Akebäcks socken

Akebäcks socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Akebäcks distrikt.

Akebäcks socken Socken
Akebäcks kyrka
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Härad	Gotlands norra härad
Kommun	Region Gotland
Bildad	medeltiden
Area	11 kvadratkilometer
Upphov till	Akebäcks landskommun Akebäcks församling
Motsvarar	Akebäcks distrikt
Tingslag	Gotlands domsagas tingslag (1948-01-01–) Gotlands norra tingslag (–1947-12-31)
Karta
Akebäcks sockens läge i Gotlands län. Akebäcks sockens läge i Gotlands län.
Koordinater	57°32′50″N 18°23′32″Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0892
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Akebäcks distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 10,57 kvadratkilometer, varav 10,56 land. År 2020 fanns här 89 invånare. Sockenkyrkan Akebäcks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Akebäcks socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Dede ting som i sin tur ingick i Bro setting i Nordertredingen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Akebäcks församling och för de borgerliga frågorna bildades Akebäcks landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Romaklosters landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Akebäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.

Geografi

Akebäcks socken ligger sydost om Visby. Socknen består av slättland med skogsmark i väster.

Gårdsnamn

Annexen, Bäcks, Folkedarve, Glammunds, Hägdarve, Smiss, Suderbys.

Ortnamn

Fogmanstorp, Frimans Torp.

Fornlämningar

Två sliprännestenar finns i socknen. Kända från socknen är två gravfält från järnåldern. Två vikingatida silverskatter har påträffats.

I Gutasagan omtalas en man vid namn Botair från Akebäck, som var den första att bygga en kristen kyrka i Visby.

Lista över fornfynd i socknen

• Folkedarve vid upptagande av en äng som skulle omvandlas till en åker anträffades, tämligen nära markytan, 22 mycket skadade romerska silvermynt, alla starkt nerslitna, som nötts ner väldigt mycket av människofingrar samt av de lövbränningar som ägt rum under tusentals år. Enligt en gammal avhandling var de "dugliga endast till nedsmältning". I närheten har man hittat en stridsyxa av järn.
• Bäcks På åkern har man plöjt fram flera underliga ting, däribland ett eventuellt depåfynd bestående av två enkla runda spännen av brons, ornerade med enkelt mönster. De hittades av Johan Roswall, men ett av spännena tros ha tappats bort.
• Hägdarve På åkern har man plöjt fram en eventuell vikingagrav, dock utan några anträffade ben. Dessa kan dock ha ruttnat bort. På åkern har en arbetskarl vid namn Olof Toften framplöjt en oval spännbuckla, en fin nål, en cylinder av bronsbleck samt två fragmentariska beslag.
• Akebäcks myr Mycket intressant depåfynd från vikingatiden, vilket anträffades i myren vid dikesgrävning. I en helt fullständig balansvåg av brons, med hamrade runda skålar och bevarad gaffel med mera, hade man nerlagt en förhållandevis stor pärla av bärnsten samt ett enkelt ringspänne, med räfflad ornering på bygeln och upprullade ändar men avsaknad av nål, vilket tyder på att den varit kasserad när den lades i vågen. Vågen i sig är bland vårt lands bäst bevarade. I samma myr har ett dosspänne av brons på liknande sätt anträffats, och hör troligen till fyndet.
• Glammunds Två stridsyxor av järn, trots rost mycket tunga och solida, hittade vid plöjning på en åker. På områdets närhet har en vacker dubbeleggad stridsyxa av bergart anträffats, som trots skador är bland den finaste av sin sort. På en annan eller eventuellt samma åker har ytterligare en stridsyxa av järn plöjts fram.
• Suderbys, Eklunden En hög, rund spännbuckla (dvs. dosspänne) med punktornering har här hittats vid upptagning av betor på en åker. I Suderbys har en spjutspets av brons hittats.
• Smiss På platsen har under flera omgångar guldmynt och sönderhackade trådar och tenar av guld hittats;
  • 2 bysantinska guldmynt, daterbara till senare delen av 500-talet, den ena präglad för Marcianus och den andra för den senare kejsaren Justinianus I. Påträffade vid bethackning.
  • 12 öst- och västromerska solidi-mynt, samt 11 delar av sönderhackade guldtenar. Påträffade under åkerarbete på samma plats, dock senare. Lär vara det senaste fyndet.
  • 8 solidimynt från det västromerska riket, 4 sönderhuggna guldtenar. Påträffade under plöjning.
  • 2 solidusmynt från östromerska riket, samt 1 spirallagd ten. Funnen på plogdjup i odlad mark.
  • I närheten har vid skilda tillfällen guldmynt påträffats på andra ställen, eventuellt från detta fynd. De kan ha spridits genom jordtäkt eller plöjts runt till andra åkrar. Det är inte troligt att alla i området varit så rika att de kunnat slänga omkring guldmynt var de gick eller gräva ner guld på varje plats där det fanns rum för det.

• Glammunds På platsen har hundratals silvermynt och ännu fler olika bronsföremål hittats, daterbara till vikingatiden. Eventuellt rör det sig om en boplats eller ett stort depåfynd med mycket konstigt utseende, kanske en handelsplats där handel ägt rum. Mängder av föremål av metall har anträffats som bitar av ovala spännbucklor, smältor av brons och bly, beslag, bleck, spännen, hackbrons, fragment, järnslagg, spikar, söljor, tenar, knivar, nitar, dräktnålar, blyplombar, ringar, ringspännen, olika verktyg, vikter samt trådar, men även bitsilver som hackats sönder, däribland trådar och tenar, bitar av ringspännen av silver, snoddar, halsringsbitar, smycken, plåtar, föremål samt tre armbyglar. Även bränd lera, krukskärvor, benkammar hittades.

Namnet

Namnet (1300-talet Acubek) tycks ha förleden aka, 'smuts' och efterleden bäck då syftande på en bäck norr om kyrkan.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Akebäcks socken 1750–2020
År			Folkmängd
1750			86
1760			97
1769			108
1780			111
1790			94
1800			104
1810			134
1820			137
1830			143
1840			159
1850			168
1860			176
1870			194
1880			188
1890			158
1900			146
1910			135
1920			149
1930			126
1940			163
1950			120
1960			99
1970			97
1980			111
1990			121
2000			108
2010			88
2020			89
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022.

Se även

• Akebäcks församling

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Akebäcks socken.
  Bilder & media
• Arkiv relaterade till Akebäcks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Akebäcks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.