Socialstyrelsen

När Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga var det självklart att även barn och unga skulle vara delaktiga. Nu har 37 experter i åldern 4-20 år klivit in i arbetet. #NationelltHälsoprogram

Idag presenterade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall förslaget till en ny socialtjänstlag. 🔎 Den nya lagen är tänkt att göra socialtjänsten mer tillgänglig, förebyggande, jämställd och kunskapsbaserad. På Socialstyrelsen pågår arbete med att förbereda inför att den träder i kraft. Vi har bland annat i uppdrag att stödja kommuner i att göra läges- och behovsanalyser inför den nya lagen. Det innebär att vi ska: 🔹 fördela statsbidrag så att kommuner kan göra dessa analyser och planera inför den nya lagen 🔹 sammanställa kommunernas lägesbilder i en analys 🔹 planera och förbereda nationella kompetenshöjande insatser för att stödja kommunerna i omställningen och genomförandet 🔹 analysera och bedöma vilken roll forsknings- och utvecklingsenheter kan spela i utvecklingen av en mer kunskapsbaserad socialtjänst.

Välkommen till ett samtal om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och behov av vård och omsorg. Utifrån nya kartläggningar presenterar Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten en nulägesbild och samtalar om resultaten. Deltagare: • Kalle Röcklinger, utredare, Folkhälsomyndigheten • Malte Sundberg, hbtqi-samordnare, Socialstyrelsen • Charlotte Fagerstedt, utredare, Socialstyrelsen • Paulina Karlsson, områdeschef på Vård- och omsorgsförvaltningens avdelning: Äldreomsorg egen regi, Uppsala kommun • Elin Ferrari, språksamordnare på Vård- och omsorgsförvaltningens avdelning: Äldreomsorg egen regi, Uppsala kommun Moderator är Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och föreläsare. Anmälan: Ingen föranmälan krävs, du kan delta digitalt eller på plats. Observera att det finns 60 platser för deltagande på plats på Pride House. Först till kvarn gäller och att det är väskförbud. En sändningslänk för att delta digitalt kommer att publiceras i Socialstyrelsens kalendarium.

Våld i nära relationer drabbar 1 av 3 kvinnor i Sverige. Den som är våldsutsatt behöver ofta ha kontakt med en mängd olika aktörer för att få det skydd och stöd som den behöver. Socialtjänsten, vården, rättsväsendet och många fler behöver jobba tillsammans, men samverkan brister och mycket av arbetet med att skapa en helhetsbild av situationen läggs på den som är våldsutsatt. Regeringen presenterade nyligen ett åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Där har Socialstyrelsen bland annat fått i uppdrag att ta fram förslag på en samordnad stödkedja för våldsutsatta. - Den som söker samhällets hjälp för att lämna en våldsam relation får i dag lätt känslan av att befinna sig i en labyrint av myndigheter och olika yrkeskårer. Det är tydligt att samhällets insatser behöver samordnas bättre för de våldsutsatta, säger Lotta Nybergh, kontaktperson inom våld och förtryck på Socialstyrelsen. Uppdraget som Socialstyrelsen fått handlar om att analysera och ta fram förslag på en samordnad stödkedja för våldsutsatta individer. Det innebär bland annat att identifiera vilka aktörer som bör ingå i stödet, vilka yrkesgrupper som bör vara involverade och hur stödet kan individanpassas. Behov hos utsatta barn, unga och personer som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck ska uppmärksammas särskilt. En kontaktperson kan vara ett sätt att få ett samordnat stöd med alla sina myndighetskontakter. 🔍Det går att stoppa våld i nära relationer - genom att förebygga, upptäcka och agera mot våldet. Socialstyrelsen har många pågående uppdrag för att ge vårdpersonal och socialsekreterare bästa möjliga stöd i arbetet mot våld. Uppdraget om samordnat stöd till våldsutsatta pågår fram till 2027, med en delredovisning i april 2025.

Socialstyrelsen deltar på över 65 seminarier och runda bordssamtal i Almedalen. Där kommer vi bland annat att prata om beredskap, hur vi ska få en jämlik vård, samhällsutmaningar för barn- och unga i riskzon och olika cancerfrågor. #Almedalen2024

Förebyggande insatser är av stor betydelse för att minska insjuknandet i cancer och det lidande och förlorade levnadsår som det medför. Forskning visar att upp till en tredjedel av alla cancerfall i Sverige kan undvikas genom förebyggande åtgärder. Vikten av att främja hälsosamma levnadsvanor, som en central del av det förebyggande arbetet, tas även upp i EU:s cancerplan. Men det är också viktigt att cancer upptäcks så tidigt som möjligt. Screening erbjuds personer i olika åldersspann för att vissa former av cancer ska kunna upptäckas tidigt och därmed öka möjligheten till bot. Nationella screeningprogram och koordinerad implementering är grundförutsättningar för en jämlik screening. Mer behöver göras för att öka deltagandet i vissa områden och befolkningsgrupper. Standardiserade vårdförlopp har tagits fram för de flesta cancerformer för att minska onödig väntan på diagnos, utredning och start på behandling. Vårdförloppen har haft effekt, men vi är inte nöjda än. Mer behöver till exempel göras för att nå målet inom vilken tid den första behandlingen ska starta. 👉 Mef Nilbert, sakkunnig på Socialstyrelsen inom området cancer, finns nu med på Dagens Medicins maktlista, tillsammans med kollegorna Olivia Wigzell; generaldirektör, avdelningschef Thomas Lindén, Kristina Wikner; enhetschef, Charlotta George; sakkunnig i patientsäkerhet och avdelningschef Mattias Fredricson.

Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård, två av tio patienter får vänta längre än den vårdgaranti som finns. Hur kan regionerna lösa det här? Och hur stödjer Socialstyrelsen det arbetet? Lyssna på John Domenstam, enhetschef för produktionsstyrning region Örebro, Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare Akademiska sjukhuset i Uppsala och Caroline Kevin, utredare på Socialstyrelsen. Samtalet leds av Per Ek, enhetschef på Socialstyrelsen. #vårdplatser #pådjupet Våra poddar hittar du på vår webbplats, länk i kommentarerna.

En majoritet av svenskarna vill ge blod - men bara tre av hundra gör det.  Det är ofta brist på blod någonstans i Sverige. Det händer att operationer och behandlingar ställs in, och skulle en större kris uppstå finns idag inget effektivt sätt att få fram mycket blod snabbt. För att ha en stabil tillgång till säkert blod i hela landet behöver fler ge blod, särskilt i storstäderna. Idag är ungefär 200 000 personer aktiva blodgivare. Helst ska vi bli dubbelt så många. 🔎 Vi på Socialstyrelsen vill öka kunskapen om att blod är avgörande i bland annat cancervård och vid behandling av kroniska sjukdomar. Som blodgivare är du också en kritisk del i samhällets beredskap för kris och krig. 🩸 Rädda liv. Bli blodgivare. Se vad som gäller i din region, länk hittar du i kommentarerna. #Blodgivardagen #GeBlod

Många människor har kontakt med flera olika myndigheter genom livet. Därför finns en möjlighet att upptäcka och stoppa våld i nära relationer - även i sammanhang där våld inte är den uppenbara orsaken till myndighetskontakten.   När Socialstyrelsen tittat närmare på riktigt allvarliga fall av våld i nära relation som lett till att barn och vuxna utsatts för grovt våld såsom mord, dråp och mordförsök, så har den våldsutsatta ofta haft kontakt med flera olika myndigheter kort tid innan brottet. Trots det så har våldet inte upptäckts. Här måste vi gemensamt bli bättre. Genom att öka kunskapen om våld kan vi öka upptäckten av våld.   Därför jobbar nu Socialstyrelsen tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket för att öka upptäckten av våld i nära relationer och för att yrkesverksamma ska veta hur de ska agera så att den utsatta får skydd, stöd och eventuell behandling.   Det kan till exempel handla om att våld i hemmet kan vara en dold orsak till sjukskrivning och arbetslöshet och de som i sin yrkesroll möter personer som kan vara våldsutsatt ska veta vilka tecken de ska vara uppmärksamma på och hur man öppnar för samtal om oro för våld finns. Det är också viktigt att veta hur man hjälper våldsutsatta personer vidare till socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis så att rätt insatser sätts in.   Hit kan du vända dig om du är utsatt för hot eller våld Kvinnofridslinjen: ring 020-50 50 50 Stödlinjen för män 020-80 80 80 Stödlinjen för transpersoner 020-55 00 00   #Upptäckvåldet #Våldinärarelationer

Insjuknandet i cancer ökar samtidigt som fler överlever en cancerdiagnos. #cancer #screening