Hoppa till innehållet

Kotti Chave

Från Wikipedia
Kotti Chave
Kotti Chave i Dollar (1938).
Kotti Chave i Dollar (1938).
FöddBjörn Julius Haraldsson Chave
18 september 1911
Helsingfors, Finland
Död4 maj 1986 (74 år)
Nacka, Sverige
FöräldrarHarald Sandberg
Ebba Chave
SläktingarStina Seelig (halvsyster)
IMDb SFDb

Kotti Chave, egentligen Björn Julius Haraldsson Chave, född 18 september 1911 i Helsingfors, Finland, död 4 maj 1986 i Nacka, var en svensk skådespelare.

Chave var son till skådespelarna Harald Sandberg och Ebba Chave och gjorde 1914 sin filmdebut som treåring. Som barn deltog han även i en teaterturné med De Wahls sällskap i rollen som Lill-Pierrot i Pierrots drama. Han studerade vid Norra Latin i Stockholm men hoppade av studierna för att kunna spela på Oscarsteatern och därefter följde Dramatens elevskola 1930–1933.

Kotti Chave var verksam på Vasateatern teateråret 1933 och spelade på Dramaten mellan 1933 och 1935. Till denna scen återkom han 1939–1941 och var därefter frilans till 1947. 1936 gjorde han sin första turné med Riksteatern och han skulle bli flitigt återkommande medverkande vid denna institution. Under åren 1947–1962 var han regelbundet verksam på deras turnéer varefter han var engagerad vid Dramaten 1962–1969.

Redan tidigt blev han med sitt mörka och vackra utseende filmcharmör och flickidol, vilket var tydligt i 1930-talsfilmer som Unga hjärtan (1934) och som flygaraspirant i Ungdom av idag (1935). Under den senare filmkarriären fick han ofta spela olika myndighetspersoner som till exempel kriminalkommissarie "Sune Öhrgren" i Arne Mattssons svit av Hillmanfilmer från Damen i svart (1958) och framåt.

På senare år kom han att ägna sig åt annan verksamhet såsom att undervisa i scenteknik för kommunanställda, företagsledare och andra. Under sin aktiva skådespelartid var han även fackligt aktiv och stred framför allt för de turnerande skådespelarnas rättigheter.

Chave är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[1][2]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1931 Den farliga vägen (The Dover Road)
A.A. Milne
Anders de Wahl Turné[3]
Augustus Snodgrass Pickwick-klubben (The Pickwick Papers)
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Sem
Första trollkarlen
Guds gröna ängar (The Green Pastures)
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
1933 Ricci Middag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber
Gösta Ekman Vasateatern[4][5]
Banken (La Banque Nemo)
Louis Verneuil
Hjalmar Peters Vasateatern[6]
1934 Dr. Crawford Män i vitt (Men In White)
Sidney Kingsley
Per Lindberg Vasateatern[7]
Ernest Bennuet Bal på Savoy (Bal im Savoy)
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Gösta Ekman Oscarsteatern[8]
1935 Peter Karriär-karriär (A szerencse fia)
Gábor Drégely
Gösta Ekman Vasateatern[9][10]
1936 Bassanio Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice)
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater[11]
1941 Jefferson Han som kom till middag (The Man Who Came to Dinner)
George S. Kaufman och Moss Hart
Martha Lundholm Vasateatern[12]
1942 Jones Kid Jackson (Le corsaire)
Marcel Achard
Olof Molander Vasateatern[13]
Löjtnanten Flykten från Paris
Lo Håkansson
Martha Lundholm Vasateatern[14]
Steve Baker Teaterbåten (Show Boat)
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[15]
1944 Frank Crawley Rebecca
Daphne du Maurier
Martha Lundholm Vasateatern[16]
Löjtnant Colbert Solsken då och då (While The Sun Shines)
Terence Rattigan
Martha Lundholm Vasateatern[17]
1945 Henrik En förtjusande fröken (Bezauberndes Fräulein)
Ralph Benatzky
Max Hansen Vasateatern[18]
1952 Trettondagsafton (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[19]
1956 Doktorn Fadren
August Strindberg
Rune Carlsten Riksteatern[20]
1956 Värdshusvärdinnan (La locandiera)
Carlo Goldoni
Leif Amble-Næss Riksteatern[21]
1957 Marco Utsikt från en bro (A View From The Bridge)
Arthur Miller
Frank Sundström Riksteatern[22]
Ludvig XI Gringoire
Théodore de Banville
Gösta Terserus Parkteatern[23]
1958 Vid skilda bord (Separate tables)
Terence Rattigan
Per-Axel Branner Riksteatern[24]
1959 Kommissarie Rough Gasljus (Gaslight)
Patrick Hamilton
Palle Granditsky Borås kretsteater[25]
Harry Brock Född igår (Born Yesterday)
Garson Kanin
Palle Granditsky Borås Kretsteater[26][27]
1961 Kapten Keller Miraklet (The Miracle Worker)
William Gibson
Frank Sundström Helsingborgs stadsteater
Héro Så tuktas kärleken (La Répétition ou l'Amour puni)
Jean Anouilh
Eva Sköld Helsingborgs stadsteater[28]
Clamsbury Williams
Zed Williams
Ung och grön (Salad Days)
Dorothy Reynolds och Julian Slade
Jan Hemmel
Frank Sundström
Helsingborgs stadsteater
1963 Brettschneider, Gestapoagent Svejk i andra världskriget (Schweyk im zweiten Weltkrieg)
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1964 Baudricourt Sankta Johanna (Saint Joan)
George Bernard Shaw
Per Gerhard Vasateatern[29]
1965 Den gamle översten Mutter Courage (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1977 Helmuth Dog Hundarna i Casablanca
Christer Kihlman
Marianne Rolf Riksteatern[30]
1979 Mathoa av Pram Två på häst och en på åsna (Dva na koni, jeden na oslu)
Oldrich Danek
Thomas Ryberger Stockholms stadsteater
År Produktion Upphovsmän Teater
1966 Tjuvarnas bal
Le bal des vouleurs
Jean Anouilh Skansens friluftsteater
1967 Den jäktade
Den stundesløse
Ludvig Holberg Skansens friluftsteater
År Roll Produktion Regi
1950 Civilingenjör Kristian Ekberg Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[31]
  1. ^ Hitta graven
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 124. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  4. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  5. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  6. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  7. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  8. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 195. Libris 784760 
  9. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  10. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  11. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 244. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  12. ^ Oscar Rydqvist (19 september 1941). ”'Han som kom till middag' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-09-19/255/26. Läst 25 augusti 2015. 
  13. ^ ”Kid Jackson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14216&pos=424. Läst 1 maj 2016. 
  14. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1942). ”'Flykten från Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-18/48/9. Läst 24 augusti 2015. 
  15. ^ Teaterbåten på Oscarsteatern, programhäfte, 1942
  16. ^ ”Rebecca”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14163&pos=435. Läst 3 maj 2016. 
  17. ^ ”Solsken då och då”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14164&pos=437. Läst 3 maj 2016. 
  18. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14103&pos=438. Läst 4 maj 2016. 
  19. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  20. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  21. ^ ”Söndagspremiärer hos Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 8 oktober 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-08/274/14. Läst 26 januari 2022. 
  22. ^ Ebbe Linde (27 mars 1957). ”Utmärkt Millerföreställning”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-03-27/85/14. Läst 15 mars 2017. 
  23. ^ Ebbe Linde (20 augusti 1957). ”'Gringoire' i Stockholms parker”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-08-20/225/8. Läst 26 maj 2018. 
  24. ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  25. ^ Ebbe Linde (10 januari 1959). ”'Gasljus', perfekt giv i Borås”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-01-10/8/10. Läst 29 juli 2018. 
  26. ^ ”Borås Kretsteater”. Dagens Nyheter: s. 15. 3 september 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-09-03/238/15. Läst 19 januari 2016. 
  27. ^ S B-l (9 september 1959). ”'Född i går' i Borås”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-09-09/244/14. Läst 21 januari 2016. 
  28. ^ Ebbe Linde (8 april 1961). ”Ett spel om hat och hämnd”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1961-04-08/94/12. Läst 5 augusti 2017. 
  29. ^ Sven Barthel (4 oktober 1964). ”Seger för Johanna”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-10-04/270/24. Läst 6 maj 2016. 
  30. ^ Bengt Jahnsson (7 september 1977). ”Minoriteter i vilt tumult”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1977-09-07/242/16. Läst 16 september 2017. 
  31. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]