Åbo

stad i landskapet Egentliga Finland, Finland

Uppslagsordet ”Turku” leder hit. För andra betydelser av ordet Turku, se Turku (olika betydelser). För andra betydelser av ordet Åbo, se Åbo (olika betydelser).

Åbo (finlandssvenskt uttal: [ˈoːbu]  ( lyssna); finska: Turku [ˈturku]  ( lyssna)) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Invånarantalet i den statistiska tätorten Åbo uppgick 2005 till 246 312,[4] vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter Helsingfors och Tammerfors. Åbo stadsregion har cirka 311 000 invånare[källa behövs] inklusive närliggande tätorter. Själva staden, med sina 194 391 invånare (2020)[5], är Finlands sjätte största. 5,5 procent eller cirka 10 000 av invånarna har svenska som modersmål. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.

Åbo stad
Turun kaupunki (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Åbo centraltätort
Area 306,36 km² (2016-01-01)[1]
 - land 245,67 km²
 - vatten 60,69 km²
Folkmängd 195 137 (2021-12-31)[2]
 - män 93 111 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 101 280 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 794,31 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Minna Arve
 - Kommunfullm.
ordf.
Mika Maaskola (SDP)
 - Kommunstyr.
ordf.
Minna Arve
Kommunkod 853
Geonames 633680
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
158 343 (83,5 %)[3]
10 310 (5,5 %)[3]
18 (0,0 %)[3]
20 998 (11,1 %)[3]
Admin. data  
- Landskapsförb. Egentliga Finland
- Regioncentrum Åbo
- Skattebyrå Åbo
- Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
- Försäkringskrets Sydvästra Finland
- Nödcentral Åbo
- Räddningsverk Egentliga Finland
- EU-målområde 2
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 27′ 10″ N
22° 16′ 20″ E
Åbo stads läge
Åbo stads läge
Åbo stads läge

Åbo är Finlands äldsta stad, och var fram till 1840-talet landets folkrikaste stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i den finska riksdelen av Sverige. Efter finska kriget blev Finland ett storfurstendöme inom Kejsardömet Ryssland 1809, och Åbo blev dess huvudstad. Åbo förlorade dock statusen som huvudstad tre år senare när tsar Alexander I av Ryssland beslutade att flytta maktcentrumet till Helsingfors. Precis som många andra finländska kuststäder längs Östersjökusten har staden alltid haft en stor andel svenskspråkiga invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.

Tillsammans med Estlands huvudstad Tallinn utsågs Åbo till europeisk kulturhuvudstad 2011.

Etymologi

redigera

Åbo betyder 'bosättning vid å'.[6] Ån torde vara Aura å. Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett ryskt lånord.[7][8]

Historia

redigera
 
Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.
Huvudartikel: Åbos historia

Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Man räknar att Åbo stads historia börjar i och med att Åbo nämns i ett brev från påven Gregorius IX daterat den 23 januari 1229.[9] I brevet beordrade påven att biskopssätet skulle flyttas från den gamla platsen i Nousis till Korois vid Aura å.[10] Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för den finländska delen av Sverige, med bland annat livlig handel med Stockholm och med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.[7][8]

Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.

Mellan 1809 och 1812 var Åbo huvudstad i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan.[11] Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.

Geografi

redigera

Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. I jämförelse med resten av Finland är vintrarna i Åbo milda och somrarna varmare. Därför växer här också sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett snötäcke som ligger kvar brukar vanligen komma först kring nyår, och bara varannan jul är vit. Aura å fryser ofta till så att man kan gå eller åka skidor på ån[källa behövs]. Isen på ån går vanligtvis i månadsskiftet mars–april.

Åbo stadsdelar

redigera
 
Åbo centrum sett från domkyrkans torn.

Efter branden 1827 planerade Carl Ludvig Engel den nya stadsstrukturen i ett strikt rutmönster. Gränsen för den så kallade rutstaden sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns parkområden på kullarna och vid ån. Centrala stadsdelar är I (småområdena Universitet och Sirkkala), II (Vårdberget), III (småområdena Samppalinna och Idrottsparken), IV (Martinsbacken), V (Öststranden), VI, VII, VIII (Port Arthur, eller småområdena Port Arthur och Kakola) och IX (Väststranden)[12][13].

Kring de centrala delarna finns småhusområden, till stor del från 1900-talets början, då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Områdena har blivit eftertraktade och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av insamlingar i vänorten Göteborg (de så kallade Göteborgshusen).

På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (främst Hirvensalo), samt som förtätning av staden.

Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava med omgivande holmar är stadsdelar i Åbo.

 
Vårdbergsparken i Åbo.

Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla, Batterihagen, Beckholmen, Friskala, Fyrstranden, Hallis, Hammarbacka, Ilpois, Ispois, Kanalbanken, Katrinedal, Korpolaisbacken, Kråkkärret, Kuppis, Lillheikkilä, Nummisbacken, Parkbacken, Patis, Skansbacken, Storheikkilä, Tallbacken, Vårdberget och Österås.

Bland öarna i Åbo finns utöver Hirvensalo, Satava och Kakskerta Lilla Bocken, Runsala (med Kuva udde), Stora Bocken, Vepsarn, fyrgrundet Notgrund samt grundet Järngrund. Slottsfjärden och sundet Långvattnet finns inom staden, medan fjärden Erstan skiljer Åbo öar från Rimito i väster, fjärden Vapparn i söder skiljer Åbo från Pargas, och Lemofjärden skiljer Åbo öar från S:t Karins.

Aura å

redigera
 
Vårsolen lockar folk till åstranden.

Aura å flyter genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, senare togs vatten för stadens behov här.

Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo Akademi, Gamla Stortorget med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorg kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är fasta och har ingenting att göra med på vilken sida man befinner sig. Numera finns stadens kommersiella och administrativa centrum på den västra sidan. Salutorget räknas som stadens mittpunkt.

Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum nära Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en handdriven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd. Ännu längre uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.

Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenståndet upp till Aura- eller Dombron.

Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk när isarna håller. Under riktiga isvintrar plogas också en skridskobana upp på ån.

Runsala

redigera
 
Villa med badhus på Runsala.

Runsala är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Man når enkelt ön med buss, bil och cykel och den är ett vanligt mål för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.

Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets botaniska trädgård.

Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaro udde, där det också finns en campingplats.

Tätorter

redigera

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade tätorten Åbo centraltätort 254 671 invånare, delad på 7 kommuner:[14][15]

  • i Åbo stad låg den största delen med 170 377 invånare
  • i S:t Karins stad 29 326 invånare
  • i Reso stad 24 017 invånare
  • i Nådendals stad 13 778 invånare
  • i Lundo kommun 12 862 invånare
  • i Rusko kommun 3 225 invånare
  • i Masku kommun 1 086 invånare

Politik

redigera

Mandatfördelning i Åbo stad, valen 1964–2021

redigera

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet. Ytterligare material finns i Riksarkivet[16].

ValårVFDAASSFSDPGRÖNÖVRSAFCUNGFLFPSFPRNKDSAMLSKSGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964171719
171719
5378,2
196814114215511
14145511
5373,1
197216161154115
16165415
5970,0
19761715264221
17156421
6777,7
198016183234219
161833419
6777,3
198414163534220
1416353420
6772,6
198885181634220
851863420
6770,5
1992112271134216
112273416
6771,8
1996111952314220
111953420
6759,7
200010178354218
1017835418
6751,5
200410189441192
101894419
6756,0
3730
20081015111234219
1015113419
6758,6
3829
2012914101643119
9141064319
6755,6
3532
2017121214533117
12121453317
6759,1
3433
20211113109331116
11131093316
6755,7
3235
  • För valet 1964 avser kolumnen SDP både Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) och Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
    • För valet 1992 Yhteislista Puolueisiin Sitoutumattomat.
    • För valet 1996 Turun Parhaaksi - Yhteislista Sitoutumattomat.
    • För valet 2000 Kansallinen rintama - sitoutumattomat yhteislista.
    • För valet 2008 Yhteislista Suomen Kansan Sinivalkoiset.
    • För valet 2012 Yhteislista Sinivalkoiset - sitoutumattomat.
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Utbildning

redigera

Det första universitetet i Finland (och tredje i Sverige) grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (latin: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo grundades på 1900-talet två universitet och två handelshögskolor, de svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och Åbo Handelshögskola (grundad 1927) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950). Handelshögskolorna slogs senare ihop med universiteten (1980 respektive 2010). Vid införandet av yrkeshögskolor i Finland fick Åbo en svenskspråkig, Novia, och den kommunala, i huvudsak finskspråkiga Åbo yrkeshögskola.

Tio gymnasier verkar i Åbo: åtta kommunala, inklusive ett kvällsgymnasium, svenskspråkiga Katedralskolan i Åbo och Turku International School, samt statliga Turun normaalikoulus och privata Turun Steiner-koulus gymnasier.[17] Undervisningen vid den internationella skolan ges av normalskolan genom avtal, med engelska som undervisningsspråk. Dess gymnasium följer IB-programmet,[18] liksom en linje vid normalskolan.[17]

Demografi

redigera
 
Antal svenskregistrerade personer i Åbo 1990–2015. Under perioden ökade antalet svensktalande med cirka 1 900 personer (23 %). Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0!

I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden; på 1990-talet ändrades lagen så att flytt för studier berättigar byte av officiell hemort. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.

Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Under denna tid anslöts flera områden med arbetarbosättning, vilka tillhört de omgivande landskommunerna (jfr Raunistula). Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt före detta Jugoslavien.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Åbo stad 1860–2020[19][20]
ÅrFolkmängd
1860
  
16 870
1870
  
19 617
1880
  
22 701
1890
  
30 096
1900
  
38 235
1910
  
47 777
1920
  
51 901
1930
  
64 568
1940
  
74 788
1950
  
101 824
1960
  
124 359
1970
  
152 210
1975
  
164 121
1980
  
163 680
1985
  
161 398
1990
  
159 180
1995
  
164 744
2000
  
172 561
2005
  
174 868
2010
  
177 326
2015
  
185 908
2020
  
194 391
Anm: Uppgifterna för åren 1860–1870 är tagna från ”Turun kaupungin historia 1856–1917”.
Uppgifterna 1975-2020 avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Lokala dagstidningar

redigera
 
Åbo konstmuseum i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.

Teatrar

redigera

Festivaler och evenemang

redigera
 
Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.
  • Medeltidsdagarna
  • Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
  • Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
  • Åbo musikfestspel
  • Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
  • Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
  • Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul.[21]

Viktiga byggnader

redigera
 
Åbo domkyrka under den svenska tiden.

Stadsvapen

redigera

Åbo stadsvapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b c d] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185042/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 28 maj 2018. 
  4. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Pressmeddelande 15.1.2008”. http://www.stat.fi/ajk/tiedotteet/v2008/tiedote_001_2008-01-15_sv.html. Läst 24 december 2011. 
  5. ^ ”Tilastotietoja Turusta 2021” (på finska). Turku.fi. Åbo stad. 25 januari 2016. https://www.turku.fi/turku-tieto/tilastot/tilastotietoja-turusta. Läst 24 oktober 2021. 
  6. ^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 220
  7. ^ [a b] Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. Turun kaupungin historia 1. Turku 1971: 115 - 324
  8. ^ [a b] Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 122 (artikeln Åbo) och s. 113 (artikeln Trieste)
  9. ^ ”Moderna Åbo |”. https://mfaa.abo.fi/article/moderna-abo/. Läst 23 januari 2020. 
  10. ^ ”Hur bra känner du till Åbo stads historia?”. Åbo underrättelser. 23 januari 2020. https://www.pressreader.com/finland/abo-underrattelser/20190123/281809990089753. Läst 23 januari 2020. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161010211725/http://www.abounderrattelser.fi/news/2012/04/200-ar-sedan-helsingfors-blev-huvudstad.html. Läst 9 oktober 2016.  "Det var ett hårt slag för Åbo, som hade varit huvudstad i storfurstendömet efter krigsslutet 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Också under den svenska tiden var Åbo den viktigaste staden i östra riksdelen."
  12. ^ ”Åbo karttjänst”. opaskartta.turku.fi. sid. Områdesindelningar →Åbo stadsdelar, Områdesindelningar →Småområdena, Namnet →Andra namn. https://opaskartta.turku.fi/IMS/sv/Map. Läst 17 oktober 2021. 
  13. ^ ”Kaupunginosat ja suuralueet Turussa [Stadsdelar och storområde i Åbo”]. Åbo stad. https://www.turku.fi/sites/default/files/atoms/files//kaupunginosat_ja_suuralueet_turussa.pdf. Läst 17. oktober 2021. 
  14. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T�torter efter folkm�ngd och folkt�thet 31.12.2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv. Läst 24 augusti 2014. 
  15. ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/https:///. Läst 25 augusti 2014. 
  16. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 29 november 2021. 
  17. ^ [a b] ”Turun lukioiden erityislinjat”. Åbo stad. https://www.turku.fi/paivahoito-ja-koulutus/lukiokoulutus/turun-lukiot-ja-erityislinjat. Läst 4 november 2023. 
  18. ^ ”Turun kansainvälinen koulu - Turku International School”. Åbo stad. https://www.turku.fi/toimipaikat/turun-kansainvalinen-koulu-turku-international-school. Läst 4 november 2023. 
  19. ^ (på finska & svenska) (  PDF) Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975. Statistiska meddelanden. "N:o 63". Helsingfors: Statistikcentralen. 1979. sid. 38. ISBN 951-46-4301-1. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 24 mars 2023 
  20. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023. 
  21. ^ Anne Bergman; Carola Ekrem (2020). ”Julfred och julfrid”. Stora finlandssvenska festboken. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken 

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Pihlman, Aki (1986). Åbo (fi. Turku). Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 3. Åbo: Åbo landskapsmuseum. Libris 7984264. ISBN 951-9125-55-8 

Externa länkar

redigera
  • Åbo – officiell webbplats