kunskap
| kunskap | |
| pronunciación (AFI) | [`kɵnː~ˌskɑːp] |
Etimología 1
[editar]De kunna.
Sustantivo
[editar]| Singular | Plural | |||
|---|---|---|---|---|
| Indefinido | Definido | Indefinido | Definido | |
| Nominativo | kunskap | kunskapen | kunskaper | kunskaperna |
| Genitivo | kunskaps | kunskapens | kunskapers | kunskapernas |
- 1
- Conocimiento, saber.
- Ejemplo:
Hennes kunskaper inom ämnet är exceptionella.→ Sus conocimientos en la materia son excepcionales.