Ödeshög

tätort i Ödeshögs kommun, Sverige

Ödeshög (uttal [²øːdɛsˌ(h)øːɡ]  ( lyssna)) är en tätort och centralort i Ödeshögs kommun i Östergötlands län.

Ödeshög
Tätort
Centralort
Ödeshögs kyrka
Smeknamn: "Bynn"
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Ödeshögs kommun
Distrikt Ödeshögs distrikt,
Stora Åby distrikt
Koordinater 58°13′51″N 14°39′18″Ö / 58.23083°N 14.65500°Ö / 58.23083; 14.65500
Area
 - tätort 272 hektar (2020)[3]
 - kommun 669,11 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 711 (2020)[3]
 - kommun 5 244 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10 inv./hektar
 - kommun 8 inv./km²
Tidszon CET (UTC 1)
 - sommartid CEST (UTC 2)
Postort Ödeshög
Postnummer 599 XX
Riktnummer 0144
Tätortskod T1332[4]
Beb.områdeskod 0509TC103 (1960–)[5]
Geonames 2687420
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Ödeshög
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Riddargatan på 1920-talet

Historia

redigera

Boplatser från stenåldern, hällristningar från bronsåldern och ruiner från medeltiden vittnar om en tidig centralbygd.

Namnet skrevs 1318 Ödhishögh. Förleden är mansnamnet Ödhir. Efterleden är hög.[6]

Ödeshög är kyrkby i Ödeshögs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ödeshögs landskommun. I denna inrättades för orten 31 mars 1922 Ödeshögs municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1956. Orten ingår sedan 1971 i Ödeshögs kommun som centralort.[7]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Ödeshög 1950–2020[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 944
1960
  
2 076
1965
  
2 392
1970
  
2 572
1975
  
2 709
1980
  
2 990
1990
  
2 815 238
1995
  
2 866 238
2000
  
2 768 240
2005
  
2 651 240
2010
  
2 572 241
2015
  
2 554 260
2020
  
2 711 272

Samhället

redigera

I Ödeshög finns Ödeshögs kyrka och en hembygdsgård.

Det finns ett antal restauranger runt torget, liksom en mataffär och några mindre butiker. Det finns även en föreningsdriven biograf, Saga-Bio, samt Folkets park.

I samhället finns två grundskolor, Fridtjuv Bergskolan och Lysingskolan.

Bankväsende

redigera

En kortlivad sparbank, Ödeshögs församlings sparbank, verkade i Ödeshög 1862–1865. År 1867 grundades en ny sparbank, Lysings härads sparbank, som i samband med den nya sparbankslagen 1893 ombildades till en folkbank, Lysings härads folkbank. Folkbanken ombildades 1905 till Lysings härads sparkassa & kreditbolag[10] och uppgick år 1907 i Sydsvenska kreditaktiebolaget. Senare etablerade även Östgöta enskilda bank ett kontor i Ödeshög.[11] Sydsvenska kredits kontor drogs in så småningom, men Östgötabanken fanns kvar i Ödeshög fram till år 1987.[12][13]

En mer långvarig sparbank, Stora Åby sparbank, grundades 1902. Den uppgick år 1985 i Sparbanken Gothia som senare blev en del av Swedbank.

Swedbank stängde kontoret i Ödeshög den 31 januari 2020.[14] Därefter hade orten inte längre några bankkontor.

Personer från Ödeshög

redigera

En central figur i Ödeshögs historia är Johanna Pettersson (1807–1899), mer känd som Handelsman Johanna. Varje år arrangeras en marknad, Johannamarknaden, till hennes ära. Det var också här i Ödeshög som den forne landslagsspelaren i fotboll, Klas Ingesson, växte upp. Efter avslutad proffskarriär valde Ingesson att avrunda spelarkarriären i moderklubben Ödeshögs IK. Han var bosatt på orten fram till sin död.

Se även

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 14 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  10. ^ Lysings härads sparkassa & kreditbolag Arkiverad 9 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Östgötabladet, 5 september 1905
  11. ^ Östergotlands enskilda bank i Sveriges statskalender 1921
  12. ^ Butikerna runt torget, Ödeshögsbor
  13. ^ Östgötabanken 1984, Nygatan 3 i Ödeshög., Ödeshögs Hembygdsbok
  14. ^ Stängning av bankkontor väcker frågor, Corren, 18 januari 2020