Hoppa till innehållet

Skogsfrankolin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Peliperdix)
Skogsfrankolin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePeliperdix
ArtSkogsfrankolin
P. lathami
Vetenskapligt namn
§ Peliperdix lathami
AuktorHartlaub, 1854
Synonymer
  • Francolinus lathami

Skogsfrankolin[2] (Peliperdix lathami) är en afrikansk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Skogsfrankolinen är en vacker hönsfågel, med ansiktet tecknat svart och grått, ryggen brun och undersidan med tydliga vita fläckar. Hanen är mörkare, med kastanjebrun rygg och svart under, medan honan är brunare. Arten är ytligt lik iturivakteln, men skiljer sig från denna genom mörk näbb, avsaknad av röd bar hud i ansiktet och gula snarare än röda ben. Bland lätena hörs en bubblande fallande serie och en duett bestående av nasala toner och upprepade fallande fraser.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Skogsfrankolin delas in i två underarter:[4]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades den i släktet Francolinus, men flera genetiska studier visar att Francolinus är starkt parafyletiskt, där vissa av arterna står närmare helt andra släkten i familjen.[5][6][7][8][9]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Skogsfrankolinen lever i regnskog, där den rör sig runt på marken på låga till medelhöga höjder. Den är mycket skygg och svår att få syn på.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den engelske ornitologen John Latham (1740-1837).[10]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Peliperdix lathami Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  6. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  7. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  8. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  9. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]