Svenska kraftnät

Hej! Här kommer en hälsning från teknikaspiranterna, denna gång från vår studieresa till Finland. Vi hade förmånen att hinna med två studiebesök under vår vistelse. Den första dagen var vi på besök hos Fingrid, som är Finlands TSO och motsvarighet till Svenska kraftnät. Där träffade vi motsvarande teknikenheter som vi aspiranter arbetar på och fick inblick i hur dom jobbar med olika teknikfrågor. Den andra dagen besökte vi Olkiluoto som för drygt ett år sedan tog i drift en ny kärnkraftsreaktor, OL3. Där fick vi en föreläsning om samspelet mellan kraftproduktion och el-transmission, vi besökte deponeringsanläggningen för lågaktivt avfall samt deras utställningshall. 1. Aspirantgänget framför Helsingfors domkyrka. 2. Gruppbild vid entrén till Fingrids kontor i Helsingfors. 3. Nere vid deponeringsanläggningen för lågaktivt avfall från Olkiluoto. På bild syns locken till de deponeringshål där kontaminerad utrustning och skyddskläder hamnar. 4. Gruppbild i deponeringshallen. 5. Jakob skannar händerna för att säkerställa att han inte kommit i kontakt med radioaktiva partiklar. 6. Aspiranterna utanför utställningshallen där de tre olika kärnkraftblocken syns i bakgrunden. 7. Ludvig cyklar i utställningshallen för att testa hur mycket el han kan generera. 8. Kortspel i väntan på båten hem. Tack och hej! ⛴️ /Annie Haraldsson, Lovisa Thorin, Emil Bergvall, Jesper Hilleberg, Algot Laurell, Jakob Björns och Ludvig Ringaby.

Kvack kvack! Har du hört talas om ankkurvan? Det är ett fenomen som uppstår när det produceras mycket solel på kontinenten, som flödar upp till oss i Sverige. Det är ett relativt nytt fenomen som kan vara utmanande för elsystemet. Kurvan i diagrammet visar elförbrukning minus solelsproduktion och import av solel. På natten är det en konstant förbrukning som ökar på morgonen när vi vaknar och börjar förbruka el. Men på morgonen har inte solen hunnit börja skina så starkt; då därför får vi en liten topp som är baken på ankan. På dagen produceras mycket solel på kontinenten som flödar upp till oss i Sverige, då vänder kurvan neråt. På kvällen går solen ner men förbrukningen ökar när alla ska laga mat och tända lampor. Kurvan får då en snabb rörelse upp och sedan ner – ankans hals och huvud. På natten planar kurvan ut igen. Läs mer om ankkurvor och sommarens utmaningar: https://lnkd.in/gHtMAXWA

Under kommande decennier spelar vi en central roll i omställningen till en kraftigt ökad elanvändning. Den ökade elektrifieringen kommer att kräva omfattande investeringar i produktion, nätkapacitet och utveckling av elsystemet. Därför stärker vi det svenska stamnätet med nya ledningar och stationer. På vår webb kan du läsa mer om några av våra största projekt just nu. Filtrera på län för att se de projekt som pågår i närheten av dig ⬇️ https://lnkd.in/dPjeqGuN

Elen kommer ut genom vägguttaget och får dina inkopplade apparater att fungera 💡 Men innan den tänder din lampa har den färdats genom elnätet, som består av stamnät, regionnät och lokalnät. Förenklat kan man säga att elen produceras i ett kraftverk och tar sig fram genom det landsomfattande stamnätet som vi på Svenska kraftnät ansvarar för. Elen transporteras sedan vidare genom regionnätet, som motsvarar landsvägen. Slutligen tar lokalnätet vid, som i liknelsen är vägen fram till ditt hem. Med ljusets hastighet färdas elen från kraftverket genom näten och tänder din lampa. Vi övervakar varenda ledning i det drygt 16 000 kilometer långa stamnätet så att det fungerar säkert över hela landet, dygnet runt.

Hilda, Thomas, Maria och Martin är exempel på medarbetare som slutat på Svenska kraftnät och sedan kommit tillbaka. De ser att Svenska kraftnät har förändrats under tiden de varit borta. –Vi är inne i en otroligt spännande utveckling och både på Svenska kraftnät och på Rättsavdelningen händer det så mycket som jag vill vara med och arbeta med, säger Maria. Dialogen med omvärlden har ökat och verksamheten är mer specialiserad. Samt det viktigaste enligt dem alla; –Det bästa med Svenska kraftnät är fortfarande kollegorna! Läs mer om hur det är att jobba hos oss: https://lnkd.in/etb96eX

På besök bland tomtar och troll? Vi genomför undersökningar i den här vackra skogen utanför Uppsala men det är faktiskt inte sagoväsen vi letar efter. Över stock och sten tar sig borrbandvagnen varsamt fram till en plats där vi planerar att placera en ny stolpe i samband med att vi bygger nya kraftledningar mellan Mehedeby i Tierps kommun och Odensala i Sigtuna kommun. Genom att undersöka markens egenskaper får vi kunskap om vilket slags fundament stolpen behöver för att stå stadigt under lång tid framöver när Sverige elektrifieras. Borrbandvagnen kommer att borra hål i marken på cirka fem centimeter i diameter och som sedan återfylls med jord. Grundvattenrör på cirka två centimeter i diameter installeras och lämnas kvar för fortsatta mätningar av vatten under olika säsonger. De nya kraftledningarna på 400 kilovolt kommer att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet för hela Uppsalaområdet. Sammanlagt handlar det om tio mil ny ledning, medan 16 mil gammal ledning rivs då den närmar sig slutet av sin tekniska livslängd.

Cem är informationssäkerhetschef vilket innebär att ställa krav avseende informations- och IT-säkerhet, att coacha verksamheten, följa upp arbetet avseende säkerhet samt utbilda där så behövs. – Om information som bedöms känslig hamnar i orätta händer kan en antagonist få ett försprång i sitt ondskefulla arbete, eller om IT-säkerheten brister så kan en cyberkriminell potentiellt få access till delar som kan störa vårt arbete. Han berättar att det hos oss finns framåtanda och vilja till energiomställning, digitalisering och att vara en avgörande part för Sverige att lyckas nå klimatmålen. – Att i denna framåtanda och vilja till förändring fortsatt ha hög säkerhet skapar en motivation som jag inte känt någon annanstans. Läs mer om hur det är att jobba för ett lysande Sverige och kolla in våra lediga tjänster: https://lnkd.in/etb96eX

Sommartid är arbetstid i stamnätet. Det är under sommarhalvåret som merparten av underhåll och utbyggnad sker. Ofta på ledningar och i stationer som tas ur drift så att de inte är spänningssatta medan arbetet pågår. Avbrotten sker av säkerhetsskäl och är noga planerade. Att få ihop alla avbrott som krävs för att genomföra alla underhålls- och utbyggnadsjobb är ett stort pussel. – I riktigt stora projekt som kräver långa avbrott krävs en framförhållning på fem år. Då talar vi om arbeten som kan kräva upp till tolv veckors sammanhängande avbrott i flera etapper och år, berättar Thomas Tagesson, enhetschef för Driftplanering inom Svenska kraftnät. Några av sommarens arbeten 👇 https://lnkd.in/dVj7b4wK

Idag fick vårt projekt Aurora Line besök från EU. Projektet är ett så kallat PCI-projekt och har fått medel från EU för att bland annat täcka delar av byggnadskostnaderna. – Aurora Line är ett lysande exempel på det viktiga arbetet med att stärka den gemensamma europeiska elmarknaden. Att EU är med och finansierar är ett kvitto på det. Jag tycker också att det är roligt att se hur bra vi i Finland och Sverige samarbetar i det här projektet, säger vår generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe. Första stoppet var ett 67 meter högt korsningstorn som ska lyfta linorna över den 410 meter breda Kalix älv. Avståndet mellan stolparna på var sida älven är 644 meter, istället för 250–400 meter som är det vanliga spannet. För att flödet i älven inte ska äventyra ledningen står stolparna på tryggt avstånd från strandkanten. Under dagen gjorde man även ett stopp vid Isovaara seriekompenseringsanläggning och ett besök vid korsningen av Torne älv vid Risudden. Älven är i korsningsspannet 220 meter bred. Där kommer ledningen att möta den finska sidan. Spannet mellan den svenska och finska stolpen är cirka 420 meter. Aurora Line är viktig för att nå EU:s energimål och för elförsörjningen i ett tuffare säkerhetspolitiskt läge. – Jag känner mig stolt att få visa representanter från EU det otroliga jobb mina medarbetare gör här i Norrbotten. Stolpe för stolpe bygger vi ett elnät som är viktigt för den gröna omställningen både i Boden och i Bryssel. Och det gynnar inte bara oss utan även Finland och våra baltiska grannländer, säger huvudprojektledare Ida Wallentin. Läs om projektet: www.svk.se/aurora-line

Vi har en central roll i energiomställningen och därmed utfasningen av fossila bränslen. Det kräver omfattande investeringar i stamnätet och i utveckling av elsystemet. Fram till 2045 ska vi bygga 7 000 kilometer ledningar, och bara de närmaste tre åren planerar vi att investera 44 miljarder kronor i stamnätet och stödjande it-system. I dag består stamnätet av drygt 16 000 kilometer ledningar och fler än 50 000 stolpplatser. Har du väl börjat titta på stolpar, kan du inte låta bli att lägga märke till dem. De finns överallt i vårt samhälle. Här kan du läsa mer om de olika stolptyperna och hur vi väljer stolptyp efter terräng: https://lnkd.in/dN_aV9ya