Hoppa till innehållet

Nama

Från Wikipedia
Nàmá
Khoekhoegowab
Talas iNamibia, Botswana och Sydafrika
RegionOranjefloden, Namaland
Antal talare250 000
SpråkfamiljNàmá
Officiell status
Officiellt språk iNationellt språk i Namibia
Språkkoder
ISO 639‐1-
ISO 639‐2khi
ISO 639‐3
SILhgm (Hai‖om)
kqz (Korana)
naq (Nama)
xii (Xiri)
Namaspråkets utbredning i Namibia.

Nàmá, tidigare kallat hottentottiska, är det största av khoisanspråken sett till antal talare och geografisk utbredning. Det tillhör de centrala khoisanspråken eller khoespråken, och talas i Namibia, Botswana och i mindre utsträckning i Sydafrika av folken nama, damara och haiǁom, samt mindre etniska grupper som ǂkhomani. Själva kallar de sig alla khoekhoen, vilket kommer från namaordet khoe "person", med reduplikation och suffixet -n för att ange plural.

Enligt Ethnologue hade språket 250 000 talare 1998. Nama är ett nationalspråk i Namibia och det ges radiosändningar på språket i Namibia och Sydafrika. I Namibia ges högre utbildning på universitetsnivå inklusive doktorsexamen i nama.

Huvuddialekterna är nama (i snävare mening), hai//om, korana och xiri. ISO 639-2-beteckningen är khi. I ISO 639-3 betraktas de fyra huvuddialekterna som enskilda språk. Därtill urskiljer man även dialekter som damara.

  • Damara
  • Sesfontein Damara
  • Namidama
  • Centraldamara
  • Nama (huvuddialekten)
  • Gimsbok Nama
  • Haiǁom
  • Korana
  • Xiri

Med 8 vokaler och 31 konsonanter har nama en relativt liten fonemuppsättning för att vara ett khoisanspråk.

Det finns fem vokaler, som kan vara orala /i e a o u/ och nasala /ĩ ã ũ/. Dessa kan vara långa eller korta och det finns flera diftonger: [əi ae əu ao ui oa oe] och nasala [ə̃ĩ ə̃ũ ũĩ õã]. ([ə] är fonematiskt /a/.)

Nama har tre toner, /á, ā, à/, som kan förekomma på vokaler och nasaler. Mellantonen skrivs inte ut.

Nama har 31 konsonanter: 20 klickljud och 11 icke-klickljud.

Icke-klickljud

[redigera | redigera wikitext]
bilabial alveolar velar glottal
klusil p ~ β t ~ ɾ k ʔ
affrikata ts
frikativa s x h
nasal m n

Mellan vokaler uttalas /p/ [β] och /t/ uttalas [ɾ].

Klickljuden är dubbelartikulerade konsonanter. Varje klickljud består av en av fyra primära artikulationer och en av fem sekundära artikulationer. Kombinationerna ger 20 olika fonem.

De aspirerade klickljuden uttalas ofta som affrikator. Det innebär att /kǀˣ/ kan uttalas som något från [kǃʰ] till [kǃx].

Det tonlösa nasala tillägget är svårt att höra när det inte är mellan vokaler, så för utländska öron kan det låta som en längre men mindre sträv version av det aspirerade tillägget.

Flera olika ortografier för nama har använts, med ibland motstridiga skillnader i framställningen av klickljuden. I A Khoekhoegowab dictionary (Haacke 2000) har den standardiserade versionen av namaortografi använts.

tillägg affrikata-klickljud 'skarpa' klickljud standardiserad
ortografi
(med "ǃ")
dentala
klickljud
laterala
klickljud
alveolara
klickljud
palatala
klickljud
Tenuis <ǃg>
Aspirerad kǀˣ kǁˣ kǃˣ kǂˣ <ǃkh>
Nasal ŋǀ ŋǁ ŋǃ ŋǂ <ǃn>
Tonlös nasal med
fördröjd aspiration
ŋ̊ǀʰ ŋ̊ǁʰ ŋ̊ǃʰ ŋ̊ǂʰ <ǃh>
Tenuis med glottal klusil kǀʔ kǁʔ kǃʔ kǂʔ <ǃ>

Nama har, liksom andra khoespråk, tre genus - maskulinum, femininum och gemensamt, samt tre numerus - singular, dualis och pluralis. Namas grundläggande ordföljd är subjekt–objekt–predikat (SOV). Trots att språket är relativt starkt påverkat av omgivande bantuspråk har det inget substantivklassystem. Däremot finns ett antal klitiska pronomensuffix som anger person, genus och numerus och som sätts på det sista ordet i nominalfrasen.

Dessutom finns ett suffix som kan sättas på substantiv som inte är subjekt. Detta suffix kan beskrivas som en markör för oblikt kasus, men dess funktion kan inte beskrivas som ackusativ eller något annat traditionellt kasus, och det är tveksamt om nama kan sägas ha kasusböjning eller inte.

Verbsystemet urskiljer fem tempus, som uttrycks med partiklar samt frånvaro av partikel för presens, och aspekt. Verbformer som uttrycker passivum, benefaktivum, reflexivitet och reciprocitet[förtydliga] kan bildas med suffix.

  • Beach, Douglas M. 1938. The phonetics of the Hottentot language. Cambridge: Heffer.
  • Haacke, Wilfrid. 1976. A Nama grammar: the noun-phrase. Magisteruppsats. University of Cape Town.
  • Haacke, Wilfrid H. G. 1977. "The so-called "personal pronoun" in Nama." I Traill, Anthony (red.), Khoisan linguistic studies 3, 43-62. Communications 6. Johannesburg: African Studies Institute, University of the Witwatersrand.
  • Haacke, Wilfrid. 1978. Subject deposition in Nama. Magisteruppsats. University of Essex. Colchester (UK).
  • Haacke, Wilfrid. 1992. "Compound noun phrases in Nama". I Derek F. Gowlett (red.), African linguistic contributions (Festschrift Ernst Westphal), 189-194. Pretoria: Via Afrika.
  • Haacke, Wilfrid. 1992. Dislocated noun phrases in Khoekhoe (Nama/Damara): further evidence for the sentential hypothesis. Afrikanistische Arbeitspapiere, 29, 149-162.
  • Haacke, Wilfrid. 1995. "Instances of incorporation and compounding in Khoekhoegowab (Nama/Damara)". I Anthony Traill, Rainer Vossen och Marguerite Anne Megan Biesele (red.), The complete linguist: papers in memory of Patrick J. Dickens, 339-361. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
  • Haacke, Wilfrid, Eliphas Eiseb och Levi Namaseb. 1997. "Internal and external relations of Khoekhoe dialects: a preliminary survey". I Wilfrid Haacke & Edward D. Elderkin (red.), Namibian languages: reports and papers, 125-209. Köln: Rüdiger Köppe Verlag for the University of Namibia.
  • Haacke, Wilfrid. 1999. The tonology of Khoekhoe (Nama/Damara). Quellen zur Khoisan-Forschung/Research in Khoisan studies, Bd 16. Köln: Rüdiger Köppe Verlag.
  • Haacke, Wilfrid H.G. & Eiseb, Eliphas (2002) A Khoekhoegowab dictionary with an English-Khoekhoegowab index. Windhoek : Gamsberg Macmillan. ISBN 99916-0-401-4
  • Hagman, Roy S.. 1977. Nama Hottentot grammar. Language science monographs, v 15. Bloomington: Indiana University.
  • Hahn, Theophilus. 1870. Die Sprache der Nama, nebst einem Anhang enthaltend Sprachproben aus dem Munde des Volkes. Redigierte Ausgabe eine Dissertation mit einem Anhang über Mythen der Khoi-khoin nebst Übersetzung und Wörterverzeichnis. Leipzig: Johann Ambrosius Barth.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]