Hoppa till innehållet

Åmåls kommun

Åmåls kommun
Kommun
Mellanbron med Vågmästaregården
SloganAlltid något, sa han som fick se Åmål[1]
Kommunens vapen.
Åmåls kommunvapen
LandSverige
LandskapDalsland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortÅmål
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 945 ()[2]
Areal889,72 kvadratkilometer ()[3]
- därav land480,98 kvadratkilometer[3]
- därav vatten408,74 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet24,83 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°03′N 12°42′Ö / 59.05°N 12.7°Ö / 59.05; 12.7
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVänersborgs domkrets (–)
Åmåls domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1587[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1492 (–)
1585 (–)
GeoNames2726237
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Åmåls kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Åmål.

Kommunen är belägen vid Vänerns västra strand i den nordöstra delen av landskapet Dalsland. Sedan 1800-talet domineras näringslivet av verkstadsindustrin, och senare har den kompletterats av en växande turistnäring.

Befolkningsutvecklingen har, med undantag för ett fåtal år, varit negativ sedan 1960-talet. Under 2010-talet har de rödgröna tagit makten efter samtliga val.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse, Åmål och Ånimskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Åmåls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Tössbo av de tidigare kommunerna Edsleskog, Fröskog, Mo, Tydje, Tösse och Ånimskog samt Åmåls landskommun medan Åmåls stad kvarstod oförändrad.

Åmåls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Åmåls stad och Tössbo landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1999 i Åmåls domsaga, före 1971 benämnd Tössbo och Vedbo tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1999 i Vänersborgs domkrets.[7]

I norr och nordöst till Säffle kommun i Värmlands län. I sydöst har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen till Melleruds kommun och i väster till Bengtsfors kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Åmål kommun är belägen vid Vänerns västra strand. Sprickdalssjöarna Ånimmen, Ärr och Edslan är belägna i kommunens västra område.[8] Dalslands högsta punkt, Baljåsen, når 302 meter över havet och är belägen i Edsleskog.[9] Åmåls skärgård i Vänern består av öar, kobbar och skär. Björkskog och gles hällmarkstallskog täcker de större öarna.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Åmåls kommun Hela riket






  Bebyggelse (4,9 %)
  Skog (75,0 %)
  Öppen myrmark (1,4 %)
  Jordbruksmark (10,9 %)
  Övrig mark (7,9 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

I kommunen finns 11 naturreservat. I Brurmossen finns sumpskogar, tallbevuxna bergimpediment och öppna myr- och mossmarker medan Bräcke Ängar beskrivs som ett "minnesmärke över det äldre kulturlandskapet".[11] Mellan sjöarna Djup och Ånimmen ligger Sörknattens naturreservat. I området, som även är klassat som Natura 2000-område, finns kärlväxter som skogsknipprot, sumpnycklar, skogsfru och spindelblomster. I urskogen finns träd som är mellan 120 och 320 år gamla. Bland fågelarter hittas till exempel tjäder, järpe, nattskärra, storlom, smålom samt tretåig hackspett.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Distrikt inom Åmåls kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Åmåls församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt[13]Edsleskog, Fröskog, Mo, Tösse-Tydje, Åmål och Ånimskog.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Åmåls kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Åmål &&&&&&&&&&&09373.&&&&&09 373
2 Tösse &&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
3 Fengersfors &&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
Åmåls stadshus

Efter valet 2010 tog de rödgröna, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, makten i kommunen. Efter valet 2014 fortsatte samma koalition styra.[14] Även efter valet 2018 styr den rödgröna koalitionen.[15]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande MP Lotta Robertsson Harén
Förste vice ordförande S Mikael Norén
Andre vice ordförande C Leif Aronsson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDÖVRFKPMiÅCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701910615
191065
4186,4
36
19731913414
191344
4189,8
356
197618312314
1831234
4190,1
347
197917411315
1741135
4188,1
338
19822038217
203827
4188,8
3011
1985181110416
181046
4186,5
3110
198817213315
1721335
4182,8
2912
1991171210326
17210326
4183,5
2714
199421119216
21926
4183,0
2417
199813119124
13924
3177,03
1714
2002110114122
101422
3176,06
1615
2006110114113
10143
3177,16
1615
2010115217225
1527225
3579,13
1916
2014215226314
21522634
3580,59
2312
20182151514124
2155424
3582,97
2114
202229274128
2927428
3581,70
1817
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden S Ewa Arvidsson S Rolf Lindström
Bygg- och miljönämnden S Sofia Karlsson S Michael Henriksson
Krisledningsnämnden S Michael Karlsson S Ewa Arvidsson
Barn- och utbildningsnämnden S Jerry Saxin V Peter Olsson
Valnämnden S Joachim Örtegren V Ulrika Gunndahl

Åmål har fyra vänorter:[16]

Estland Türi, Estland
Tyskland Gadebusch, Tyskland
USA De Pere, Wisconsin, USA
Bulgarien Kubrat, Bulgarien

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1800-talet har näringslivet dominerats av verkstadsindustrin, även om dominansen minskat under 2000-talet. Bland viktiga verkstadsindustrin märks SJ:s reparationsverkstad EuroMaint, Spicer Nordiska Kardan, elektromagnetsföretaget SEM AB och Elasto Sweden AB. Centralorten och ortens hamn i Vänern likväl som Nya Dalsland Skicenter är delar av den växande turistnäringen.[8]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av E45 och i öst-västlig riktning av länsväg 164. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Norge/Vänerbanan som trafikeras av SJ:s och Tågabs fjärrtåg med stopp i Åmål.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 11 945 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 190:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Åmåls kommun 1810–2020[17] [18]
ÅrFolkmängd
1810
  
6 365
1850
  
10 997
1900
  
11 691
1910
  
11 979
1920
  
13 189
1930
  
13 560
1940
  
13 231
1950
  
13 840
1960
  
14 038
1970
  
13 437
1980
  
13 564
1990
  
13 421
2000
  
12 840
2010
  
12 295
2020
  
12 441
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Öster om ån och norr om Kungsberget finns en stadsdel som lokalt kallas för Gamla Staden. I området finns en genuin gammal stadsmiljö då området undgick den stora branden som drabbade staden 1901. I området finns en 1600-tals kyrka och det som en gång var marknadsplats är idag en park.[19] I kommunen finns också fornlämningen Helga Gråkullas borg[a][20] samt kulturlämningen Österby slott.[21]

Blasonering: I fält av silver en nedtill av en vågskura avgränsad, genomgående och med port försedd mur, från vilken en kyrka uppskjuter, i stammen åtföljd av en fisk, allt i rött.

I ett bevarat privilegiebrev från 1643 finns en bild som legat till grund för sigillet. Flera varianter har förekommit fram till det att vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Vapnet övertogs 1971 utan konkurrens av den nya kommunen och registrerades 1974 i PRV.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ L1964:9658 Fornborg RAÄ-nummer: Tösse 24:1
  1. ^ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Åmåls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906055026/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=6FC97022B6AED73AC17144DE08FBAA9A?dokumentId=21000001447280&thumbnail=false. Läst 30 augusti 2013. 
  8. ^ [a b c] ”Åmål - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åmål. Läst 7 juni 2022. 
  9. ^ ”Visste du det här om Åmål?”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/amal/centralt/om-amal/. Läst 7 juni 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat - Åmåls kommun”. www.amal.se. Arkiverad från originalet den 7 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220607102943/https://www.amal.se/turism-och-uppleva/naturreservat/. Läst 7 juni 2022. 
  12. ^ ”Sörknatten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/sorknatten.html. Läst 7 juni 2022. 
  13. ^
  14. ^ Andersson, Charlotte (15 september 2014). ”Socialdemokraterna i Åmål gjorde ett starkt kommunval”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5965414. Läst 7 juni 2022. 
  15. ^ ”Så styrs Åmåls kommun - Åmåls kommun”. www.amal.se. Arkiverad från originalet den 7 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220607102927/https://www.amal.se/fakta-om-amal/sa-styrs-amals-kommun/. Läst 7 juni 2022. 
  16. ^ ”Våra vänorter och partnerstäder”. Åmåls kommun. Arkiverad från originalet den 27 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190627202057/https://www.amal.se/fakta-om-amal/internationellt/vara-vanorter-och-partnerstader/. Läst 13 juni 2022. 
  17. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?parttable=L1&rxid=040884c1-28b0-4753-b40a-c18dcf4fbd99. 
  18. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  19. ^ ”Gamla staden - Åmåls kommun”. www.amal.se. Arkiverad från originalet den 7 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220607104610/https://www.amal.se/fakta-om-amal/amal-forr-och-nu/gamla-staden/. Läst 7 juni 2022. 
  20. ^ ”Startar...”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/95ca75ed-b7f5-4698-9fa7-4c72f100af80. Läst 7 juni 2022. 
  21. ^ ”Kringla - Österby slott, Fornborg”. Kringla. https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/lamning/8369781a-dcd7-4dae-bb58-d766ddb2e3a0. Läst 7 juni 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]