Åsiktsregistrering
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-08) Motivering: inget efter 2006 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Åsiktsregistrering innebär att en persons åsikt registreras i ett allmänt register.
I Sverige
redigeraÅsiktsregistrering i form av anteckning om medborgare i allmänt register får i Sverige enligt 2 kap 3 § regeringsformen sedan 1975 ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.[1]
Politisk åsiktsregistrering förbjöds för myndigheter i och med 1969 års grundlagsreform, men Säkerhetspolisen (Säpo) kringgick förbudet genom att föra "arbetsanteckningar" med uppgifter som inte kunde föras in i Säpos register (till exempel de som prenumererade på vissa tidningar eller som var medlemmar i VPK eller anhängare av FNL). Detta pågick ända fram till 1998. Exempelvis omfattades 411 000 tjänster år 1990 av skyddsklassning och personer som förekom i Säpos register som sökte skyddsklassade tjänster nekades anställning utan motivering.[2]
År 2006 fälldes Sverige för åsiktsregistrering i en dom i Europadomstolen. Enligt domen hade Säpo registrerat åsiktsuppgifter om fem svenska medborgare som "inte var av någon betydelse för Sveriges säkerhet".[3]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ SFS 2010:1408. Utfärdad den 25 november 2010. Läst 20 januari 2014.
- ^ ”Åsiktsregistrering pågick till 1998”. Dagens Nyheter. 29 januari 2003. Arkiverad från originalet den 13 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050213114845/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=101941. Läst 29 april 2006.
- ^ ”Stockholms Fria Tidning: Sverige fällt för åsiktsregistrering”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121010005746/http://www.stockholmsfria.nu/artikel/7659. Läst 21 januari 2008.
Externa länkar
redigera- För rikets bästa? Åsiktsregistrering i efterkrigstidens Sverige (Artikel av Janne Flyghed publicerad i Ordfront)