Användare:Einarspetz/riksdag

Tabell 1. Svarsfrekvenser under undersökningsperioden.

Tabell 2. Respondenternas födelseårtionde

Tabell 3. Respondenterna kvinnor/män

Tabell 4. Respondenternas partitillhörighet

Tabell 5. Respondenternas valkretsar

Tabell 6. Respondenternas användning av sv. Wikipedia

Tabell 7. Respondenternas användning av NE.SE

Tabell 8. Respondenternas användning av Britannica online

Tabell 9. Wikipedias tillförlitlighet. Vad man anser själv

Tabell 10. Wikipedias tillförlitlighet. Inom det egna partiet

Tabell 11. Wikipedias tillförlitlighet. Inom andra partier

Tabell 12. Rekommenderat Wikipedia?

Tabell 13. Avrått från att använda Wikipedia?

Tabell 14. Möjligheten att själv skriva och redigera

Tabell 15. Skrivit eller redigerat?

Hur används Wikipedia av riksdagens ledamöter?

Hur använder riksdagens ledamöter den svenska språkversionen av Wikipedia och hur uppfattas det fria uppslagsverket av Sveriges folkvalda? Våren 2013 beslöt Föreningen Wikimedia Sverige att söka svar på dessa frågor genom att genomföra en webbenkät. Undersökningen omfattade 15 frågor: elva relaterade till den svenska språkversionen av Wikipedia, övriga fyra var bakgrundsfrågor. Enkäten distribuerades till riksdagens 349 ledamöter via e-post. Det stod naturligtvis varje ledamot fritt att svara. Föreningen använde inga särskilda lockmedel för att öka antalet svar. Däremot påmindes ledamöterna flera gånger om att undersökningen pågick.

Undersökningens inriktning

I riksdagen, Sveriges parlament, sitter 349 ledamöter som under mandatperioden 2010-2014 representerar åtta politiska partier. Riksdagen är den högsta beslutande politiska församlingen och till ledamöternas uppgifter hör att stifta lagar, att reglera beskattningen och besluta om statens budget. Uppdraget kräver, vid sidan av ett gott politiskt handlag, tillgång till information som ger möjlighet till omvärldsbevakning. Ledamöterna lämnas dock inte i sticket. Till sitt förfogande har stödfunktioner som till exempel Riksdagens utredningstjänst och Riksdagsbiblioteket. Genom Riksdagsbibliotekets försorg, via riksdagens intranät, har ledamöterna tillgång till Encyclopedia Britannica Online, Nationalencyklopedin internetupplaga samt en rad andra digitala verktyg. Tillgången till kommersiella, internetbaserade uppslagsverk med mera är alltså inget problem. Ur ett Wikipediaperspektiv är den övergripande frågan, hur Wikipedia klarar konkurrensen från detta utbud i riksdagen. Därför inriktas denna studie på att besvara följande frågor:

• I vilken grad använder riksdagsledamöterna den svenska språkversionen av Wikipedia?
• I vilken grad använder ledamöterna konkurrerade verktyg som NE.SE eller Britannica Online?
• I vilken grad anser ledamöterna att den fria encyklopedins innehåll är pålitligt?
• I vilken grad anser ledamöterna att de är omgivna av kollegor, inom och utom det egna partiet, som är mer eller mindre positiva till Wikipedias innehåll än de själva är?
• I vilken grad rekommenderar och avråder riksdagsledamöter varandra att använda Wikipedia?
• Vad anser ledamöterna om möjligheten att själva kunna skriv och redigera Wikipdia?
• I vilken grad har ledamöterna försökt att redigera texter på Wikipedia?

Wikimedia Sverige tror att studien är en av de första i sitt slag, det vill säga med fokus på parlamentsledamöters informationssökningsbeteende med blickpunkten på Wikipedia. Tematiskt anknyter dock undersökningen till en tidigare studie från 2009 Wikipedia - älskat eller avskytt?, en studie utförd på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Då besvarade gymnasielärare en likartad enkät. På de punkter det har upplevts som relevant, har utfallet av riksdagsundersökningen jämförts med 2009 års gymnasielärarstudie.

Utfall och bortfall

Ledamöterna kunde besvara enkäten mellan den 7 april och den 16 maj. I Tabell 1 visar kurvan enkätens toppar och dalar ifråga om antal insända svar. Sammanlagt inkom 96 svar. 96 ledamöter motsvarar cirka 27,5 procent av riksdagens 349 folkvalda. Utfallet var i underkant jämfört med förhoppningarna, nämligen svar från minst av en tredjedel av ledamöterna, det vill säga åtminstone 116 svar. För att kort uppehålla oss vid frågan om bortfallet på 72,5 procent: vi ser flera förklaringar. Faktorer att beakta är ledamöternas tidsbrist och egen prioritering. Det går inte att utesluta ointresse, inte heller enkättrötthet. Föreningen Wikimedia Sverige är lång ifrån unikt ifråga om att hitta på aktiviteter för de folkvalda att medverka i. Vår enkät är en av många som varje år letar sig genom riksdagens e-postserver. Ytterligare en orsak till bortfall kan vara att flera ledamöter har ersatts under mandatperioden; några av ersättarna har framfört att de så som nyinsatta förtroendevalda inte ansåg sig kunna besvara frågorna rättmätigt. Ytterligare några ledamöter avböjde att delta med hänvisning till att de var kritiska, antingen till Wikipedia som projekt eller till enkätens frågor, dess utformning eller bådadera.

Wikimedia Sverige betraktar det som en framgång att ha lockat nära 100 svenska riksdagsledamöter att svara på enkäten. Man kan invända att de som först har svarat på enkäten, är de i riksdagen som är mest intresserade av Wikipedia och som uppskattar Wikipedia mest. Det är möjligt att de mer positivt inställda är överrepresenterade bland respondenterna, alltmedan de skeptiska eller likgiltiga har underlåtit att svara. Vi håller denna invändning i minnet men kan samtidigt konstatera att svarsmängden utgör en viktig utgångspunkt för diskussioner om hur Wikipedia används och uppfattas i riksdagen. Till dem riktar Wikimedia Sverige ett varmt tack, dels för deras synpunkter, dels för deras medverkan.

Respondenterna

Ålder

Tabell 2 visar respondenterna fördelade på födelseårtionden. Mer än två tredjedelar, 68 procent, av de ledamöter som besvarade enkäten var födda antingen på 1950- eller 1960-talet. Resultatet återspeglar kammarens åldersmässiga sammansättning, där genomsnittsåldern är 48-49 år.

Kvinnor och män

Tabell 3 visar andelen svarande män och kvinnor. Bakom 64 procent av svaren står riksdagsmän. De är alltså något överrepresenterade i undersökningen jämfört med sin andel, 56 procent, i kammaren. Riksdagskvinnorna är på motsvarande sätt underrepresenterade i undersökningen; 36 procent av svaren kom från kvinnliga ledamöter, medan kammaren till 44 procent utgjordes av kvinnor. I fem fall svarade inte respondenterna på frågan om kön.

Partitillhörighet

Tabell 4 visar respondenternas partitillhörighet. Jämfört med styrkeförhållandena i riksdagen är Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet överrepresenterade i undersökningen, medan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är underrepresenterade. Deltagandet från övriga partier återspeglar ungefärligen deras storlek i kammaren.

Regional tillhörighet

Tabell 5 åskådliggör representationen utifrån valkretstillhörighet. Samtliga kretsar är representerade i undersökningen, undantaget Gotland och Blekinge. Några skevheter i fråga om representativitet är värda att kommentera. Svar från storstadsregionerna dominerar i undersökningen. Svaren från representanter för Stockholms kommun och Stockholms län motsvarade 26 procent i undersökningen. De två valkretsarna är överrepresenterade om man jämför med styrkeförhållandena i riksdagen där de tillsammans utgör 19 procent av mandaten. Även Östergötlands och Jönköpings län är överrepresenterade i undersökningen.

Frågor om användning av Wikipedia och andra uppslagsverk

Användning

I Tabell 6 sammanställs svaren på frågan "När använde du senast den svenska språkversionen av Wikipedia?" Samtliga 96 respondenter besvarade frågan. Av dem uppgav 60 procent att de hade använt den svenska språkversionen av Wikipedia under den senaste veckan. Sammanlagt hade 82 procent av de tillfrågade använt svenskspråkiga Wikipedia någon gång den senaste månaden, medan 4 procent uppgav att de aldrig använt denna. Av Tabell 7 och 8 framgår att respondenterna under samma period i mindre grad hade använt sig av de andra efterfrågade uppslagsverken. 26 procent uppgav att de använt NE.SE någon gång senaste månaden, medan en tredjedel av respondenterna svarade att de aldrig hade använt NE.SE. En vanlig förklaring till lägre användning av NE.SE jämfört med Wikipedia är att NE är en abonnemangstjänst medan Wikipedia är fritt tillgänglig. I lärarundersökningen från 2009 gjorde sig samma tendens gällande. Då uppgav 66 procent av lärarna att de hade använt den svenska språkversionen av Wikipedia någon gång under de senaste 30 dagarna, medan cirka 37 procent uppgav att de under samma period hade använt Nationalencyklopedins internetupplaga. Användningen av Britannica online visade sig låg oavsett om man jämför med NE eller Wikipedia. 11 procent av de tillfrågade uppgav att de använt detta verktyg någon gång senaste året, 88 procent att de aldrig använt detta engelskspråkiga alternativ.

Pålitlighet

En vanlig fråga är om man kan man lita på svenska Wikipedia. Vad riksdagsledamöterna tycker angående innehållets pålitlighet framgår av Tabell 9. 80 procent angav att de ansåg att innehållet på den svenska språkversionen åtminstone är ganska pålitligt. I underkant av 20 procent valde något av de lägre alternativen beträffande pålitlighet. Detta kan jämföras med mätningen i 2009 års lärarundersökning. Då ansåg 67 procent av de svarande, att svenskspråkiga Wikipedias innehåll åtminstone var ganska trovärdigt medan 22,9 procent valde något av de mer Wikipediaskeptiska alternativen. Andelen riksdagsledamöter som antingen valde något av alternativen Mycket pålitligt eller Inte pålitligt alls uppgick till 6 procent.

För att få en bild av om riksdagsledamöterna uppfattar sin omgivning, inom och utom den egna partigruppen, som mer eller mindre kritisk till Wikipedia än den enskilde ledamoten, ställde vi frågorna Hur pålitligt, tror du, att andra riksdagsledamöter från samma parti som du själv tycker att innehållet är på den svenska språkversionen av Wikipedia? och Hur pålitligt, tror du, att riksdagsledamöter från andra partier tycker att innehållet är på den svenska språkversionen av Wikipedia? (jämför Tabell 10 och 11). Ett större bortfall tyder på att frågorna inte var så populära, och svaren gav inte heller stöd för att hävda, att andra ledamöter skulle vara vare sig mer eller mindre kritiska till den svenska språkversionen en den tillfrågade ledamoten. Här skiljer sig resultatet väsentligt från lärarundersökningen, på det sättet att en majoritet av gymnasielärare 2009 trodde att deras kollegor var mer kritiska till Wikipedia än vad de var själva.

Rekommendera andra eller avråda från Wikipedia

Tabellerna 12 och 13 sammanfattar svaren på frågor angående om man rekommenderat eller avrått andra ledamöter att använda svenska språkversionen av Wikipedia. Andelen riksdagsledamöter som avrått någon kollega från att använda Wikipedia är närmast försumbar: 3 procent. Frågan tycks ha varit enkel att besvara, för något bortfall fanns inte. En tredjedel uppgav att man åtminstone någon gång under det senaste året rekommenderat Wikipedia för en annan ledamot. Svaren på dessa båda frågor avspeglar att det ledamöter emellan förs samtal om informationssökning och att ytterst få uppfattar Wikipedia som något man måste varna för.

Skriva och redigera

Som framgår av Tabell 14 var 83 procent av de svarande var åtminstone ganska positiva till att de själva skulle kunna skriva och redigera på den svenska språkversionen av Wikipedia. Det var mer positiva tongångar än vid lärarundersökningen, då det vägde något så när jämt, då en knapp majoritet antingen avböjde att svara eller var mindre positiv eller inte alls positiv. Kanske finns det bland riksdagens ledamöter en uppfattning att crowdsourcing fungerar. Ledamöternas frejdiga inställning till trots, en majoritet av de svarande har ännu inte skridit till verket. Som framgår av Tabell 15 har två tredjedelar ännu inte försökt redigera eller skriva på den svensk språkversionen av Wikipedia.

Bilaga

• Enkätmall