öster

See also: oster, Oster, and oester

Swedish

Alternative forms

• ost
• öst

Etymology

From Old Swedish ø̄ster, from Old Norse austr, from Proto-Germanic *austrą.

Pronunciation

• IPA^(key): /œsːtər/

• Audio:

  (file)

Noun

öster c (uncountable)

1. east; one of the four major compass points

Derived terms

• Österbotten

 

Related terms

• nord
• nordost
• nordväst
• norr
• syd
• sydost
• sydväst
• söder
• väst
• väster
• öster

 

Adverb

öster (not comparable)

1. east; eastward

Related terms

• ostlig
• öst-
• österut
• östlig
• östra

 

See also

• (compass points) vädersträck;

nordväst	norr nord	nordost nordöst
väster väst		öster öst ost
sydväst	söder syd	sydost sydöst

Further reading

• öster in Svensk ordbok.

Anagrams

• röets, röset, töser, örets