Uppslagsorden ”Albrekt av Preussen” och ”Albrekt av Brandenburg-Ansbach” leder hit. För kurfursten av Brandenburg, se Albrekt Akilles av Brandenburg. För den regerande markgreven av Brandenburg-Ansbach, se Albrekt II av Brandenburg-Ansbach. För andra betydelser, se Albrekt av Preussen (olika betydelser).

Albrekt av Preussen (tyska: Albrecht von Preussen [ˈʔalbʁɛçt fɔn ˈpʁɔʏsn̩]  ( lyssna); även Albrekt av Brandenburg-Ansbach), född 17 maj 1490 i Ansbach, död 20 mars 1568 i Tapiau, var son till markgreve Fredrik I, av huset Hohenzollern, och Sofia av Polen, som var dotter till kung Kasimir IV och Elisabet av Österrike (1437–1505), av huset Habsburg.

Albrekt av Preussen
Högmästare över Tyska ordensstaten
Porträttmålning av Lucas Cranach från 1528
Regeringstid 10 april 1525 – 20 mars 1568
Efterträdare Albrekt Fredrik
Gemåler Dorotea
Anna Maria
Barn Anna Sofia
Albrekt Fredrik
Personnamn Albrekt av Brandenburg-Ansbach
Ätt Hohenzollern
Far Fredrik I
Mor Sofia
Född 17 maj 1490
Ansbach, Brandenburg-Ansbach, Tysk-romerska riket
Religion Katolicism (till 1525)
Lutherdom (från 1525)
Död 20 mars 1568 (77 år)
Tapiauborgen, Tapiau, Preussen

Albrekt blev 1511 korad till Tyska ordens högmästare 1511, men erkände som sådan inte den polske kungens överhöghet. Ett krig med Polen utbröt till följd av detta, som 1521 avslutades med ett vapenstillestånd på fyra år. Albrekt använde dessa till resor i Tyskland för att vinna bundsförvanter. I samband med denna resa stiftade han bekantskap med reformationen och vanns för denna.

År 1525 slöt han fred med den polske kungen. Han erkände denne som överherre, men erhöll samtidigt Ostpreussen som ärftligt, världsligt län. Han organiserade Ostpreussens förvaltning och införde där den lutherska läran.

År 1526 förmäldes han med Dorotea av Danmark. I grevefejden uppträdde han på svågern Kristian III:s och Gustav Vasas sida.[1]

På sin ålderdom råkade Albrekt i händerna på politiska äventyrare, som förorsakade slitningar mellan honom och hans undersåtar. Albrekt var en varm gynnare av vetenskapen och grundade 1554 universitetet i Königsberg, efter honom själv benämnt Albertusuniversitetet eller Albertina.[1]

Han avled 1568 och efterträddes som hertig av sin son Albrekt Fredrik av Preussen.

Albrekt gifte sig första gången 1 juli 1526 i Königsberg med Dorotea av Danmark, dotter till kung Fredrik I av Danmark och Norge. I detta äktenskap föddes:

  • Anna Sofia av Preussen (11 juni 1527 – 6 februari 1591), gift 1555 med hertig Johan Albrekt I av Mecklenburg (1525–1576)
  • Katarina (född och död 24 februari 1528)
  • Fredrik Albrekt (5 december 1529 – 1 januari 1530)
  • Lucia Dorotea (8 april 1531 – 1 februari 1532)
  • Lucia (februari 1537 – maj 1539)
  • Albrekt (född och död mars 1539)

I andra äktenskapet gifte han sig 16 februari 1550 med Anna Maria av Braunschweig, dotter till hertig Erik I av Braunschweig-Calenberg-Göttingen. I detta äktenskap föddes:

Psalmer

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1929). Svensk uppslagsbok. Malmö: Baltiska förlaget, band 521 s.

Externa länkar

redigera
Albrekt av Preussen
Yngre gren till Huset Hohenzollern
Född: 17 maj 1490 Död: 20 mars 1568
Regenttitlar
Ny kreering
Sekulariseringen av Tyska
riddarordens klosterstat
 Hertig av Preussen
10 april 1525 – 20 mars 1568
Efterträddes av
Albrekt Fredrik