jycke

Swedish

Etymology

From Tavringer Romani jucklo, jycklo (“dog”), from Romani ʒukel, from Sanskrit जकुट (jakuṭa, “dog”).

Noun

jycke c

1. (colloquial) a dog

   Vilken söt jycke du har!

   What a cute dog you have!

Declension

Declension of jycke

		nominative	genitive
singular	indefinite	jycke	jyckes
	definite	jycken	jyckens
plural	indefinite	jyckar	jyckars
	definite	jyckarna	jyckarnas

See also

• hund (“dog”)

References

• jycke in Svensk ordbok (SO)
• jycke in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• jycke in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• Gerd Carling (2005) “jycke”, in Romani i svenskan: Storstadsslang och standardspråk, Stockholm: Carlsson, →ISBN, page 84