Mycket att uppmärksamma på Världshavsdagen
Finns det något mer mytomspunnet än havet? I dikter och filmer beskrivs havet som ett levande väsen, ömsom farligt, ömsom omhändertagande och med en oemotståndlig dragningskraft. Alla håller kanske inte med om det sistnämnda men jag tillhör dem som till och med i tånglukt känner havets kraft, särskilt om den är förstärkt av doften av tjära vilket alltid får mig att romantisera om de stora segelfartygens tid.
Idag är det Världshavsdagen, en dag instiftad för att uppmärksamma haven, och det finns mycket att uppmärksamma! Haven är världens största lungor och producerar hälften av all jordens syre. Hittills har de dessutom absorberat nästan en tredjedel av all koldioxid som människan släppt ut och havens enorma vattenmassor dämpar också den globala uppvärmningen.
Långt nere i djupet finns det tusentals, kanske miljontals, arter som väntar på att bli upptäckta. Själva botten vet vi knappt ens hur den ser ut, tydligen ska månens yta vara bättre kartlagd än djuphavens bottnar. Och visste ni att vid Point Nemo, världens mest avlägsna punkt, är de närmaste människorna de astronauter som då och då susar förbi i uppe i sin lilla rymdstation. Det är för övrigt där som den ska pensioneras en dag (läs kraschas) tillsammans med en hel del annat rymdskrot som redan har slutat sina dagar där.
Tyvärr används haven som soptunna på fler och värre sätt. Mänsklighetens spår sprids ut via haven till alla världens hörn i form av skräp, kemikalier och mikroplaster. Ändå är det främst andra exempel som riskerar knäcka haven, långt innan vi hunnit upptäcka allt som finns där i. Mer koldioxid gör haven surare vilket gör att vattendjur som räkor och musslor får tunnare skal. Varmare vatten förstör balansen i havens ekosystem. Mitt i allt detta bidrar ett intensivt överfiske till att urholka havens näringskedjor.
På gott och ont kommer en stor del av vår påverkan på haven från land, så även landkrabbor kan göra mycket för haven. Fisk köps ju trots allt på land så leta alltid efter en miljömärkning. Detsamma gäller för många andra produkter, bland annat smink som inte sällan innehåller små mikroplaster. Vägtrafik är också en stor utsläppskälla av mikroplast så att åka kollektivt är bra för både klimatet och haven. Att välja kläder i naturliga material, allra helst second hand, och tvätta dem mer sällan minskar också föroreningarna till vattnet.
Viktigast är dock att vi lämnar fossilberoendet bakom oss och övergår till en cirkulär ekonomi där vi återanvänder och återvinner varje resurs. Vad som är bra för klimatet är alltså också bra för haven. Återställandet av våtmarker binder inte bara koldioxid utan filtrerar också bort föroreningar och övergödande ämnen. Mangroveskogar skyddar inte bara mot stormvågor utan blir också hem åt växande fiskar innan de ger sig ut på de stora i haven. Dessa win-win-lösningar kallas för naturbaserade lösningar och kanske kommer framtidens strandpromenader därför inte bestå av sterila betongpirar utan av slingrande brädgångar över våtmarker som ger liv åt naturen och skyddar oss mot klimatförändringar. Dessutom har höga energipriser drivit på utvecklingen för att återigen sätta segel på världens handelsfartyg så kanske kommer vi snart till min stora glädje åter få se segelfartyg fara fram över världshaven.