Jump to content

Ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
ụlọ mposi kpọrọ nkụ a na-ebugharị ebugharị dị ka SOIL si na-ere ya na Haiti n'okpuru aha "EkoLakay"

ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị ma ọ bụ nke na-agagharị agagharị okwu mkparịta ụka: égbè eluigwe, porta-john, porta-potty ma ọ bụ portaloo bụ ụdị ụlọ mposi ọ bụla nwere ike ịkwagharị, ụfọdụ site na otu onye, ụfọdụ site n'ihe eji arụ ọrụ dịka gwongworo na crane. Ọtụtụ ụdị anaghị achọ ọrụ ma ọ bụ akụrụngwa ọ bụla dịbu adị, dị ka nsị, ma nwee onwe ha kpamkpam. A na-eji ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị eme ihe n'ọnọdụ dịgasị iche iche, dịka ọmụmaatụ n'obodo mepere emepe, n'ememme, maka ogige ntụrụndụ, n'ụgbọ mmiri, n'ebe a na-ewu ihe, na ebe ihe nkiri na nnukwu nnọkọ n'èzí ebe enweghị ihe ndị ọzọ. Ọtụtụ ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị bụ otu ụlọ mposi na nzuzo nke nwere mkpọchi dị mfe n'ọnụ ụzọ. Ụfọdụ ụlọ mposi ndị a na-ebugharị ebugharị bụ obere ụlọ plastik ma ọ bụ Fiberglass nwere ọnụ ụzọ a na-emechi emechi na ihe nkwakọba ihe iji jide nsị mmadụ n'ime akpa.

A naghị ejikọta ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị na oghere dị n'ala dị ka ụlọ mposi, ma ọ bụ tankị septic, ma ọ bụ tinye ya na usoro obodo na-eduga na ụlọ ọrụ nhicha nsị. ụlọ mposi kemịkal bụ ma eleghị anya ụdị ụlọ mposi a ma ama, mana ụdị ndị ọzọ dịkwa, dị ka ụlọ mposi mmiri na-eme ka mmiri ghara ịba n'ime mmiri, ụlọ mposi composting, ụlọ mposo nke nwere akpa, ụlọ mpụga bọket, ụlọ mpịakọta oyi na ụlọ mpụba ọkụ. ụlọ mposi bọket bụ ụdị ụlọ mposi dị mfe.

Usoro nke ụlọ mposi plastik na-acha anụnụ anụnụ Ụlọ mposi kemịkal

Ụlọ mposi kemịkal

[dezie | dezie ebe o si]
Ogige dị n'èzí nke a kpụrụ akpụ, nke a na-ejikarị eme ihe maka Ụlọ mposi kemịkal n'ebe a na-ewu ụlọ na ememme

ụlọ mposi kemịkal na-anakọta Ihe mkpofu mmadụ n'ime tankị ma jiri kemịkal iji belata ísì. Kemikal ndị a nwere ike ikpuchi ísì ma ọ bụ nwee biocides nke na-egbochi nje bacteria na-akpata ísì ka ọ ghara ịmụba, na-eme ka ísì dịkarịa ala.[1] Ụlọ mposi kemịkal gụnyere ndị dị n'ụgbọelu na ụgbọ oloko (ọ bụ ezie na ọtụtụ n'ime ndị a bụ ụlọ mposi ikuku ugbu a), yana ndị dị mfe karị.

Ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị

[dezie | dezie ebe o si]
Ụlọ mposi ụgbọ mmiri dị iche iche, gụnyere ụdị ndị kachasị n'ala aka nri

Enwere ike iji ụdị ụlọ mposi dị mfe na ụgbọala na-adọkpụ ụgbọ ala, ụgbọala ndị na-adọrọ adọrọ na obere ụgbọ mmiri. A na-akpọkwa ha "ụlọ mposi kaseti" ma ọ bụ "ụlọ mpụga ogige", ma ọ bụ n'okpuru aha ndị ghọrọ akara ahịa. Akwụkwọ ọkọwa okwu Oxford English Dictionary depụtara "Porta Potti" nke nwere nzaghachi na-enweghị isi dị ka "A aha njirimara maka: ụlọ mposi kemịkal a na-ebugharị ebugharị, dị ka ndị na-eme ngagharị iwe na-eji", ma na-enye ọtụtụ ihe atụ Amerika site n'afọ 1968. OED na-enye aha njirimara a nkọwa nke abụọ, "obere unit e mepụtara emepụta nke nwere ụlọ mposi, nke e mere maka njem dị mfe na ntinye nwa oge esp. n'èzí", nke Wikipedia na-ekpuchi n'okpuru ụlọ mposi kemịkal.

Aha ọzọ a na-ahụkarị na British Bekee bụ "Elsan", nke malitere n'afọ 1925. [2] Dị ka kampịn and karavannịn klọb si kwuo, "Taa ị ga-ahụkarị ogige ntụrụndụ na-ezo aka na Ebe Nchịkọta kemikal dị ka Ebe Nchịkwa Elsan n'ihi akụkọ ihe mere eme na ewu ewu nke akara ahụ. " kanaal na Ntukwasi Mmiri na-eji aha abụọ ahụ, kama okwu ọ bụla a na-akpọghị aha. [3][4]

Otu mkparịta ụka maka ụlọ mposi ndị a dị mfe bụ usoro "iwu bọket na chuku ya", [3] ọ bụ ezie na n'ezie ha anaghịzi adị ka bọket mepere emepe lee bọket.[5][6] A na-emepụta ihe ndị a ka a tụfuo ha n'ime ụlọ mposi ndị jikọtara na usoro nsị. A gaghị ejikọta ụlọ mposi ndị a na ụdị ndị a na-etinye na paịpụ na ụgbọala ahụ ma chọọ ka a na-agbanye ha n'ebe a na-ekpofu tankị.

Ebe mposi na-eme ka mmiri ghara ịba n'ahụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ mposi mmiri na-adịghị n'ahụ bụ ụlọ mposi na-enweghị mmiri mgbe ụfọdụ a na-akpọ mkpanaaka ma ọ bụ nọrọ onwe. A na-amata ha site na mkpokoro plastik ha ma ọ bụ, n'ihe banyere nsụgharị DIY, owuwu igbe osisi dị mfe. Ọtụtụ ndị ọrụ nke UDDTs nwere onwe ha na-adabere na usoro ọgwụgwọ iji hụ na mbelata patojin. Mgbanwe a nwere ike ịgụnye nchekwa ogologo oge ma ọ bụ mgbakwunye na nchịkọta compost dị ugbu a ma ọ bụ nke e wuru maka nzube ma ọ bụ ụfọdụ njikọta ya. Mkpa nke nzọụkwụ na-esote ọgwụgwọ na-adabere na ugboro ole na olu ojiji. Maka ihe atụ nke ojiji na-adịghị adịkarị ma ọ bụ nke dị ala n'oge, enwere ike iwere oge ọgwụgwọ dị ka ihe na-adịghị mkpa n'ihi mkpokọta dị ala nke ihe mkpofu, na-eme ka usoro mkpofu ihe dị mfe.

Ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Oche commode oche na-ekpuchi ite ụlọ bụ ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị nke e ji mee ihe, dịka ọmụmaatụ, na narị afọ nke iri na iteghete na mba Europe.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]
Ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị n'ụgbọelu Royal mba British WWII

oche dị nso, nke e wuru dị ka arịa ụlọ, bụ otu n'ime ụdị ụlọ mposi mbụ a na-ebugharị ebugharị. A ka nwere ike ịhụ ha na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie dị ka Sir George-Étienne Cartier Ihe akụkọ mba Site na Old Montreal, Canada. A na-egosi oche dị nso nke William nke Atọ ji mee ihe na Obieze ụlọ ikpe Hampton, lee Nwoke nke neje mposi.

A na-ere nsụgharị mbụ nke "Elsan kemikal kloset" nke pụtara obere ụlọ, lee ụlọ nkwakọba mmiri, WC, na ụlọ nkwakọrịta ala na Ụlọ ahịa ndị agha na ndị agha mmiri. A na-akọwa ojiji ha na ụgbọelu bọmbụ nke Agha Ụwa nke Abụọ site na Ụlọ ihe ngosi nka iwu bọmbụ nke Canada; n'ikwu ya n'ụzọ dị nkenke, ha abụghị ndị a ma ama ma ọ bụ ndị na-efe efe ma ọ bụ na ndị ọrụ ala. [7][8]

Ndị Afrika Amerika bi n'okpuru Iwu Jim Crow ya bụ tupu Iwu Ikike Obodo nke afọ 1964 chere nnukwu ihe ịma aka ihu. A na-ekewa Ụlọ mposi ọha na eze site na agbụrụ, ọtụtụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ụlọ ọrụ gas jụrụ ijere ndị isi ojii ozi, ya mere ụfọdụ ndị njem bu ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị n'ime igbe ụgbọ ala ha.[9]

Kemgbe afọ 1974, ndị nduzi Grand Canyon na-agba ụgbọ mmiri na Osimiri Colorado ejirila igbe mgbọ dị ka ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị, na-enwekarị oche mposi a ga-ewepụ, dị ka Ụlọ ihe ngosi nka nke mpaghara ugwu Arizona na Ọkọlọtọ, Arizona si kwuo. [10][11]

Ọha na omenala

[dezie | dezie ebe o si]
"Thunderbox" ụlọ mposi a na-ebugharị ebugharị na narị afọ nke iri na itoolu

Okwu mkparị, nke a na-ede ugbu a ma ọ bụ nke akụkọ ihe mere eme, bụ "ikpo égbè eluigwe ngwa ngwa; site n'ịgbatị, ụlọ mposi ọ bụla. A na-eji okwu ahụ mee ihe karịsịa na British India; onye na-ede njem Stephen McClarence kpọrọ ya "ụdị ụlọ mposi na-enweghị isi".[12] Otu ihe na-atọ ọchị na akwụkwọ akụkọ Evelyn Waugh bụ Ndị ikom na obo aka.[13]  

  • Ebe mposi a na-enweta
  • Ụlọ mposi mkpanaaka dị ùgwù usoro mposi ọha na eze na-agagharị agagharị site na Naijiria
  • Ịdị ọcha
  • Ụlọ mposi teleskopik

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Kauffman (November 1, 2017). 11 Fascinating Facts About Portable Toilets. Nisly Brothers. Archived from the original on October 31, 2020. Retrieved on December 27, 2023.
  2. Oxford English Dictionary. Oxford University Press. Retrieved on 27 December 2023. “The trade name of the Elsan Manufacturing Co. (1924 Trade Marks Jrnl. 9 Jan., 47) for a type of lavatory in which the sludge is rendered inoffensive by chemical means.” 
  3. 3.0 3.1 Toilets. The Camping and Caravanning Club (April 24, 2013). Archived from the original on January 19, 2021. Retrieved on December 27, 2023."Toilets". The Camping and Caravanning Club. April 24, 2013. Archived from the original on January 19, 2021. Retrieved December 27, 2023. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  4. Water points and sewage disposal. Canal & River Trust (March 17, 2021). Archived from the original on January 19, 2021. Retrieved on December 27, 2023.
  5. Toilets. Inland Waterways. Archived from the original on July 8, 2017. Retrieved on May 4, 2021.
  6. Porta Potty Rental: Technology review of portable toilets. Ircwash.. Retrieved on 2023-12-27.
  7. Oxford English Dictionary. Oxford University Press. Retrieved on 13 June 2016. 
  8. Wright (2010). And When Nature Calls. Bomber Command Museum of Canada. Archived from the original on December 10, 2020. Retrieved on May 4, 2021.
  9. Sugrue. Driving While Black: The Car and Race Relations in Modern America. Automobile in American Life and Society. University of Michigan. Archived from the original on December 16, 2017. Retrieved on December 27, 2023.
  10. A History of the Groover. rowadventures.com (8 July 2021). Retrieved on 2023-12-27.
  11. Our History. swca.com (22 June 2016). Retrieved on 2023-12-17.
  12. Patterson (2009). The Cult of Imperial Honor in British India. Springer Publishing. 
  13. Ayto (1998). The Oxford Dictionary of Slang. New York: Oxford University Press, 20. ISBN 0-19-280104-X.