Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1971 uppgick staden i den nybildade Åmåls kommun.[2]
Den 1 januari 1956 överfördes från Tössbo landskommun och Åmåls landsförsamling till Åmåls stad och Åmåls stadsförsamling ett område omfattande en areal av 4,89 km², varav 4,87 km² land, och med 179 invånare.[3]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1826[6] som motsvarar den omfattning Åmåls socken med staden hade kring 1950.
Blasonering: I fält av silver en nedtill av en vågskura avgränsad, genomgående och med port försedd mur, från vilken en kyrka uppskjuter, i stammen åtföljd av en fisk, allt i rött.
I ett bevarat privilegiebrev från 1643 finns en bild som legat till grund för sigillet. Flera varianter har förekommit fram till det att vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Vapnet övertogs 1971 av den nya kommunen och registrerades 1974 i PRV.
Befolkningsutvecklingen i Åmåls stad 1805–1970[9][10][11]
År
Folkmängd
1805
847
1810
843
1820
1 160
1830
1 302
1840
1 450
1850
1 329
1860
1 629
1870
1 687
1880
2 454
1890
2 756
1900
3 351
1910
4 288
1920
5 656
1930
6 765
1935
6 799
1940
7 081
1945
7 312
1950
8 061
1955
8 573
1960
9 158
1965
9 343
1970
9 605
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning den 31 december i det område som Åmåls stad omfattade när den ombildades till Åmåls kommun 1 januari 1971.
