medium

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Medium.

Wikipedia har en artikel om:
medium

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

medium

  1. (oböjligt, endast predikativt) som är i mitten mellan två motsatta tillstånd
    Vaxet finns i tre hårdhetsgrader: mjuk, medium och hård.
    Sammansättningar: masskommunikationsmedium, mediumstorlek

Översättningar

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av medium 1, 2, 3, 4, 5 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ medium mediet media media
Genitiv mediums mediets medias medias
Som förled i sammansättningar används medie- eller medium-.
Not:

Plural även utan slutartikel: flera medium. Bestämd form singularis även utan slutartikel: det medium.

Böjningar av medium 1, 2, 3, 4, 5 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ medium mediet medier medierna
Genitiv mediums mediets mediers mediernas
Som förled i sammansättningar används medie- eller medium-.
Not:

Plural även utan slutartikel: flera medium. Bestämd form singularis även utan slutartikel: det medium.

medium

  1. substans i vilket fysikaliskt skeende kan försiggå med tyngdpunkt på att den kan härbergera något, exempelvis ett kemiskt innehåll, värme, eller information
    att blanda glykol i kylmediet bättre exempel behövs
    Sammansättningar: kylmedium, lagringsmedium, transportmedium
    Fraser: interstellära mediet
  2. kanal, meddelelsemedel, för att vidaresända information. Den plurala böjningen media används, sedan 1965, ofta som kortform för pluralis massmedia, i kontexter där ordet i sin plurala betydelse fungerar som samlingsord för den samlade effekten, närvaron, av massmedier eller för konceptet massmedia som sådant
    Man måste fundera på vilket medium som passar bäst för ett visst budskap.
    Sammansättningar: massmedium
  3. medelvärde
    geometriskt medium
  4. verbform, som uttrycker en betydelse som varken är passiv eller aktiv, utan mittemellan Översättning behöver kontrolleras
  5. person som är ansedd, eller anser sig, kunna kommunicera med andevärlden (med innebörden att personens sinnesorgan, förmåga att vidaresända information, är i mitten, medium, av en kommunikationskedja)
    Kvinnan var övertygad om att det spökade i hennes lägenhet, så hon följde mediets råd och fick bort de oinbjudna gästerna.
    Etymologi: Sedan 1862.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för. [1]
Användning: I talspråkliga sammanhang förekommer ibland singularformen medie, men den formen anses av Språkrådet vara felaktig liksom motsvarande former för andra ord som slutar på -ium.[2]
Besläktade ord: medial

Sammansättningar

[redigera]

Översättningar

[redigera]

alla översättningar måste kontrolleras

Bokmål

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

medium

  1. medium

Substantiv

[redigera]
Böjningar av medium  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ medium mediet media, medier mediene
Genitiv mediums mediets medias, mediers medienes

medium

  1. medium

Tyska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

medium (oböjligt)

  1. (matlagning) medium; inte helt genomstekt
  2. (storlek) medium; varken stor eller liten

Källor

[redigera]
  1. Online Etymology Dictionary: "medium"
  2. Språkrådet om ord som slutar på -ium