kännas
Swedish
editEtymology
editPassive of känna. Literally, "to be felt."
Verb
editkännas (present känns, preterite kändes, supine känts, imperative känns)
- (deponent) to feel (a particular way, of something)
- Det kändes bra
- It felt good
- Kaninen känns mjuk
- The rabbit feels soft
- Det känns som sommar idag
- It feels like summer today
- Hur känns det?
- How does it feel?
- Det kändes nödvändigt
- It felt necessary
Conjugation
editConjugation of kännas (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | — | kännas | ||
Supine | — | känts | ||
Imperative | — | känns | ||
Imper. plural1 | — | kännens | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | — | — | känns, kännes | kändes |
Ind. plural1 | — | — | kännas | kändes |
Subjunctive2 | — | — | kännes | kändes |
Participles | ||||
Present participle | — | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Related terms
editVerb
editkännas
- passive infinitive of känna
- Det kändes på lukten att mjölken var sur
- You could tell by the smell that the milk had gone bad
References
edit- kännas in Svensk ordbok (SO)
- känna in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- känna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)