Diskussion:Långt s

Har inte långt s med morfem att göra? I alla fall i svensk typografi. Ganska säker på att artikeln inte är korrekt, men kan inte tillräckligt för att ändra den.

Artikeln har fel angående dubbelteckning av långt s. Se tredje sidan, tredje raden i följande pdf: http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0024002_01.pdf

I samma pdf ser man också ordet pass, inte skrivet som paſs utan som paß.

Att ß är en ligatur av ſs tycker jag stämmer ganska bra med artikeln. /ℇsquilo 27 juni 2015 kl. 07.42 (CEST)[svara]

Se även här: http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:68451, "Oaktadt en ſå ſwår bleſſure..."

1703 års kyrkobibel innehåller dubbeltecknade långa s, både i frakturstil och i antikva (exempelvis "intereſſe" på tredje sidan i företalet). Denna bok var "officiellt sanktionerat stavningsmönster" (Santesson, Lillemor, "Tryckt hos Salvius", Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A 37, 1986, s.4). Det saknas alltså grund för påståendet om att "I svenskan dubbeltecknades tecknet aldrig" och hela den meningen bör tas bort. --Wilhelm Dahllöf (diskussion) 12 oktober 2016 kl. 20.22 (CEST)[svara]

Dubbeltecknande

Ska inte "ſå paſs hisſad" vara "ſå paſs hiſsad"? Moberg (diskussion) 5 oktober 2016 kl. 21.27 (CEST)[svara]

Det finns ett exempel från Bref under resor i Sverige från 1797 av Jonas Carl Linnerhielm. Denna bok kan hittas inskannad på nätet. På sidan 21 finner man ordet hissades skrivet "hiſsades". --Wilhelm Dahllöf (diskussion) 11 oktober 2016 kl. 16.55 (CEST)[svara]