetenskap och politik i nationalekonomien, Gunnar Myrdal. Edaen (diskussion) 9 juli 2015 kl. 13.05 (CEST)

Hej! Med anledning av ditt inlägg på BB i går kanske du kan ställa upp på en mock-källbeläggnings-fight. Du tog ett exempel om genetik och nordeuropeiska folkgrupper. Det kanske ansluter till pommfuppfattningen om Myrdals åsikter. Om det stämmer så kanske du kunde precisera den uppfattningen och knyta den till Myrdals samt källbelägga den enligt de principer du redogjorde för på BB. Då det är en spridd uppfattning bör det inte vara så svårt. Sedan skall jag, med samma principer, och eventuellt pröva gränserna för vad som är rimlig egen forskning, försöka slå hål på den. Syftet vore att visa att pommf har större betydelse för våra artiklars utseende än både vad som är vetenskapligt mest auktoritativt och vad som rimligen är objektivt korrekt. Edaen (diskussion) 10 juli 2015 kl. 13.31 (CEST)

Ledsen, men jag känner inte till "Myrdals" åsikter om detta, och inte heller pommfuppfattningen om hans uppfattning om modern genetisk forskning, och har därför ytterst svårt att källbelägga något ens "på låtsas". (Hänsyftar "Myrdal" fortfarande på Gunnar, eller syftar du på sonen hans, som någon gång påstås ha sagt att "det är lika naturligt att byta en åsikt som att byta en skjorta"? Gunnar borde ju knappast ha kunnat uttala sig om idéerna om finnarna som "genetiskt isolat"; de genetiska undersökningarna (av Svante Pääbo och andra nutida forskare) kom ju såpass sent att Gunnar knappast kunde ha hunnit komma med särskilt mycket åsikter om detta, eller hur? Att Jan har uttalat sig om detta är ju inte otänkbart, men jag har faktiskt väldigt liten kunskap om vad han har för sig numera.)

Jag förstår inte heller exakt vad syftet skulle vara; din förklaring om pommf var litet vag. Kaffeburks frågor på WP:BBuppfattade jag som att de rörde just i vilken mån "personer med vetenskaplig status" är acceptabla som källor, inte om vilka andra faktorer som bör påverka en artikels utseende. Pommf brukar ju definitivt åberopas då och då när det gäller artikelutformning, och har väl en rätt stor praktisk betydelse, särskilt för valet av själva artikelnamnet.

Du får gärna förtydliga vad du menar! Jörgen B (diskussion) 10 juli 2015 kl. 19.52 (CEST)

Det stämmer att det är Gunnar och Alva Myrdal som är relevanta. Deras rykte som rasbiologer är ganska grundmurat. För den starkare positionen, se t. ex. Peter Englund:

34) I vårt land fanns det en stor politisk enighet i denna fråga. När Statens institut för rasbiologi inrättades i Uppsala 1921 hade beslutet ett brett stöd i riksdagen, och idéer om rasförädling går att finna både i Bondeförbundets program från år 1933 och i makarna Myrdals så firade verk Kris i befolkningsfrågan, publicerat året efter.Brev från nolllpunkten, Peter Englund

I SOU 2000:20 står det:

Även skribenter som Alva och Gunnar Myrdal förordade en "utsovring av höggradigt livsodugliga individer" genom ett "ganska skoningslöst steriliseringsförfarande", för att upp nå social välfärd. Samhället skulle ta hand om och fostra individen. Det fanns en stark tilltro till experter och specialister med vilkas ledning ett starkt och friskt samhälle skulle byggas. Den vetenskapliga kompetensen ansågs ge moralisk rätt att ingripa i människors liv. Enskilda medborgare skulle underordnas samhällets krav. De människor som kom i åtnjutande av samhällets stöd förväntades också ge något tillbaka. Sterilisering ansågs vara ett medel för att förhindra att vissa ärftligt mindervärdiga såsom de kriminella ökade i antal.[17] SOU 2000:20, s. 201

Det är möjligt att vi har olika förförståelser. Det här var en väldigt stor fråga ca 1989–2006, särskilt 1997. Fortfarande är de starkt förknippade med eugenik. Flera artiklar här på SvWp bär fortfarande spår av den debatten och det har funnits än mer.[18] När du tog upp ett exempel som handlade om genetik är det inte allt för långsökt uppfatta det som att det är detta som ligger i bakgrunden.

Du betonade starkt peer-review-förfarandets betydelse för att akademiska alster skall vara pålitliga. Du skrev att den vetenskapare som hittade på egna fakta låg risigt till. Som motexempel gav jag en hänvisning till en uppsats av Hans Zetterberg där han tillskrev Myrdals en viss text.[19] Där fanns också länkar som ger vid handen att Zetterbergs källhänvisning inte stämmer. Frågan här är egentligen hur vi väger olika källor mot varandra. Detta kan uppfattas som en form av egen forskning. Vi kan koka ner frågan till om det är acceptabel egen forskning att underkänna Zetterberg som källa för att Myrdals skrev texten eller om Zetterberg skulle kunna användas för att källbelägga detta.[20] Originaltexten finns återgiven i SOU 1999:2 i bilaga 8.[21] Den antagligen ursprungliga felattribueringen finns i SOU 2000:20 på sidan 182.[22] Edaen (diskussion) 10 juli 2015 kl. 20.46 (CEST)

Aha! Ja, att makarna Myrdal tillskrivits stöd för den svenska "rashygienspolitiken" har jag hört talas om. Att associera dit från de moderna påståendena om "genetiska isolat" eller "flaskhalsar" var dock alltför långsökt. Var det ordet "genetik" som triggade associationskedjan? (Den är dock rätt missriktad - dåtidens "rasbiologi" använde sig förvisso också av "mätningar", men då handlade det mer om skallform o. d.. Ett äckligt exempel på en artikel från efterkrigstiden(!) som förlänar förment objektivitet åt tyckanden om nationalkaraktärer o. d. är uppslagsordet "Ester" (folkslaget, ej kvinnonamnet) iSvensk uppslagsboks andra upplaga.

Jag skall titta på dina länkar, och återkommer. Jörgen B (diskussion) 10 juli 2015 kl. 21.39 (CEST)

OK, har tittat på en av dem. Jag har nu tre frågor avseende vår artikel Kris i befolkningsfrågan:

1. Är de påstådda direkta citaten från boken i den nuvarande versionen av vår artikel korrekta?
2. Är den sammanfogande texten i den nuvarande versionen av artikeln rimligt vettig (vad gäller de "rashygieniska" aspekterna); eller representerar de enligt din åsikt en tydlig snedvinkling av "Myrdalarnas" ståndpunkter?
3. är det citat som Håkan Fransson tillförde här ordagrant korrekt? Jörgen B (diskussion) 10 juli 2015 kl. 22.19 (CEST)

Fråga 1: Citatet har jag lagt in. Det är hämtat från den digitala version av 1935 års tredje upplaga som jag lagt upp på Wikisource.

Fråga 2: Nej. Behandlingen av steriliseringsfrågan i Kris i befolkningsfrågan är i sina huvuddrag en parafras av Franz Boas artikel src:en:Eugenics. Boas uppfattning var standardargumentet mot eugenik bland samhällsvetare under lång tid.[23] Avsnittet om steriliseringar i sjunde kapitlet är en fortsättning av diskussionen om arv eller miljö i det andra. Myrdalarna tar starkt ställning för miljö och mot biologiskt arv. Uppfattningen att steriliseringsavsnittet är en parafras på Boas är min egna forskning men mer generellt finns Myrdalarnas beroende av Boas hos Dan Korn,[24]

The immediate application of eugenics is rather concerned with the elimination of strains that are a burden to the nation or to themselves, and to raise the standard of humanity by the suppression of the progeny of the defective classes. (Franz Boas)

I närmaste planet ligger då givetvis den radikala utsovring av höggradigt livsodugliga individer, som kan åstadkommas genom sterilisering. (Kris i befolkningsfrågan)

 

and has taken hold of the public mind to such an extent that eugenic measures have even found a place on the statute books of a number of states, (Boas)

Denna korrektiva socialreform har i vårt land redan hunnit mogna fram till ett lagstiftningsbeslut vid 1934 års riksdag (Myrdals)

Man kan också jämföra Walter A. Jacksons återgivning av Myrdals uppfattning med vad Boas skrev. Hos Boas är detta ett argument mot "general degeneracy".

A mentally defective person may be able to hold his own in a simple farming community and unable to do so in city life. Boas, senare version av Eugenics.

... but argued that modern, industrial society demanded a higher quality of "human material" than life on the farm had required. Walter A. Jacksons, tolkning av Myrdals.

Fråga 3: Det är korrekt men ger självständigt en skev bild. Det handlar troligen om att Myrdalarna förklarar sig lojala mot, med wikispråk, det konsensus som kommit i dagen genom att riksdagen beslutat om en steriliseringslag och samtidigt begärt en utredning av regeringen om förändring av denna lag.

Kris i befolkningsfrågan är svårläst då Makarna Myrdal var taktiska. De, använde befolkningsfrågan som "murbräcka" för sociala reformer. Åtminstone Alva var måttligt intresserad av nativitetskrisen. Edaen (diskussion) 10 juli 2015 kl. 22.42 (CEST)

I en debatt med Margarete Bonnevie i Tidevarvet 1933 lade, som jag ser det, Alva Myrdal ut sin plan. Hon skrev där bland annat:

Hela frågan om kvinnans möjligheter till arbete visar sig på detta sätt intimt men också enligt min mening lyckligt förbunden med ett stort problemkomplex: frågorna om den "sjunkande nativiteten", om barnens rationaliserade uppfostran, om folkhälsans höjande o. s. v.[25]

Notera citattecknen runt den "sjunkande nativiteten". En fråga som fortfarande i stora delar hör till vetenskapligt konsensus är att de ville använda steriliseringar för att minska de sociala kostnaderna. Det är inte så jag läser Alva Myrdals artikel från 1933. Här skrev hon att hon inte ville fästa stor vikt vid sådana farhågor.

I viss mån kanske dock allt kontantbetalande av barntilläggen lättare ger de ekonomiska motiven spelrum. Framför allt har det befarats att en del asociala föräldrar skulle lockas att sätta stora kullar barn i världen för att förtjäna på barnbidragen, utan att sedan ge dessa barn den avsedda vården. Jag vill inte fästa stor vikt vid sådana farhågor; vill bara framhålla, att vid ett förverkligande av det sista alternativet är de alldeles undanröjda.[26]

Alva Myrdals mål var att frigöra kvinnor från deras "lilla värld". Naturalinjen med bland annat dagis vore ett medel till det. Kontanta barnbidrag gåve däremot kvinnor ett incitament mindre för att söka sig ut på den öppna arbetsmarknade. Av detta skäl var Alva Myrdal stark motståndare mot kontantlinjen. År 1933 ville hon inte använda missbruksargumentet mot kontantlinjen. Senare kom hon att göra det. Edaen (diskussion) 10 juli 2015 kl. 23.19 (CEST)

Förtydligande till första frågan: Frågan avsåg de direkta citaten (även avseende annat än steriliseringarna), inte enbart det långa citatet.

Frågor rörande Zetterbergs uppsats, som enligt ingressen är hämtad från underlaget för en bok planerad för amerikansk publik:

1. Vet du om boken sedermera har utkommit? Har den i så fall utgivits i en "akademisk" bokserie eller på annat sätt?
2. Min tolkning av ingressen är att texten till den svenska uppsatsen översatts från Zetterbergs engelska original, dock icke av Zetterberg själv, utan av en annan person. Är detta också din uppfattning?
3. Mer specifikt: Kan citatet från Kris i befolkningsfrågan möjligen vara en översättning till svenska av en översättning till engelska av den svenska originaltexten? (Mot detta talar dock förekomsten av en verbform i pluralis.)
4. Har du något skäl att tro att Zetterbergs uppsats i den form du länkat till varit föremål för kollegial granskning? Jörgen B (diskussion) 10 juli 2015 kl. 23.12 (CEST)

Till förtydligande 1. De övriga citaten verkar stämma.

1. Zetterbergs text ingår i en minnesbok över Gustav Petrén.[27] I länklisten står det: "2007b. En diskussion om rättigheter in Hans Gunnar Axberger (editor), Våra rättigheter V. Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén, Rättsfonden, Stockholm, pp 123-137."[28]

2. Enligt ingressen är det en uppsats till Våra rättigheter V. Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén, Rättsfonden, Stockholm, pp 123-137. Det står också att det är ett utdrag ur manuskriptet till en kommande bok, The Many-Splendored Society. Denna senare bok skall vara en strukturerad sammanfattning av Zetterbergs tankar och skrevs på engelska och senare översatt till svenska. Det är otydligt om uppsatsen i minnesboken är översatt från engelska.

3. Citatet som uppges komma från Kris i befolkningsfrågan överensstämmer med texten i medicinalstyrelsens råd och anvisningar. Det finns en engelsk version av uppsatsen.[29] Citatet finns med i engelsk översättning där.

• Sterilisering har i vissa avseenden en mycket stor samhällelig betydelse. Detta gäller särskilt ur arvshygienisk synpunkt, [Medicinalstyrelsen via SOU 1999:2][30]
• Sterilisering har i vissa avseenden en mycket stor samhällelig betydelse. Detta gäller särskilt ur arvshygienisk synpunkt, [Myrdals enligt Zetterberg, svenska][31]
• In certain respects sterilization has a very large impact on society. This is particularly true from the point of view of genetic hygiene; [Myrdals enligt Zetterberg, engelska][32]

4. Då minnesskriften är publicerad. Minnesskriften kom ut 2007. Det står att det är en "Uppsats till Våra rättigheter V. Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén, Rättsfonden, Stockholm, pp 123-137." Vilket jag läser som att den finns med i detta skick i minnesskriften. En annan uppsats i denna har använts av Svea hovrätt i en dom.[33] Zetterbergs bidrag har använts i examensarbete.[34] Edaen (diskussion) 11 juli 2015 kl. 08.29 (CEST)

OK, det verkar uppenbart att (som du påpekar) innehållet i det påstådda Myrdalscitatet är hämtat från Medicinalstyrelsens råd och anvisningar 1947:93. Eftersom dessa återges som en bilaga till delbetänkandet SOU 1999:2, som explicit ingått i underlaget vid framställandet av bilaga 4 till SOU  2000:20, borde stycket ha funnits nära till hands" då citatet som i fotnot 17 tillskrevs makarna Myrdal skrevs. Det finns dock en litet intressant språklig anomali här. Formuleringen i on-lineversionen av SOU 1999:2 lyder ju:

Sterilisering har i vissa avseenden en mycket stor samhällelig betydelse. Detta gäller särskilt ur arvshygienisk synpunkt, i synnerhet som sterilisering av sinnesslöa i tillräcklig omfattning kommer att medföra en minskning av sinnesslöhetens frekvens i befolkningen. Den sterilisering, som företagas[SIC] av sociala skäl, är ur samhällets synpunkt också mycket väsentlig, då därigenom förhindras tillkomsten av barn, som skulle komma att uppväxa under mycket ogynnsamma förhållanden. Rent objektivt sammanfalla naturligtvis samhällets och den enskildes intressen i flertalet fall av sterilisering på såväl arvshygieniska som sociala grunder, då steriliseringen i hög grad är ägnad att förebygga socialt elände.

Pluralformen företagas är här felaktig; subjektet står entydigt i singularis (även om den icke angivna agenten skulle kunna tänkas utgöras av ett flertal). I citatet i SOU 200:20-bilagan står däremot den korrekta formen företages. Det skulöle vara intressant att veta om det står "företagas" eller "företages" i den tryckta utgåvan från 1947.

Hela denna "bok" (Medicinalstyrelsens term) med råd och anvisningar är en ytterst både intressant och obehaglig text. Den innehåller en drastisk förskjutning jämfört med de tidigare anvisningarna (1943:88) av samma lag; och i den mån de följdes en av lagstiftande myndigheter eller Konungen ej sanktionerad kraftig skärpning. Syftet - att på några generationer genom massiva steriliseringar kraftigt minska "sinnesslöheten" - återkommer som ett genomgående tema (inte bara i det inledande stycket, det som falskeligen tillskrivits Myrdalarna). För det ändamålet utvidgas begreppet "rättsinkapacitet" till ett mardrömslikt moment 22 (s. 268): För att en person skall visa sig vara rättskapapel krävs dels att vederbörande "har en viss uppfattning både om åtgärdens betydelse för honom själv och samhället och om motiven för densamma" (alltså begriper och håller med om att en sterilisering vore bäst: "Har han icke denna insikt eller kan han icke bibringas den, är inkapaciteten uppenbar."); dels också att personen inte lider av en sådan störning i känslo- eller viljelivet att vederbörande inte tar till sig denna insikt. Med andra ord: Du hade principiell frihet att vägra sterilisering, om du var "rättskapabel"; men om du vägrade, så visade du därmed att du på det ena eller andra sättet var så psykiskt störd, att ditt samtycke inte längre behövdes.

För att åstadkomma en effektiv bortsortering av "sinnesslöhet" ur befolkningen är det förstås inte bara viktigt att besluta om steriliseringar, utan också att verkställa dem. Här kan författaren till dessa råd och anvisningar knappast helt bortse från det då gällande rättsläget, alltså att verkställande av sterilisering medelst fysiska tvångsåtgärder var förbjudna, men "rundar" i praktiken i hög grad detta förhållande. Friheten från (fysiskt) tvång (för samtliga) sammanställs med frågan om rättsinkapacitet på ett sätt som är ägnat att leda till uppfattningen att även rätten att i sista hand vägra ingreppet inte skulle tillkomma den som bedömts vara rättsinkapabel (t. ex. för att vederbörande vägrat ansöka om sterilisering, se ovan). De tidigare skrivningarna om att man får gå fram med övertalning är såvitt jag kan se helt borta. Skrivningarna om vad man gör när en person fortfarande vägrar (då fortsatt tvångsintagning enligt tidigare anvisningar kunde vara ett alternativ) är borta. Hänvisningen till det prejudicerande beslutet att vägra en barnavårdsnämnd handräckning för verkställande av en sterilisering finns inte kvar. Däremot hänvisas det till ett par motioner om verkställande av sterilisering med (underförstått även fysiskt) tvång. Motionerna avslogs visserligen, men författaren lyfter fram delar av motiveringarna för avslagen som handlar om att ytterligare tvångsåtgärder inte torde behövas, eftersom de berörda i dessa fall som regel redan är intagna på anstalt. I stället rekommenderas att man så långt det är möjligt agerar som om "patienten" inte har något val:

Den lämpligaste behandlingen[SIC] av dylika patienter torde i regel vara den, att det betraktas som tämligen självfallet, att, när medicinalstyrelsen lämnat tillstånd till ingreppet, detta iskall[SIC] verkställas, ehuru en person naturligtvis icke på direkt förfrågan får undanhållas upplysning om att fysiskt tvång icke kommer att användas. (a. a., s. 248)

Vidare framhålls läkares skyldigheter att anmäla "sinnesslöa" och ansöka om att de steriliseras, och hur viktigt det är att sterilisera dem innan de har hunnit få några barn.

Det känns som rätt vettigt att få ut det här dokumentet (i sin originalversion) på nätet, om det inte redan är utlagt av t. ex. socialstyrelsen, eller hur? Jörgen B (diskussion) 11 juli 2015 kl. 18.23 (CEST)

Din ursprungliga fråga

Bra, nu tror jag att jag fått tillräckligt klart för mig vad du från början ville åstadkomma. (Jag tycker dock fortfarande att du bör undvika att reagera med associationer till den här sortens texter så snart du ser ordet "genetik".:-) Jag har alltså förstått (tror jag) både varifrån dessa citat, och accepterar (dock utan att ha läst Myrdal & Myrdal) din beskrivning av var de står - alltså med tonvikt på annat, möjligen med mer eller mindre taktiska anknytningar till 1934 års lagstiftning, men i vilket fall helt utan 1947 års "Råd och anvisningars" tanke om att massiva tvångssteriliseringar under ett par generationer skulle råda bot på problemen med psykisk ohälsa). Frågorna är nu i vilken mån man kan argumentera för att de falska uppgifterna om Kris i befolkningsfrågan "bör" återges som sanna i Wikipedia; och du ber mig att agera som Djävulens advokat. Är detta rätt uppfattat?

Jag är inte helt villig att göra detta. Orsaken är, att jag vet, att citat av stycken utan det stora sammanhanget äro legio, inte bara på Wikipedia, utan i konventionella media och mångenstädes på nätet. Det är t. o. m. ofta mycket svårt att direkt citera någon annans utsaga i akt och mening att påvisa hur felaktig den är, utan att pådyvlas den uppfattning man citerat. (Jag tar alltså en viss risk när jag citerar och (ännu värre) tolkar och sammanfattar ovannämnda "Råd och anvisningar". Det är tyvärr inte alls omöjligt att jag någonstädes kommer att pådyvlas detta som om det vore mina egna åsikter.) För jurister och (andra) skolade akademiker kan detta framstå som besynnerligt; men jag har träffat på detta alltför ofta för att tvivla på detta. (Denna ovana vid att man kan resonera om och presentera åsikter tror jag också bidrar till att många av våra nybörjare verkar att tycka att reductiones ad absurdum (motsägelsebevis) är oerhört snåriga och obegripliga.)

Jag kan däremot gärna resonera runt det här fallet; och kan nog i några avseenden stå till tjänst med att säga emot dig...

• I. Det första man bör lägga märke till är förstås skillnaden mellan sanna och verifierbara utsagor. I Wikipedia skall vi (enligt en rätt väl etablerad samsyn) ta upp det som är verifierbart, inte nödvändigtvis det som är sant. Detta är litet problematiskt, när man "vet" att det verifierbara är falskt. Det är dock på det hela taget omöjligt att hantera saker på annat sätt, därför att "overifierbar visshet" kommer i för många varianter - och därför att den enas "visshet" är den andras "dårskap". (Se exempelvis Kaffeburks inlägg på WP:BB; hen verkar att anse sig "veta" att mycket av det som i dag presenteras som samhällsvetenskap i själva verket vore resultaten av en medveten och massiv infiltration av vetenskaperna av "vänsterextremister".) Det jag brukar göra när jag ställs inför den här sortens problem - och också ofta annars - är att "relativisera". Jag ändrar skrivningar om att det är si eller så till att de ena eller andra uppger att det ligger till så. "Också ofta annars" syftar på att jag gör detta även i en del fall när jag anser att påståendena i sig är riktiga,eller står neutral, därför att jag inte anser att källäget och sammanhanget motiverar den mer "absoluta" formuleringen. Det är dessutom så, att ett verifierbart påstående om att någon påstår något oftare är mindre kontroversiellt. Du skulle kanske kunna acceptera skrivningar av den här typen i någon av våra artiklar om Gunnar och/eller Alva och deras verk:

"Frågan om steriliseringar som en lösning på samhällsproblem var omdiskuterad. År 1947 argumenterade Medicinalstyrelsen kraftigt för att man medelst tvångssteriliseringar på ett par generationer skulle kunna i stort sett eliminera psykisk ohälsa i befolkningen: <det famösa citatet>. I en bilaga till en statlig utredning uppgavs dock Kris i befolkningsfrågan som källa för citatet <lämplig referens>. Denna uppgift har sedan upprepats bland annat <här>, <här> och <här>."

Skulle du ha mer än detaljinvändningar mot den texten 'i sig, så antar jag att det mer skulle handla om OVIKT än om innehållet. Antagligen skulle du dock också gärna vilja ha med en uppgift om att citatet faktiskt inte återfinnes i Kib, och helst också något om vad som egentligen står där. Mer om detta nedan.

• II. Vad gäller frågan om akademiska källor, så har du inte helt belagt att den falska uppgiften ingått i "goda" sådana. Att en bloggad uppsats (av en i sig skolad och erfaren akademiker) uppmuntrar till inskickande av kommentarer är inte ens i närheten av att uppsatsen skulle ha varit utsatt för kollegial granskning. Du har argumenterat för att kanske senare versioner granskats på sådant vis. Det är tänkbart, men inte helt relevant här. (Viss relevans har det dock; om du kunde belägga att en senare version granskats "på godtagbart vis", och själv kan konstatera att just denna uppgift där väsentligen kvarstår, men också att den granskade versionen inte är lika fritt tillgänglig, så kunde du åberopa Zetterbergs bloggade uppsats som "vetenskaplig källa".) Zetterbergs akademiska bakgrund, och det faktum att det är "inom ämnet" han skrev uppsatsen, talar också till förmån för den.
  Du har inte heller styrkt att det skulle finnas en samsyn inom akademikan om Myrdalarnas syn på sterilisering som socialt verktyg. (Moa Berglunds uppsats tar över huvud taget inte upp frågan, och kommer inte ens i närheten av att referera till vare sig Kib eller Zetterberg. Däremot tas både "Våra rättigheter..." som helhet och Zetterbergs artikel däri upp i litteraturlistan, som innehåller material av olika karaktär.) Kanske du har rätt; jag skulle dock gärna vilja se ett par exempel på att citatet felaktigt anges härstamma från Kib i kollegialt granskad akademisk text, om du har några sådana till hands.

• III. Vad gäller källbedömning i övrigt: Påståenden i SOU kan nog tillmätas rätt hög vikt. Att en viss skrift citeras för att styrka en viss syn på gällande rättsläge (vilket var fallet med den hovrättsdom du länkade till) bestyrker också detta. Det är mycket rimligt att anta att SOU 2000:20, särskilt tillsammans med Zetterbergs uppsats, skulle anses räcka som "goda källor" för att "verifiera" det falska påståendet, utan att de direkt berörs av diskussionen om "kollegialt granskade" artiklar.
  Jag vill dock påminna om att detta i första hand gäller så länge inte uppgiften har ifrågasatts. Vi har enligt min tolkning lägre krav på källorna till uppgifter som ej ifrågasatts, än på sådana uppgifter som vi har skäl att anta vara mer kontroversiella.

• IV. Vad gäller egen forskning i allmänhet: Vissa av de slutsatser du drog om Kib kanske du borde försöka få publicerade (om det råkar vara så att din professionella verksamhet ligger åt forskningshållet inom något angränsande område, eller alternativt åt publicisthållet). Utan stöd i (egna eller andras) publicerade arbeten tycker jag nog egentligen inte att slutsatserna om Myrdalarnas taktiska överväganden platsar i våra artiklar.

• V. Slutligen, frågorna om direkta citat samt om källor på primär, sekundär eller tertiär nivå: Det förekommer slarv med kontroll av källor, både inom akademikan och i övrigt. Det finns dock en skillnad; inom akademikan ses det i allmänhet som en fadäs att citera något i andra eller tredje hand som om man tagit del av förstahandskällan (medan det nog är OK att skriva "M&M, Kib, citerat av HZ i VR"; du har visserligen återgivit en helt felaktig uppgift, men inte på något vis givit sken av att själv ha verifierat den). Jag uppfattar inte detta som ett riktigt lika allvarligt fel som de andra jag skrivit om i samband med kollegial granskning; men det kan nog delvis bottna i att jag själv gjorde mig skyldig till ett sådant misstag i en rapport jag skrev i minn ungdom. Jag hade tagit del av ett resultat i en källa, som citerade en annan; och citerade själv den andra källan utan att kontrollera den. Det visade sig dock att det citerade resultatet inte var direkt tillämpligt på det sätt jag trott. Detta var naturligtvis djupt generande. Till mitt försvar kan jag bara säga att jag alltsedan dess försökt vara så noga jag kan med att antingen själv härleda eller kontrollera urkällan till de resultat jag åberopar (och helst göra bådadera).
  Jag vet inte hur mycket det här problemet tas upp i våra fakultetsövergripande kurser; men jag skall höra mig för om detta. Eftersom det faktiskt ibland är ett problem även inom akademikan, kan det vara värt att hålla ögonen på det också här.
  Jag har faktiskt nyligen träffat på ett problem av detta slag. En viss talserie med grafteoretisk anknytning, som jag intresserar mig för (nämligen [35]) är enligt litteraturen hittills bestämd för alla positiva heltal n till och med n=32. I en artikel [GKL] från 1993 ges de 30 första värdena i en tabell; men bara de 24 första härleds i artikeln. För n från och med 25 till och med 30 verkar de att hänvisa till en annan artikel, [GN], från 1992. Så läste jag vad de skrev; och så lästes nog också texten i en artikel från 2013, där värdena för n=31 och n=32 anges. I den senare artikeln anges dock noga att uppgifterna har hämtats från annat håll. Artikeln [GN] var svår att få tag på; den fanns närmast i Syddansk universitetsbibliotek i Odense, men med hjälp av våra bibliotekarier fick jag den äntligen för ett par veckor sedan. Den innehåller dock bara värdena till och med n=27; värdena för 28, 29 och 30 saknas helt. Jag tittade irriterat efter igen i [GKL] - och de listiga små kräken:-) har skrivit exakt så här (där [13] syftar på [GN] och f på talserien som funktion av n): The authors of [13] determined the remaining values of f(v) for v ≤ 30 and.... De påstår alltså faktiskt inte att alla dessa värden återfinns i [GN], bara att de två författarna till [GN] (varav en också var medförfattare till [GKL]) har bestämt dessa värden, någonstans, på något sätt. På så vis har tre värden slunkit in i litteraturen utan någon som helst möjlighet till kollegial granskning.
  Utanför akademikan - inklusive på sv-wp och en-wp - är dock läget värre. Det tog mig ett bra tag att inse att alltför många här inte ser länkar som något man skall följa, utan mer som något man skall räkna och kanske titta på namnet på. Förvisso har introduktionen av "bibliometri" i universitetsvärlden vissa liknande inslag; men bibliometriska metoder är också öppet kritiserade från olika håll.
  Riktigt besvärande blir det när wp-skribenter inte bara själva väljer att inte följa länkar eller på andra sätt gå till källorna, utan också kritiserar detta förfarande som "originalforskning". Du räknar med risken att detta skulle tillämpas på det föregivna Kibcitatet; och den risken finns uppenbart.
  Det kanske kan vara vettigt att skärpa några av våra formuleringar om källverifiering - både inom wikimedia och inom akademikan. Någon egentlig nytta med att gå ifrån vårt försteg för samsyn inom kollegialt granskade artiklar ser jag däremot inte. Jörgen B (diskussion) 11 juli 2015 kl. 18.23 (CEST)

Tack för ditt utförliga svar.

• I. Det håller jag i grund med om. Wikipedia bör bygga på verifierbara påståenden. Här finns dock ett urvalsproblem och just OVIKT. Att ett påstående är verifierbart betyder inte att det är relevant. Med hjälp av lämpligt urval och presentation av verifierbara och relevanta påståenden kan man ge sin bild av ämnet. Denna felattribuering hör mer hemma i ett särskilt avsnitt om debatten. Det vore dock egen forskning att på min grund föra in sådant i artikeltexten? Denna typ av originalforskning uppfattar jag däremot som okej på diskussionssidan. Med hjälp av denna typ av kontroll bör man kunna ta bort uppgifter, t. ex. detta citat, ur artikeln. Detta, att göra urval, val av ord m.m., är också en typ av originalforskning. Defensiv sådan bör dock tillåtas på diskussionssidorna.
• II. Zetterbergs uppsats håller hög formell klass jämfört med mycket annat vi accepterar som källor. Nu utgår jag ifrån att felattribueringen i SOU 2000:20 är ett misstag. I Zetterbergs uppsats spelar citatet en betydande roll. Zetterberg borde dessutom veta. han var gammal nog för att ha varit med på den tiden dessa råd och anvisningar gällde. Hans var verksam som sociolog inom ett näraliggande område, bland annat skrev han en SOU Om sexuallivet i Sverige. Zetterbergs område överlappade till stora delar med Gunnar Myrdals. Båda var verksamma inom sociologin, på sexualforskningsområdet. Båda hade varit verksamma i USA, båda hade kopplingar till Columbia University. Zetterbergs bok innehåller ett sådant redogörande för värdepremisser som Myrdal ansåg borde krävas.[36] Zetterberg hade i allmänhet goda kunskaper på detta område. Att han skulle använt en SOU som så viktig källa inom ett område han kunde på sina fingrar är inte så lätt att smälta. SOU 2000:20 – misstag, Zetterberg – tog han chansen att utnyttja det misstaget?

Litteraturen är ofantlig och det går att belägga både det ena och det andra. Det finns många källor som kan användas till det. Internationellt är det nog framför allt Alberto Spektorowski som har inflytande, som jag dock bara läst i bitar via Google-Books..[37] Påståendet bygger framför allt på att Jenny Andersson, som verkar ha en socialdemokratisk dragning och skrev sin avhandling om produktiv socialpolitik (profylaktisk socialpolitik), köper det påståendet. Se t. ex.

[9] Swedish Social Democrats were strongly influenced by the concept of rationalization as it was promoted by the Austromarxist Otto Bauer, but also applied the idea of rationalization to the household sphere. The idea of rationalization embedded in Myrdal’s concept ‘productive social policy’ also contained a highly authoritarian engineering element. Myrdal and his wife Alva became the protagonists of sterilization as a method of eliminating ‘asocial’ (unproductive) elements, all in the name of national efficiency. See Runjis, 1998, and Witoszek-Trägårdh, 2002.[38]

Det Andersson påstår om "highly authoritarian engineering element" kan jag däremot bemöta med källa.[39]

Hirdman skriver om den produktiva socialpolitiken att Myrdals inte alls avsåg använda sterilisering som verktyg i den:

Inte såg de sterilisering som ett medel för att bli av med de moderna hjonen som ingen vrå har att sitta i. I stället skulle man – dvs. samhället – dvs. staten – skapa arbeten, för alla, också dem som inte toppresterade eftersom näringslivet inte kommer att ta hand om dem.

Sedan kommer ett avsnitt där Hirdman inte är tydligare än Myrdals:

Men de sinnesslöa – de dumma. De imbecilla, som de kallades på fackskpråk. Det var något annat. Gentemot dumhet, förvärvad eller ärvd, fanns inte samma inlevelse. Då ville de se en skärpt tillämpning av steriliseringslagen. Och här tappade de sin vetenskapliga skärpa: det var de ärftliga fallen av lindrigare sinnesslöhet det gällde, skriver de. Då behövdes den metoden, eftersom de människor det gällde inte var intagna på anstalter, utan rörde sig fritt i samhället. Samhället måste förhindra att de sprider asocialitet, både av socialpedagogiska och ekonomiska skäl.
Men hur, undrar jag, tänkte de här? Vem kunde veta vad som är ärftligt? I de här fallen – om något – borde miljöresonemangen vara de tydligaste.
Men kanske slapp ordet ärftligt med av bara farten, kanske spelade det ingen roll, för poängen var inte ...[40]

Jag håller med Hirdman om att det är motsägelsefullt men tror inte att de tappade sin skärpa utan att de skrev som de gjorde av taktiska skäl. Det Myrdals skriver här bär spår av vad Nils von Hofsten och Alfred Petrén ansåg. Enligt Maria Björkmans avhandling (Den anfrätta stammen, s. 163) var Nils von Hofsten och Karl Loberg de som utarbetade 1943 års upplaga av medicinalstyrelsens Råd och anvisningar. Enligt Björkman är det troligt att Loberg och von Hofsten även ansvarade för 1947 års upplaga.

I en debatt 1935, alltså efter att Kib kommit ut, bemötte Alva Myrdal den danska läkaren Estrid Heins fråga "om icke de sociala hjälpåtgärderna för mödrar och barn kunna inbjuda till missbruk och sålunda skulle öka befolkningens kvantitet på bekostnad av dess kvalitet." I denna artikel finns det inget om socialprofylaktiska steriliseringar.

Detta är ett ämne där det finns många källor och åtskilliga av dem retar mig till svar, men det går utanför denna diskussions ämne.

Jag påstår däremot inte att Zetterbergs artikel är grunden för den uppfattningen. Det kanske är Hirdmans Att lägga livet till rätta eller Runcis avhandling eller kanske något ännu äldre som ligger bakom.

• III. Inga invändningar.
• IV. Originalkällorna här har den egenheten att flera av dem i sig är publicerad vetenskaplig forskning. Primär- och sekundärkälla flyter ihop. Även att sammanställa uppgifter ur sekundärlitteratur är en form av egen forskning och det är inte alldeles klart att läsning av Myrdalarnas verk skulle vara egen forskning medan läsning av t. ex. Mattias Tydén eller Yvonne Hirdman inte är det.

Det mesta av det jag påstår kan nästan beläggas med akademiska källor. Till exempel skriver Mark S. Weiner att:

Myrdal's debt to Boas appears most immediately in his thoroughgoing environmentalism. In the debate as to whether nature or nurture is the primary determinant of individual and group identity, particularly group racial identity, Myrdal fell firmly on the side of nurture, [,...] Myrdal traced the roots of this environmentalism directly to Boas himself, ...[41]

Nu talar väl Weiner om An American Dilemma, men uttalandet är generellt och skulle utan allt för stort besvär kunna fås att ge intryck av att det även handlar om Kris i befolknngsfrågan. På så sätt skulle den egna forskningen kunna döljas. De stora påståendena är väl källbelagda, sammanfogningen är egen forskning.

• V. I detta specifika fall bör kraven ställas högre än annars just på grund av att Zetterberg bör vara väl inläst på denna litteratur.

Det finns ett annat fall där en biträdande professor i Linköping använder samma citat med samma attribuering.[42] Där finns det ett sådant språkligt fel att man kan tankarna går till Susning.nu eller kanske förr Wikipedia. Här har jag inga misstankar om att det inte rör sig om ett misstag. Tvärtom förefaller slarv väldigt sannolikt. Detta fall lämpar sig kanske för en mer principiell diskussion om vilken källa man skall ange, den man läst eller den som anges i artikeln på Wikipedia.

Det fördes en diskussion på Diskussion:Naturalism (rasism) om huruvida en SOU var en trovärdig källa. Resultatet blev att precis de uppgifter som kunde visas som felaktiga ändrades eller togs bort ur artikeln.

Den text som togs bort och sedan återlades här innehåller ett förvanskat citat.[43] I Kris i befolkningsfrågan står det "[d]en profylaktiska socialpolitikens direkta uppgift ..." Det har i texten här ändrats till "den psykoprofylaktiska". Samma tillägg finns i en artikel i Contra från 2004.[44]

Ditt inlägg på BB är på det hela vettigt, men för bestämt. Jag skulle vilja ha en friare prövning av källor och kanske en mer strukturerad debatt på diskussionssidorna. Edaen (diskussion) 12 juli 2015 kl. 14.14 (CEST)

Om den "biträdande professorn" i Linköping: Jag kom inte åt att läsa hans texter; LiU verkar att ha gjort något högst irriterande med sina hemsidor. Av det jag såg verkar inte den svenska termen "biträdande professor" att vara riktigt adekvat.

Om han verkligen har DET FELAKTIGA CITATET, så rekommenderar jag att du skriver till honom (och gärna med kopia till hans tidigare handledare), och mycket vänligt upplyser om varifrån citatet härstammar, att det INTE finns i Kib, och hur det förmodligen gått till att det felaktiga citatet börjat valsa runt. Du kan gärna också ge en referens till var Kib kan hittas, men bör helst avhålla dig från alla andra kommentarer (utom möjligen något om att ett misstag av detta slag ju alltid är litet pinsamt, men inte helt unikt). Det brukar inte alls tas illa upp med errata-information, om den inte kombineras med kritik av annat slag; och killen verkar relativt ung, och dessutom förstod jag inte om artikeln har gått i tryck än. Hinner han ändra detta innan den går i tryck, så är det utmärkt.

I övrigt tycker jag att du på några ställen glider mellan att kritisera åberopandet av det falska citatet å ena sidan, och påståenden om att Kib till sitt innehåll försvarar den rådande steriliseringspolitiken å den andra. Detta är två olika saker. Du framhåller ju ovan att faktiskt vissa formuleringar i Kib kan läsas som försvar av steriliseringspolitiken; men menar att om man ser dem i sitt sammanhang (där sammanhanget också består av vad Myrdalarna i andra sammanhang sade om steriliseringen som lösning på folkhälsoproblem m. m.), så är en rimligare tolkning att se formuleringarna i Kib som "taktiska eftergifter". Det är helt möjligt att du har rätt; men det är inte självklart orimligt att utgå från att Myrdalarna menade vad de skrev. Det är helt enkelt en väldigt stor skillnad på att å ena sidan (utan kontroll av en relativt lättåtkomlig primärkälla) tillskriva författarna ett direkt felaktigt citat med en drastiskt annorlunda inställning i frågan, eller å andra sidan göra en annorlunda bedömning av i hur hög grad författarna verkligen menade det som de faktiskt skrev. Det förstnämnda är en uppenbar fadäs - och som sagt var något samtliga rimligt seriösa forskare torde hålla med om omedelbart borde rättas - medan det andra är öppet för diskussion; även om du lyckas övertyga forskarvärlden om att din tolkning är den rimliga (mot bakgrund av en fördjupad "Myrdalsforskning") är det inte alls lika förkastligt att ha kommit till andra slutsatser för forskare som enbart läst Kib - men verkligen läst boken på riktigt, inte bara citerar andras omdömen om den, och verkligen utgår från det de läst. Jörgen B (diskussion) 16 juli 2015 kl. 22.53 (CEST)

PS @Edaen: Har du läst intervjun i DN i onsdags (15/7) med ekonomen och den tidigare grekisae finansministern Yanis Varoufakis? (DN uppger att intervjun är översatt från en engelsk text; minns jag rätt, vore denna publicerad i New Statesman, om du skulle föredra det engelska originalet.) Det i vårt sammanhang intressanta är hans skildring av kulturskillnaderna mellan vetenskapliga och politiska sammanhang. Ds, 17 juli 2015 kl. 23.41 (CEST)

LiU-killen är i mitt tycke mer politisk agitator än akademiker. Även för Zetterberg och Myrdals var gränsen mellan vetenskap och politik inte självklar och att lyfta ut uppgifter om vad som bör stå i våra artiklar ur akademiska verk är en sorts egen forskning som vi inte kommer ifrån. Kib beskrivs både som en sociologisk undersökning och en politisk debattbok. Det finns mycket som med ett enkelt verifierbarhetstänk skulle kunna beläggas i artiklarna med en källhänvisning till Myrdals men där man kanske skall vara försiktig på samma sätt som vi skall vara med andra samhällsvetare. Varoufakis hade nog just en uppfattning om en objektiv vetenskap där politiken bara borde omsätta de vetenskapliga svaren i praktiken, det blev lite fyrkantigt.

Från teoretikerna begär vi endast kunskap om verkningar och biverkningar av olika politiska förslag; själva väger vi dem sedan efter våra mål och önskningar och väljer till slut en handlingslinje – helst med maximum av tillgänglig kunskap till ledning för vårt val. Lönesystemet i dess helhet är nog mest resultatet av olika kompromisser i dragkampen mellan olika intressen; att begära att det skulle vara "teoretiskt förnuftigt" är ohistoriskt och ogörligt, eftersom ingen praktisk lösning är "förnuftig" i alla parters ögon. (Alva Myrdal, Tidevarvet 1933 nr 34)[45]

Även teoretikernas beräkningar av verkningar och biverkningar kan innehålla dolda värdeförutsättningar eller framställas med ord som gör de olika alternativen mer eller mindre attraktiva på annat än objektivt vetenskaplig grund. Att det inte går att rensa ut värderingar ur vetenskapen betyder däremot inte att det är fritt fram att hitta på egna fakta. Man kan läsa tolka texten från Råd och rön på många sätt. Alla läsningar och tolkningar är subjektivt färgade. Det finns ingen skarp gräns mellan politik och vetenskap. Samhällsvetenskapen är mer strukturerad och samhällsvetarna har mindre krav på lojalitet mot partilinjen/vetenskapliga paradigmet och större frihet att gå dit undersökningen bär dem. När man tillskriver Myrdals en text från medicinalstyrelsen har man däremot gått utanför en hård gräns.[46] Edaen (diskussion) 18 juli 2015 kl. 06.52 (CEST)

Det där svaret var litet oklart. Har du vänligt försökt påpeka citatmisstaget för LiUkillen, och kunnat konstatera att han uppenbarligen felciterar med avsikt? Om inte, så rekommenderar jag fortfarande att du prövar detta. Hade samma person däremot fört fram ungefär samma ståndpunkter i ett uttalat politiskt sammanhang, så hade detta "akademiskt resonerande" förhållningssätt kanske inte varit lika värt att rekommendera.

Jag försvinner på en balladresa ett tag... så jag kanske inte kommer att kunna se dina svar på en vecka. Jörgen B (diskussion) 18 juli 2015 kl. 21.54 (CEST)

Du gav som skäl för att vetenskapliga produkter är pålitliga att om någon rundar hörnet sitter denne risigt till. När man sedan tar fram konkreta exempel förväntas man snällt påpeka felet. I rest my case. Edaen (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 22.09 (CEST)

Nåja. Jag tycker nog inte att jag säger emot mig själv särskilt mycket. Dels pratade jag en del om uppsåt; vad jag skrev var ju bland annat dumt nog har detta försvunnit från BB med arkiv

En forskare som påkommits med att sovra eller på annat sätt slarva med data för att det skulle passa hens förutfattade meningar ligger sedan rätt risigt till i sin fortsatta forskarkarriär - om inte hen helt enkelt direkt kastas ut.

Dessutom påstår jag inte att inga fel skulle förekomma i akademikan, men hävdar att mekanismerna för att hantera fel och uppmärksamma problem med systematiska felkällor är bättre inom akademikan än i exempelvis "det öppna politiska samtalet".

Var gränsen mellan "rent slarv" och "avsiktlig förvrängning" går är förstås en bedömningsfråga. Den person i Linköping du nämnde (vars artikel jag alltså inte kunnat se) verkar att vara en yngre rätt nydisputerad forskare på en underordnad befattning. Att agf i det läget är inte helt orimligt. Skulle du skriva ett brev där du dels påtalar sakfelet, dels hävdar att detta visar att allt han skrivit är skräp och avsiktligt spridande av lögner, så följer du inte god akademisk ton - som i det här fallet ligger rätt nära god wikipediaton. Jag borde kanske inte ha skjutit in det där kursiverade "vänligt" i min uppmaning till dig; det är fullt möjligt att du är inne nog i det akademiska för att förstå detta utan att jag kommit med några pekpinnar.

Jag föreslog som du såg också en kopia till hans handledare. Att ha citerat en enstaka källa i andra hand utan att kontrollera originalet är ett klart fel. Som jag sagt, har jag själv som yngre forskare gjort mig skyldig till detta; men också lärt av det. Skriver du ett (rimligt vänligt) brev, kan han reagera på flera sätt; men det rimligaste är att han tackar för påpekandet - samt korrigerar artikelutkastet, om det ej gått i tryck, och i fortsättningen skärper upp detta. Gör han inte det, så kan det komma att ligga honom i fatet.

Zetterberg har ju avlidit; annars hade det varit rätt självklart att påpeka felet även för honom, eller hur? Han uppmanade ju direkt till kommentarer på sidan!

Med andra ord: Du har uppdagat en faktoid, och med viss framgång argumenterat för att den är spridd inom berörda delar av "den akademiska världen". Du har en poäng där. Om du däremot menar att den sprids "med vilje" (vilket du inte har skrivit, men väl en del som kanske går att tolka som antydningar åt det hållet), så undrar jag vad du har gjort eller kan tänkas göra för att eliminera faktoiden medelst "normala inomvetenskapliga metoder". Dit hör definitivt att (direkt) påtala uppenbara och odiskutabla faktafel, när man ser dem. I "den politiska diskursen" skulle det däremot kunna vara helt naturligt att vänta på rätt tillfälle att använda det man uppdagat, för att plocka poänger, kanske genom att svärta ned sina motståndare och det de står för maximalt. Där hävdar jag alltså att det finns en viktig skillnad.

En konkret fråga: Är artikeln av LiUkillen redan publicerad i någon akademisk tidskrift som tillämpar kollegial granskning? Kan du i så fall ge referensen? Annars kan det alltså vara bråttom! Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 17.24 (CEST)

LiU-killen disputerade 2005. Han är enligt egen uppgift biträdande professor och avdelningschef.

Jag är biträdande professor i etnicitet och anställd som universitetslektor vid ISV. För närvarande är jag avdelningschef för avdelningen REMESO. Jag har en fil. mag. i statsvetenskap från Umeå universitet, 1998, och disputerade 2005 vid Tema etnicitet, med avhandlingen Reserverad demokrati.[47]

Det handlar om en presentation för en seminarieserie 2010.

Örebro universitet, seminarieserien Diskriminering och kränkande behandling.[48]

Det LiU-killen gjort är att felaktigt ange Kris i befolkningsfrågan som källa när han i själva verket använt någon annan, kanske Wikipedia. Det är mer än slarv. Det finns inget i det som säger att han avsiktligt varit ute för att tillskriva texten till fel författare. Edaen (diskussion) 3 augusti 2015 kl. 17.36 (CEST)

Wikipedia-go-boat

Hej, nu har jag lagt upp förslag på Wikiträffsidan. Synd att inte vädret är stadigare.--LittleGun (diskussion) 13 juli 2015 kl. 14.37 (CEST)

Hej, jag har skjutit på båtturen till 26 eller 27/7. Det är söndag och måndag om en vecka. Hoppas du kan då!--LittleGun (diskussion) 19 juli 2015 kl. 09.20 (CEST)

Vi kör den måndag förmiddag, 27/7. Om du skaldat klart är du mycket välkommen. Se WP:WT.--LittleGun (diskussion) 23 juli 2015 kl. 15.08 (CEST)

Länkar till Creative Commons informationsmaterial

Hej! Här är länkarna till de informationsmaterial du såg på kontoret. 1. Från Webbstjärnan, 2. Från Wikimedia Deutschland. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 27 juli 2015 kl. 15.27 (CEST)

Bybrunnen

Även om signaturen råkade falla bort båda gångerna, men lades dit direkt efter, så är det innehållet i dina två innehåll som är viktigast. Låt oss skylla misen på den sena timmen ;-) Det var mycket bra reflektioner du gjorde. Intressanta tankegångar. MVH Adville (diskussion) 6 april 2016 kl. 00.46 (CEST)

Tack för de vänliga orden!

Att jag glömde signaturerna två gånger visar något jag inte är särskilt stolt över; jag är rätt upprörd över domen, även om jag insett att det var en rätt stor risk att det skulle gå som det gick. Världen känns litet sämre idag än i förrgår. Denna känsla skäms jag inte för; men det går däremot min ära förnär att min upprördhet skall avspegla sig i redigeringsmissar. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 01.31 (CEST)

Arista

Såg din förfrågan på Norelchs disk.sida. Skrev detta där: I en engelsk-svensk ordbok står: 'arista' lat. s. bot. borst på gräsens blomfjäll. 'aristate' a. försedd med borst. Enl Collins graphic dictionary är 'arista' detsamma som 'awn' d.v.s borst på agnfjäll, agnborst; any simillar process in plants or animals [Zool. And Bot.].-Wvs (diskussion) 8 januari 2017 kl. 21.23 (CET)

Beundran!

Ibland tycker jag du har en tendens att vara något mångordig och omständlig, men idag känner jag bara full beundran för din tålmodighet att gå i botten med frågorna Hmc1282171021 drivit och tagit upp, och här har din diskussionsstil passat perfekt. Om inlägg trots detta fortsätter är det nu enkelt hänvisa till de inlägg du gjort idag, och få det till avslut. Stort tack!Yger (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 20.23 (CEST)

Tack, det värmde!

Jag har en viss sympati för den här användaren, även om våra åsikter förmodligen skiljer sig åt rätt mycket. Jag är medveten om att jag i viss mån delar vederbörandes tendens till för långa och för många inlägg i en fråga - men jag har åtminstone (hoppas och tror jag) en viss förmåga att släppa dem och gå vidare. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 20.29 (CEST)

BUS vs. DUR

Tack för senast! Jag hade gärna stannat längre. De här källorna om domen finns i BUS-artikeln: [49] och [50]. Och här förs diskussionen på Commons: [51].--LittleGun (diskussion) 8 september 2017 kl. 00.01 (CEST)

Seinäjoki och rikssvensk expert

I Special:Diff/40803731 skriver du "Källan är rikssvensk, erkänner sin okunskap, men skriver att järnvägsstationen "nog" numera heter Seinäjoki på alla språk. Jag relativiserar därför. Vi borde kunna avgöra dsetta".

Vad jag ser är källan till det du ändrade Mikael Reuter på Institutet för de inhemska språken, och det relevanta citatet lyder "jag hade tydligen fel när jag sade att Östermyra var en gård i Seinäjoki – det var uppenbarligen just stationen som på svenska hette Östermyra. Men i dag heter nog både staden och stationen Seinäjoki på alla språk."

Experten hade alltså tagit fel i en tidigare språkspalt, men jag ser ingen hänvisning till någon rikssvensk eller till osäkerhet ifråga om nutida språkbruk. Aha! Problemet är ordet "nog", som kan användas som indikation på osäkerhet, men i den här (finlandssvenska) kontexten tolkar jag inte ordet så – jämför förekomsterna av ordet i artikeln Finlandssvenska.

--LPfi (diskussion) 11 september 2017 kl. 14.17 (CEST)

Ledsen, jag gjorde fel. Jag tittade inte tillräckligt noga på textens kontext, utan utgick slött från att den rörde frågor ställda till (rikssvenska) Språkrådet eller någon dem underställd myndighet. "De inhemska språken" syftar ju tydligen här på "de i Finland inhemska språken". Källan var alltså redan av den karaktär jag efterlyste. Oavsett Reuters "nog" är frågan (åtminstone för järnvägsstationen) alltså tills vidare avgjord. Jörgen B (diskussion) 11 september 2017 kl. 15.45 (CEST)

Wikiträffar

Hej, ville bara säga att jag har lagt in närmast kommande Wikipuben, skrivstugan och Wikifikat... Och dessutom kan jag berätta att jag kommit ihåg att använda ditt ping-tips minst en gång...  ;-) // Zquid (diskussion) 13 september 2017 kl. 19.47 (CEST)

Volontär till #WikiDivCon

Om du fortfarande är intresserad av att hjälpa till under mångfaldskonferensen nu till helgen får du gärna kolla på volontärssidan och se om det är nånting som passar. Hittar du nånting kan du skriva in dig direkt där, säga till mig eller maila diversitywikimedia.se så fixar vi det. Hoppas vi ses på wikifikan på torsdag också! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 14.54 (CET)

@Axel Pettersson (WMSE): Javisst! Jag är upptagen fredag kväll och söndag kväll, men annars tillgänglig.

Jag har dock två frågor om bokningsschemat:

1. Vad betyder N/A i tabellen? (Normalt skulle det väl betyda "Not available" eller "Not applicable", d. v. s. att under de angivna N/A-passen behövs inga volontärer.)
2. Var behövs mest hjälp? Jörgen B (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 16.25 (CET)

PS: Kommer du till wikifikan? (Det såg så ut ovan, men inte här: WP:TRÄFF#Wikifika, Stockholm, torsdag 2 november.) Jörgen B (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 16.32 (CET)

Lördag alltså! Du kan få två pass som dokumentationshjälte om du vill, för det är det som behövs mest då. Funkar det? N/A betyder här att det inte behövs, så det är rätt uppfattat.

Jag kommer på wikifikan, men jag kommer som mitt alter ego Haxpett. Oavsett vilken av identiteterna jag kommer dit som kan jag tala för oss båda om du har några frågor till den som inte är där. Väl mött! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 31 oktober 2017 kl. 22.59 (CET)

Oj! Jag har aldrig hållit i en videokamera... @Zquid, Axel Pettersson (WMSE): Om ni kan förklara tekniken på wikifikat i morgon, så kan jag göra ett försök. "Hjälte" verkar dock osannolikt att jag blir... Jörgen B (diskussion) 1 november 2017 kl. 13.27 (CET)

Ingen fara, filmandet tar Ainali hand om. För övriga dokumentationshjältar handlar det om att hålla ihop antecknande, se till att dokument och sidor är länkade till varandra och att deltagarna vet var dom ska skriva och gör det. Vi går igenom det imorgon och hoppas att allt klarnar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 1 november 2017 kl. 14.07 (CET)

Wikifikat

Har för mig att du pratade om att du tänkte komma på denna månads Wikifika, så jag ville bara du ska veta att nu är vi tre på "kanske kommer"-listan och ingen på "kommer"-listan... Du får kika imorron om någon ska dit. // Zquid (diskussion) 6 december 2017 kl. 15.17 (CET)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this survey on the project page and see how your feedback helps the Wikimedia Foundation support editors like you. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement (in English). Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through the EmailUser feature to WMF Surveys to remove you from the list.

Thank you!

WMF Surveys, 29 mars 2018 kl. 20.40 (CEST)

Reminder: Share your feedback in this Wikimedia survey

Every response for this survey can help the Wikimedia Foundation improve your experience on the Wikimedia projects. So far, we have heard from just 29% of Wikimedia contributors. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes to be completed. Take the survey now.

If you have already taken the survey, we are sorry you've received this reminder. We have design the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. If you wish to opt-out of the next reminder or any other survey, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement. Thanks!

WMF Surveys, 13 april 2018 kl. 03.39 (CEST)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 23 April, 2018 (07:00 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We will not bother you again. We have designed the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. To opt-out of future surveys, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement.

WMF Surveys, 20 april 2018 kl. 02.48 (CEST)

Fenestella (mossdjur)

JoergenB: Du ska ju inte skapa artikeln från grunden i artikelrymden, det ska du ju göra i din sandlåda/någon annan lämplig undersida/externt hjälpmedel om du inte vill skriva allt på en gång i redigeraren. När du är klar, då flyttar du den till ett lämpligt och ledigt artikelnamn i artikelrymden. DIEXEL (diskussion) 29 december 2020 kl. 15.04 (CET)

@DIEXEL: Det ligger litet i vad du säger. Å andra sidan handlar det denna gång mycket om att få alla korrekta länkningar och hänvisningar (inklusive hattnoten jag började med) på plats; och det vore besvärligt att först fixa detta via en användarundersida. Jörgen B (diskussion) 29 december 2020 kl. 15.11 (CET)

We need your feedback!

Hej. Apologies if this message is not in your native language: please feel free to respond in the language of your choice. Tack!

I am writing to you because we are looking for feedback for a new Wikimedia Foundation project, Structured Data Across Wikimedia (SDAW). SDAW is a grant-funded programme that will explore ways to structure content on wikitext pages in a way that will be machine-recognizable and -relatable, in order to make reading, editing, and searching easier and more accessible across projects and on the Internet. We are now focusing on designing and building image suggestion features for experienced users.

We have some questions to ask you about your experience with adding images to Wikipedia articles. You can answer these questions on a specific feedback page on Mediawiki, where we will gather feedback. As I said, these questions are in English, but your answers do not need to be in English! You can also answer in your own language, if you feel more comfortable.

Once the collecting of feedback will be over, we will sum it up and share with you a summary, along with updated mocks that will incorporate your inputs.

Also, if you want to keep in touch with us or you want to know more about the project, you can subscribe to our newsletter.

Hope to hear from you soon! -- Sannita (WMF) (talk to me!) 5 augusti 2021 kl. 19.15 (CEST)

Mordballader

Hej Jörgen! (eller Joergen)

Noterar att du skapat artikeln Sveriges medeltida ballader, Lista över Sveriges medeltida ballader samt en del artiklar om individuella ballader/balladtyper. Undrar om du möjligen har någon åsikt om artikeln mordballad. Om du har något att säga, skriv isåf gärna på diskussionssidan där. --Hjordmån (diskussion) 21 december 2022 kl. 15.09 (CET)

Ping på Wikipediafrågor

Hej, jag såg nyligen att du för några månader sedan pingade mig om min åsikt angående några länkutformande mallar. Förlåt att jag aldrig hörde av mig tidigare: precis som du skrev spenderar jag numera all Wikipedia-relaterad tid på translatewiki. // WikiPhoenix ^disk 25 september 2024 kl. 23.12 (CEST)