Hoppa till innehållet

Ullevi

Den här artikeln handlar om arenan som invigdes 1958. För andra betydelser, se Ullevi (olika betydelser).
Ullevi
Aerial photo of Gothenburg 2013-10-27 225.jpg
PlatsSverige Göteborg, Sverige
Närmaste hållplatsUllevi Norra/Ullevi Södra
Kapacitet&&&&&&&&&&040000.&&&&&040 000 (2:a) vid sportevenemang[1]
&&&&&&&&&&075000.&&&&&075 000 vid konserter [2]
ÄgareGöteborgs kommun
ArkitektJaenecke & Samuelson
UnderlagGräs
HemmalagInga permanenta
Datum
Invigd1958
Utbyggd1995, 2012
Uefas arenaranking

Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, är en multiarena i Göteborg. Den används för fotboll, friidrott och konserter.

Sverige arrangerade Världsmästerskapet i fotboll 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras,[3][4] med röstsiffrorna 38 för och 12 emot. Samtidigt anslogs ytterligare 18,3 miljoner kronor, utöver de tidigare 1,5 miljoner, för schakt och dränering.[5] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.

På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt. Under maj månad samma år[3] påbörjades uppförandet av de 53 meter höga stålskeletten till pylonerna, och på våren 1958 stod anläggningen färdig till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[6]. Huvudentreprenör var Siab/Svenska Industribyggen AB[7]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 31 000 ståplatser, där 11 000 ståplatser och lika många sittplatser var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratog[8]."

På ömse sidor om entrén till press- och hedersläktaren inrättades stora affärs- och utställningslokaler, med en sammanlagd golvyta av 1 600 kvadratmeter.[9]

Konstruktion

[redigera | redigera wikitext]

Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Werméns Ingenjörsbyrå och Siab. Byggherre var Göteborgs stad, och huvudentreprenör var SIAB. Entreprenör för pålning och grundkonstruktion var Nya Asfalt AB samt Byggnadsfirman Karl Sandberg. Utformningen var främst gjord för att åstadkomma den bästa sikten för publiken, detta genom att läktarna gjorts bredare och högre vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Siktskymmande stödben har också undvikits genom att taket över huvudläktaren var upphängt med stållinor i två stycken, 53 meter höga betongpyloner. Pylonen har gjorts ihålig dels för all minska vikten, dels för att få kommunikation till pylonloppen. Den är därför att betrakta som en lådsektion, där pylonramen väger cirka 1 800 ton. Strax ovan överramen har den sin största sektionsarea med 3,5 x 5,5 kvadratmeter.[9]

Läktaruppbyggnaden över mark, hade en stomme av 46 radiellt riktade betongramar, varav den största var 26 meter hög. På ramarna vilade prefabricerade gradinbalkar av strängbetong med en största spännvidd av 15 meter. Takkonstruktionen var av stålbalkar, täckta med lättbetongplattor, och hade en bredd från 9 till 30 meter. Ullevi var grundat med 52 000 meter pålar[10] av betong och stål i längder som varierade mellan 6 och 67 meter. De längsta så kallade "Herkulespålar", drevs ned av Nya Asfalt AB, varefter Byggnadsfirman Karl Sandberg göt pålplintarna. Läktarna vilar på sammanlagt 46 armerade betongramar. Gradängerna till de övre läktarsektionerna är fabrikstillverkade med spännvidder upp till 14,5 meter. De tillverkades av A/S Skandinavisk Spaendbeton i Köpenhamn. A-Betong prefabricerade de 13 ton tunga bakbalkarna i läktarens övre del. Läktarnas nedre sektioner var gjutna direkt på platsen. Läktartaket bestod av takpappstäckta Siporexplattor, vilande på en stålkonstrukion. Taket till huvudläktaren är upphängt i de två pylonerna med hjälp av cirka 57 millimeter grova stållinor. Ett system av dragband och tryckstänger fördelade belastningen från det cirka 4 000 kvadratmeter stora taket. De mindre läktarnas tak vilar på fribärande konsoler. Under monteringen bars taket upp av provisoriska pelare.[11]

Från de båda pylonerna och två stycken belysningsmaster fick Ullevi under mörker sin belysning från 136 strålkastare, med en sammanlagd ljusstyrka av 228 000 watt. För att minska tiden i säsongskiftet vinter—sommar, då Ullevi hade världens första 400 meter långa konstfrusna skrinnarbana, fick bollplanens gräsmatta ett nät av elvärmekablar som låg på ett djup av 20 cm under ytan. Beslutet om konstisbanan togs av stadsfullmäktige den 12 juni 1958, med röstsiffrorna 29 mot 23. På Sven Låftmans förslag beslöt Internationella skridskounionen att förlägga Europamästerskapet i skrinning för herrar till Ullevi 31 januari – 1 februari 1959. Invigningen av konstisbanorna skedde den 4 januari 1959, och två dagar senare mötte svenska ishockeylandslaget Wembley Lions inför 18 365 åskådare, vilket var nytt svenskt publikrekord för skridskosport.[12]

Den första hyresgästen att flytta in på Ullevi, var idrottsförvaltningen den 12 maj 1958, efter att ha bott i ett provisorium på Södra vägen där Idrottens hus senare låg.[5]

Besökare nummer 10 miljoner på Ullevi blev den 7 maj 1977 Göte Kärnsby.[13]

Den 29 maj 1958 spelades första matchen: Svenska landslaget mot Alliansklubbarna. På bilden slår Gunnar Gren en straff som blev första målet på Ullevi. Ronald Johansson räddade i detta läge men Gren slog in returen.

Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958[14] klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund[15]. Klockan 17.00 hade portarna öppnats för publiken, gymnastikuppvisning hölls och 18.45 startade fotbollsmatchen mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur från stadslagets målvakt Ronald Johansson. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS. Åskådarantalet var 49 493 stycken..[3]

I samband med invigningen valdes även en "Miss Ullevi," som vanns av Margareth Dahlstrand från Hisingen.[16]

Ullevi är byggt på det område som kallades Levgrens äng (1836; efter Anders Georg LevgrenStora Katrinelund), som var en del av Ranängarna.[17] Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[18][19]

Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.

En 2,4 meter hög staty i brons av Ingemar Johansson, skapad av Peter Linde och kallad ”Ingo - the Champ”, avtäcktes den 17 september 2011, strax nordväst om Ullevi. Linde hade fått uppdraget 2009, och statyn göts hos Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm.[20][21]

I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här. Ullevi hade världens första konstfrusna skrinnarbana.[22] Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink. Träningsrinken som låg utanför Ullevi var även tänkt att användas som tennisbana samt basketplan.[23] Dessa kom att användas fram till Frölundaborgs isstadion öppnades 1967. Premiär för fotboll i elljus var det den 20 augusti 1959, då ÖIS mötte IFK. Matchen slutade 1-0 efter mål av Agne Simonsson i 13:e minuten.[24]

Ullevi.

År 1958 inräknades från invigningen den 29 maj och till årets slut 801 276 åskådare. Året därefter var siffrorna 904 688 åskådare, detta trots att första vårmatcherna i allsvenska serien detta år var förlagda till gamla Ullevi.[9]

Ullevi var hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och ÖIS fram till 1992 då de tre lagen åter började spela på Gamla Ullevi.

Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, med endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.

Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnaden[förtydliga] en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor var kapaciteten cirka 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.

Den 28 december 2009 blev Ullevi åter en ishockeyarena då Frölunda HC mötte Färjestads BK inför 31 144 åskådare och därmed satte nytt svenskt publikrekord för ishockey.

Till- och ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

I samband med två musikkonserter 1985 med Bruce Springsteen sattes arenan i självsvängning, med risk för att hela bygget skulle kunna skadas. Ullevis konstruktion, med en arena som vilade på göteborgsk lera, var en bidragande orsak. Därefter skedde en ombyggnad där de stödjande fundamenten (betongpelare) kom att drivas ner i urberget, för att i framtiden göra något liknande omöjligt.[25]

I det nordiska försöket att få EM 2004[förtydliga] var det planerat att utvidga Ullevis publikkapacitet till 70 000 platser och spela finalen här. Vintern 2011 påbörjades en ombyggnad så att Ullevi skulle bli Nordens största konsertarena med en publikkapacitet på 75 000. Ombyggnaden var klar 2012.[26][27] Ullevi "återinvigdes" juni 2012 i samband med två konserter med Bruce Springsteen, där han genom två gånger 66 000 åhörare slog sitt eget konsertrekord från 1985.[28]

Publikrekord

[redigera | redigera wikitext]

Musikevenemang

[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad: 9 maj 2024 (För konserter i Göteborg 1986-1990, se Eriksberg)

# Datum Artist Publik Källa
13 8 juli 2023 Coldplay 66 553 [29]
11 9 juli 2023 Coldplay 66 605 [29]
10 11 juli 2023 Coldplay 66 609 [29]
9 12 juli 2023 Coldplay 66 611 [29]
17 28 juni 2023 Bruce Springsteen & The E Street Band 65 158 [29]
25 26 juni 2023 Bruce Springsteen & The E Street Band 63 772 [29]
1 27 augusti 2022 Håkan Hellström 71 977 [30]
2 5 juni 2016 Håkan Hellström 70 144 [31]
3 26 augusti 2022 Håkan Hellström 70 109 [32]
4 4 juni 2016 Håkan Hellström 70 091 [33]
5 20 augusti 2022 Håkan Hellström 69 860 [34]
6 7 juni 2014 Håkan Hellström 69 349 [35]
7 19 augusti 2022 Håkan Hellström 68 234 [36]
8 10 augusti 2022 Ed Sheeran 67 383 [37]
12 28 juli 2012 Bruce Springsteen & The E Street Band 66 561 [38]
14 26 juni 2017 Coldplay 66 249 [39]
15 27 juli 2012 Bruce Springsteen & The E Street Band 66 018 [38]
16 25 juni 2017 Coldplay 65 427 [40]
18 29 juli 2017 Håkan Hellström 65 000 [41]
19 23 juli 2016 Bruce Springsteen & The E Street Band 64 959 [42]
20 24 juni 2023 Bruce Springsteen & The E Street Band 64 425 [43]
21 8 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 64 312 [44]
22 21 juli 2018 Guns N' Roses 64 289 [45]
23 9 juli 2019 Metallica 64 050 [46]
24 28 juli 2017 Håkan Hellström 63 788 [47]
26 10 juli 2018 Ed Sheeran 63 500 [48]
27 11 juli 2018 Ed Sheeran 63 500 [49]
28 22 augusti 2015 Metallica 63 036 [50]
29 27 juni 2016 Bruce Springsteen & The E Street Band 62 701 [51]
30 25 juni 2016 Bruce Springsteen & The E Street Band 62 676 [52]
31 9 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 62 544 [44]
32 22 juli 2022 Iron Maiden 61 867 [53]
33 20 juli 2013 Robbie Williams 61 449 [44]
34 11 juni 1983 David Bowie 61 206 [44]
35 1 augusti 2009 U2 60 099 [44]
36 30 juli 2022 Rammstein 59 763 [54]
37 9 augusti 2009 Madonna 59 600 [44]
38 8 augusti 2009 Madonna 59 400 [44]
39 7 augusti 2004 Gyllene Tider 58 977 [44]
40 12 juni 1983 David Bowie 58 914 [44]
41 5 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 620 [44]
42 16 juni 2023 Metallica 58 537
43 29 juli 2005 U2 58 478 [44]
44 29 juli 2022 Rammstein 58 372 [55]
45 22 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 310 [44]
46 4 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 942 [44]
47 31 juli 2009 U2 57 887 [44]
48 31 juli 1998 Rolling Stones 57 662 [44]
49 21 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 441 [44]
50 18 juni 2023 Metallica 57 430
51 2 juli 2006 Robbie Williams 57 245 [44]
52 21 juni 2009 AC/DC 57 205
53 1 juli 2006 Robbie Williams 56 967
54 3 augusti 2007 Rolling Stones 56 821
55 19 juni 1982 Rolling Stones 56 610
56 1 juli 2011 Iron Maiden 56 245
57 26 juli 2008 Iron Maiden 56 132
58 5 augusti 2000 Tina Turner 56 112
59 9 juli 2005 Iron Maiden 56 022
60 30 maj 2004 Metallica 55 802
52 192 åskådare såg den allsvenska matchen 3 juni 1959 mellan IFK och ÖIS.
Datum Evenemang Publik
16 juli 2012 Ungdomsfotboll Gothia Cup-invigning 58 000[56]
14 september 1958 Boxning Ingemar Johansson vs Eddie Machen 53 614
3 juni 1959 Fotboll IFK Göteborg-Örgryte IS 52 194
16 juli 2007 Ungdomsfotboll Gothia Cup-invigning 52 000
24 juni 1958 VM-semifinal Sverige - Västtyskland ca 51 500 [57]
20 maj 1976 Fotboll Div. II GAIS-IFK Göteborg | 50 374[58]
1982 Kvartsfinal UEFA-cupen IFK Göteborg - Valencia CF 50 108[58]
1977 Fotboll IFK Göteborg - IF Elfsborg 48 296[58]
8 augusti 2012 Fotboll (försäsongsmatch) FC Barcelona - Manchester United 47 141[59]
1958 Kval till Allsvenskan Örgryte IS - Landskrona BoIS 46 405[58]
1975 Kval till Allsvenskan IFK Göteborg - Kalmar FF 45 941[58]
10 september 2002 Fotboll
efter ombyggnaden
IFK Göteborg - Örgryte IS 42 386
28 oktober 2007 Allsvenskan IFK Göteborg - Trelleborg FF 41 171[60]
6 september 1974 Speedway VM-final 38 390
14 augusti 1988 Amerikansk fotboll Minnesota Vikings vs Chicago Bears 33 150
1 april 2017 Allsvenskan Fotboll IFK Göteborg-Malmö FF 32 129
28 december 2009 Elitserien i ishockey 2009/2010 Frölunda HC-Färjestads BK >31 144
2002 Ungdomsfotboll Gothia Cup-finaler 28 710
31 augusti 1990 Motocross Ullevi Supercross 26 743

Publiksiffror över fler tillfällen

Datum Evenemang Publik
13-14 februari 1971 Skridsko VM 69 559
två dagar
9 juni 2007 Monstertrucking Monster Jam 50 000
två shower
4-5 september 2004 Friidrott Finnkampen 51 567
två dagar

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Det finns två spårvagnshållplatser nära Ullevi, kallade Ullevi Norra och Ullevi Södra. Det finns ett parkeringsgarage under arenan.

  1. ^ Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Håkan Hellström hade 70 144 åskådare 5 juni 2016, se Publikrekord.
  2. ^ https://gotevent.se/arenor/ullevi/arenafakta/ Arenafakta Ullevi]
  3. ^ [a b c] Boken om Ullevi : upplevelsernas arena. Göteborg: Ullevi, Fritid Göteborg. 1997. sid. 21, 25, 26. Libris 7452159. ISBN 91-630-5642-9 
  4. ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
  5. ^ [a b] Jerneryd (1975), s. 48.
  6. ^ Kungliga Myntkabinettet Arkiverad 30 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 12
  8. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 3
  9. ^ [a b c] Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 & Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960.
  10. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 78 1406446, s. 78 
  11. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 5ff
  12. ^ Jerneryd (1975), s. 56.
  13. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 70.
  14. ^ 17.00 Portarna öppnas, 17.30 Friidrott, 17.50 Gymnastikuppvisning: 1. Flicktrupp från Burgårdens samrealskola och Vasa kommunala flickskola, gymnastikdirektör Elin Johansson 2. Pojktrupp från Göteborgs praktiska realskola, gymnastikdirektör Folke Friman, 18.15 Invigning: 1. Defilering av gamla olympier och representanter för idrotterna i Nya Ullevi. 2. Körsång: Sveriges Flagga, Alfven, Göteborgs och Bohus läns sångarförbund, dirigent: operasångare Knut Olof Strandberg. 3. Prolog, Uno Asplund. Uppläsare skådespelare Tore Lindwall. 4. Körsång: Morgon, Eklöf. 5. Byggnadskommitténs ordförande Sven Ericson överlämnar anläggningen till staden. 6. Invigning av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund 7. Festfanfar, musikdirektör Sven Nerheim 8. Unison kör: Nationalsången. 9. Uttåg. 18.45 Fotboll: Svenska landslaget - Göteborgs stadslag. Källa: Jerneryd (1975), s. 51.
  15. ^ Göteborgs-Posten, 27 november 2012
  16. ^ *Håwi, Lennart; Skarback. Sören (2005). Håwis Göteborg. Sävedalen: Warne. sid. 95. Libris 9799748. ISBN 91-86425-78-1  s. 94
  17. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. sid. 67 
  18. ^ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 sid. 460
  19. ^ Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 18-19. ISBN 91-7029-103-9 
  20. ^ ”Statyn av Ingemar Johansson invigd”. DN. 17 september 2011. http://www.dn.se/sport/statyn-av-ingemar-johansson-invigd. Läst 17 september 2011. 
  21. ^ Idrottsarvet 2011 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Stig A Jönsson, Hans Elbel, Idrottsmuseet i Göteborg 2011 ISSN 0283-1791, s. 118f
  22. ^ Schånberg, Sven & Thölén, Lennart, Göteborg: staden vid älv och hav, Wezäta, Göteborg, 1962, s. 90.
  23. ^ ”Säsongen 1958/1959: Rinkantalet fördubblas” (pdf). Svenska Ishockeyförbundet. sid. 1. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107160106/http://www.swehockey.se/ImageVaultFiles/id_80396/cf_78/1958-59.PDF. Läst 7 januari 2015. 
  24. ^ Från Ullevis arenor : Fotbollsminnen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 ISBN 91-7029-495-X, s. 59
  25. ^ ”Ullevi är rocksäkert”. Göteborgs-Posten. 2 november 2010. https://www.gp.se/kultur/musik/ullevi-är-rocksäkert-1.1046736. Läst 18 juli 2011. 
  26. ^ Got Event AB, Ullevi utökar publikkapaciteten till 75 000! Arkiverad 30 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ "Ullevi - från dåtid till nutid". Arkiverad 9 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Gotevent.se. Läst 5 oktober 2012.
  28. ^ Karolina Strömbäck Horney (2012-10-29): "Bruce slog rekord – igen". Aftonbladet.se. Läst 5 oktober 2012.
  29. ^ [a b c d e f] ”Rekordhög turistekonomisk omsättning för Ullevi i sommar | Got Event”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/3372426/rekordhog-turistekonomisk-omsattning-for-ullevi-i-sommar?publisherId=3236752. Läst 9 maj 2024. 
  30. ^ ”Hellström slår nytt publikrekord på Ullevi”. DN.SE. 27 augusti 2022. https://www.dn.se/kultur/hellstrom-slar-nytt-publikrekord-pa-ullevi/. Läst 28 augusti 2022. 
  31. ^ ”Håkans nya magiska rekord – 70 144”. http://www.expressen.se/gt/noje/hakans-nya-magiska-rekord--70-144/. Läst 5 juni 2016. 
  32. ^ ”Håkan Hellström fredag den 26 augusti 2022: Så var konserten”. https://www.aftonbladet.se. 26 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220826214359/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/lV8eWo/hakan-hellstrom-fredag-den-26-augusti-2022-sa-var-konserten. Läst 27 augusti 2022. 
  33. ^ ”Håkan Hellström slog alla tiders Ullevi-rekord”. http://www.expressen.se/gt/noje/hakan-hellstrom-slog-alla-tiders-ullevi-rekord/. Läst 4 juni 2016. 
  34. ^ ”Recension: Håkan Hellström, Ullevi, lördag, 20 augusti”. https://www.gp.se/kultur/musik/recension-håkan-hellström-ullevi-lördag-20-augusti-1.79304256. Läst 21 augusti 2022. 
  35. ^ ”Håkan Hellström slår publikrekord”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article19019221.ab. Läst 7 juni 2014. 
  36. ^ ”Ingen annan svensk artist kan mäta sig med Håkan Hellström”. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KzQl36/hakan-hellstrom-pa-ullevi-19-augusti-2022-recension-och-plusbetyg. Läst 21 augusti 2022. 
  37. ^ ”Sheeran charmar Ullevi men berör bara glimtvis”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/1O1JyG. Läst 11 augusti 2022. 
  38. ^ [a b] "Bruce slog rekord – igen" Arkiverad 5 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. Aftonbladet.se. 29 juli 2012. Läst 15 september 2012.
  39. ^ ”Coldplays andra spelning handlade om drömmar”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nöje/musik/coldplays-andra-spelning-handlade-om-drömmar-1.4387710. Läst 27 juni 2017. 
  40. ^ ”Så bra var Coldplays första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/a/lqK0G/sa-bra-var-coldplays-forsta-spelning-pa-ullevi. Läst 28 juni 2017. 
  41. ^ ”Så bra var Håkan Hellströms sista spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/KVmpe. Läst 11 juli 2019. 
  42. ^ ”Bruce Springsteen på Ullevi”. http://www.gp.se/nöje/bruce-springsteen-på-ullevi-1.3502693. Läst 24 juli 2016. 
  43. ^ ”Kan vara Springsteens svagaste Ullevi-konsert”. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/4oGvza/bruce-springsteens-sverigepremiar-kan-vara-hans-svagaste-ullevikonsert-recension. Läst 24 juni 2023. 
  44. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”De största konserterna på Ullevi”. Got Event. 17 november 2014. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107165153/http://www.scandinavium.se/arenafakta/ULL_publikrekord_1.asp. Läst 7 januari 2015. 
  45. ^ ”Lite för mycket av allt på Guns N' Roses bjudning”. Expressen. 22 juli 2018. https://www.expressen.se/noje/lite-for-mycket-av-allt-pa-guns-n-roses-bjudning/. 
  46. ^ ”Metallica slog nordiskt publikrekord”. https://www.gp.se/kultur/musik/metallica-slog-nordiskt-publikrekord-1.16140520. Läst 10 juli 2019. 
  47. ^ ”Så bra var Håkan Hellströms första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rqjqm. Läst 11 juli 2019. 
  48. ^ ”Så bra var Ed Sheerans första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. 10 juli 2018. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/J1ym1P/sa-bra-var-ed-sheerans-forsta-spelning-pa-ullevi. 
  49. ^ ”Så bra var Ed Sheerans sista spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/gPAq41. Läst 11 juli 2019. 
  50. ^ ”Så bra var Metallicas spelning på Ullevi”. http://www.expressen.se/noje/sa-bra-var-metallicas-spelning-pa-ullevi/. Läst 24 augusti 2015. 
  51. ^ ”Så bra var Bruce Springsteen i kväll”. http://www.expressen.se/noje/kronikorer/anders-nunstedt/sa-bra-var-bruce-springsteen-i-kvall-1/. Läst 29 juni 2016. 
  52. ^ ”Inget publikrekord för Bossen på Ullevi”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/brucespringsteen/article23067541.ab. Läst 29 juni 2016. 
  53. ^ ”Iron Maiden börjar trögt – men slutar som stora vinnare på Ullevi”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/jaomKb. Läst 28 juli 2022. 
  54. ^ ”Till Lindemann och hans Rammstein fick Ullevi att koka”. 29 juli 2022. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220802013401/https://www.goteborgdirekt.se/noje/rammstein-skakade-om-ullevi/repvgD!cfmy@HfKvMRvKa2Lv5Cu0Q/. Läst 30 juli 2022. 
  55. ^ ”Rammstein skakade om Ullevi”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220802013401/https://www.goteborgdirekt.se/noje/rammstein-skakade-om-ullevi/repvgD!cfmy@HfKvMRvKa2Lv5Cu0Q/. Läst 30 juli 2022. 
  56. ^ Malin Jonson (17 juli 2012). ”58 000 med på invigningen”. gp.se. Arkiverad från originalet den 18 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120718163216/http://www.gp.se/sport/1.1006512-58-000-med-pa-invigningen. Läst 17 juli 2012. 
  57. ^ ”VM i Sverige 1958 - Slutspelet”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/slutspelet-vm-1958/. Läst 30 juli 2012. 
  58. ^ [a b c d e] Lars Nylin (19 augusti 2008). ”11 klassiska matcher på Ullevi”. aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article11491278.ab. Läst 30 juli 2012. 
  59. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article15233858.ab
  60. ^ ”IFK Göteborg 2004-2010”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924044601/http://www.ifkgoteborg.se/Om-IFK-Goteborg/Presentation/Historik/2007-09/. Läst 30 augusti 2015. 

[1]

Tryckta källor[2]

[redigera | redigera wikitext]
  • Hansson, Bengt; Johansson, Kurt (1983). Ullevi - 25 fantastiska år. Göteborg: Göteborgstidningen (GT). Libris 394673 
  • Nya Ullevi, Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 samt Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960
  • Jerneryd, Roland (1975). Förvaltningen som försvann: en berättelse om Idrotts- och friluftsnämnden i Göteborg 1956-1975 och dess föregångare. Göteborg: [Wettergrens bokh. Libris 869740 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]