1712

	1712 – MDCCXII; 312 år sedan
	År; 1709 \| 1710 \| 1711; 1712; 1713 \| 1714 \| 1715
	Årtionde; 1690-talet \| 1700-talet ; 1710-talet; 1720-talet \| 1730-talet
	Århundrade; 1600-talet ; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1712 ; MDCCXII
Ab urbe condita	2464
Armeniska kalendern	1161 ; ԹՎ ՌՃԿԱ
Assyriska kalendern	6462
Bahaikalendern	-132–-131
Bengaliska kalendern	1119
Berberkalendern	2662
Brittiskt regeringsår	10 Ann. 1 – 11 Ann. 1
Buddhistisk kalender	2256
Burmesiska kalendern	1074
Bysantinska kalendern	7220–7221
Koptiska kalendern	1428–1429
Erianska kalendern	2878
Etiopiska kalendern	1704–1705
Judiska kalendern	5472–5473
Vikram Samvat	1768–1769
Sakakalendern	1634–1635
Kaliyuga	4813–4814
Holocen kalender	11712
Nri-Igbo	712–713
Persiska kalendern	1090–1091
Muslimska kalendern	1123–1124
Nengō (Japan)	Shōtoku 2; (正徳2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4045
Minguokalendern	200 före ROC; 民前200年
Thailändsk kalender	2255
Unixtid

1712 (MDCCXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern. I den svenska kalendern, som gick en dag före den julianska och tio dagar efter den gregorianska, inleddes året som ett skottår som börjar en måndag och var det fram till och med den 29 februari. Då man därefter lade till den unika dagen 30 februari avskaffades därmed den svenska kalendern och från den 1 mars låg Sverige åter i fas med den julianska. 1753 övergick Sverige sedan direkt från den julianska till den gregorianska kalendern.

Händelser

30 februari (SS) – Sverige lägger till en extradag till februari i den svenska almanackan detta år, för att återigen komma rätt med Gamla stilen, eftersom det är krångligt att ha en helt egen kalender.^[1]

Maj – Magnus Stenbock utnämns till överbefälhavare över den svenska armé, som skall skickas till Polen via Tyskland.
17 maj – Norrköping drabbas av en stadsbrand.^[2]

September – Magnus Stenbock landstiger med en svensk här på Rügen för att försvara Sveriges tyska besittningar.
7 september – Danmark ockuperar Bremen-Verden.^[3]

19 november – Stillestånd sluts i Lüssow mellan de svenska och de fientliga arméerna på kontinenten.

9 december – Svenskarna under Stenbock besegrar danskarna i slaget vid Gadebusch i Mecklenburg, vilket blir den sista stora svenska segern under Stora nordiska kriget.

Den osmanske sultanen ger order om att Karl XII skall köras ut ur Osmanska riket med våld om han inte lämnar landet frivilligt.
Ärkebiskop Haquin Spegel ger ut en svensk ordbok.

17 januari – John Stanley, brittisk kompositör.
24 januari – Fredrik II, kung av Preussen 1740–1786.
31 mars – Anders Johan von Höpken, svensk greve, politiker och riksråd samt kanslipresident 1752–1761.
28 juni – Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof.
19 juli – Carl Fredrik Mennander, svensk ärkebiskop 1775–1786.
okänt datum - Angélique du Courdray, fransk barnmorska och författare.

12 februari – Marie-Adélaïde av Savojen, fransk kronprinsessa.
12 juli – Richard Cromwell, lordprotektor över England, Skottland och Irland 1658–1659.
7 augusti – Friedrich Wilhelm Zachau, tysk kompositör.
14 september – Giovanni Domenico Cassini, italiensk astronom.