grotta

Svenska

Substantiv

Böjningar av grotta	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	grotta	grottan	grottor	grottorna
Genitiv	grottas	grottans	grottors	grottornas
Som förled i sammansättningar används grott-.

stor grotta

grotta

• uttal: ˈgrɔtˌa

1. ihålighet i berg /av naturligt ursprung/

   Sover det björnar i grottan?

   Sammansättningar: berggrotta, blockgrotta, droppstensgrotta, grottbjörn, grottdykare, grottdykning, grottforskare, grottforskning, grotthyena, grottkonst, grottkrypare, grottkrypning, grottlejon, grottman, grottmålning, grottmänniska, grottristning, grottsystem, grottempel, hallongrotta, isgrotta, kaffegrotta, karstgrotta, klippgrotta, lavagrotta, snögrotta, sprickgrotta, stalagmitgrotta, stalaktitgrotta, undervattensgrotta

   Se även: speleolog, speleologi

Översättningar

ihålighet i berg

• arabiska: كَهْف ^(ar) m (kahf)
• bokmål: grotte ^(no) mf, hule ^(no) mf
• bosniska: pećina f
• engelska: cave ^(en), cavern ^(en), grotto ^(en)
• finska: luola ^(fi)
• franska: grotte ^(fr) f
• hebreiska: מְעָרָה ^(he) f (me'ará)
• isländska: hellir ^(is) m
• italienska: grotta ^(it) f, caverna ^(it) f
• polska: jaskinia ^(pl) f
• spanska: cueva ^(es) f, caverna ^(es) f, gruta ^(es) f, algar ^(es) m
• turkiska: mağara ^(tr)
• tyska: Grotte ^(de) f, Höhle ^(de) f