Ålands demilitarisering

Internationell överenskommelse som förbjuder militär verksamhet och militära befästningar på Åland

Ålands demilitarisering innebär att Åland är en demilitariserad zon. Detta betyder att militär personal inte får uppehålla sig på Åland, att inga befästningar får byggas och att ålänningar är befriade från värnplikt.

Demilitariseringen är ett resultat av Rysslands förlust i Krimkriget 1854–1856. Vid Parisfreden (1856) skapades Ålandsservitutet, som förbjuder militära installationer på Åland. År 1914 gav Storbritannien och Frankrike det allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland.

År 1921 slöts Ålandskonventionen, där Finland bekräftade det befästningsförbud som Ryssland deklarerade 1856. Demilitariseringen bekräftades senare i avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 samt vid Parisfreden (1947).

Värnpliktsbefrielse

redigera

Personer med åländsk hembygdsrätt som har flyttat till Åland före 12 års ålder är befriade från värnplikt. Denna befrielse är främst ett språkskydd och inte direkt kopplad till demilitariseringen.[1]

Sjöbevakningen på Åland

redigera

Sjöbevakningen på Åland tillhör Gränsbevakningsväsendet, en militärt organiserad myndighet under inrikesministeriet i fredstid.[2] Vid krigstillstånd underställs sjöbevakningen på Åland försvarsministeriet.

Källor

redigera
  1. ^ ”Demilitariseringen & neutraliseringen”. Ålands Lagting. 29 december 2011. Arkiverad från originalet den 22 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130222035637/http://www.lagtinget.ax/text.con?iPage=57&m=136. Läst 29 december 2011. 
  2. ^ ”Gränsbevakningsväsendet”. Gränsbevakningsämbetet. 29 december 2011. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111113305/http://www.raja.fi/rvl/home.nsf/pages/index_sve. Läst 29 december 2011.