hållpunkt

Swedish

Etymology

Compound of hålla ‎ punkt. Compare German Haltepunkt.

Noun

hållpunkt c

1. (figurative) anchor, support, point of reference

Declension

Declension of hållpunkt

		nominative	genitive
singular	indefinite	hållpunkt	hållpunkts
	definite	hållpunkten	hållpunktens
plural	indefinite	hållpunkter	hållpunkters
	definite	hållpunkterna	hållpunkternas

Further reading

• hållpunkt in Svenska Akademiens ordböcker